Den europeiska unionen utmålas ofta som ett samarbets- och solidaritetsprojekt där medlemsstaterna gemensamt stöttar varandra. I praktiken betyder det att vissa bidrar betydligt mer än andra och Sverige är relativt sett är ett av de länder som betalar mest till EU-kassan.

En genomgång av EU:s budget från 2017 som BBC gått igenom visade att förhållandevis välfungerande länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike, Finland, Sverige, Danmark och Irland bidrog mer till EU:s statskassa än vad de fick tillbaka. Tyskland är den största nettogivaren med 12,8 miljarder euro, följt av Storbritannien som före man lämnade unionen bidrog med 7,43 miljarder euro till EU-budgeten.

EU:s princip är att varje land officiellt ska betala samma proportionerliga del av sin nationalinkomst till EU-budgeten. I praktiken innebär detta att de ekonomiskt mer välmående länderna betalar mycket mer än övriga. Länder som Storbritannien har också betalat mindre än vad de egentligen skulle, eftersom de fått en ”rabatt”, skriver BBC.

Värt att notera är att EU också tar 75 procent av intäkterna från tullavgifter, jordbruksavgifter och sockerskatterna som samlats in av varje medlemsland när godset ska förtullas. Pengarna går till olika EU-projekt, men framförallt till jordbruk och donationer till de fattigare EU-länderna. I praktiken sker en omfördelning där länder som Tyskland och Sverige genom EU-avgiften ger pengar till länder som Grekland eller Bulgarien.

Allra mest EU-pengar får fattiga europeiska länder med mycket landsbygd och jordbruk. 2017 var Polen den största mottagaren av EU-medel, följt av Grekland, Rumänien, Ungern och Portugal. Även två av de rikaste EU-länderna – Luxemburg och Belgien återfanns på topplistan över mottagare. Detta förklaras med att många av EU:s dyra institutioner är baserade i länderna, exempelvis EU-parlamentet.

Per capita ger Sverige näst mest pengar i hela EU. Enbart Nederländerna betalar mer, sedan följer Tyskland och Danmark. I genomsnitt har Sverige betalat ut 35 miljarder kronor årligen till det gigantiska EU-projektet, mer än 3500 kronor för varje svensk, pensionärer och småbarn inkluderade. De största mottagarna per capita är förutom Luxemburg med sin ringa population Litauen, Estland, Grekland, Ungern och Lettland.

Även när det handlar om hur mycket länderna donerar av sin totala BNP så ligger Sverige högt på topplistan – bara Nederländerna och Tyskland ligger högre. Sverige tvingas via olika avgifter och skatter betala i snitt nästan 0,5 procent av vår totala BNP in i EU-apparaten.

På andra sidan återfinns återigen fattiga länder i östra och södra Europa. Litauen, Bulgarien Ungern som får mellan 2,5 och 3 procent av hela sin BNP från EU-budgeten. Grekland, Estland, Lettland, Polen och Rumänien ligger runt 2 procent.

Att Sverige betalar så stora summor till EU har fått stark kritik, både bland EU-motståndare och från dem som vill att Sverige ska förbli i unionen men vill se en rättvisare fördelning. Kritiken har primärt gått ut på att Sverige betalar betydligt mer än vad vi får igen och att det är orimligt att svenskar finansierar jordbruk och projekt i fattiga EU-länder när dessa riskerar att konkurrera ut svenska producenter på den fria inre marknaden.

Tidigare har Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna drivit frågan om att utträda ur EU, men inget av de svenska riksdagspartierna driver idag den frågan aktivt.