Sjunde AP-fonden äger aktier värda 100 miljoner kronor i israeliska ICL Group som tillverkar vit fosfor. Människorättsorganisationer har länge varnat för bolagets kopplingar till krigsförbrytelser mot civila – och nu hävdar fondens ansvariga att man ska granska investeringen.
Statsradion Sveriges Radio Ekot avslöjar att svenska pensionspengar investeras i det israeliska bolaget ICL Group, en tillverkare av vit fosfor som tidigare fått hård kritik från ett flertal människorättsorganisationer.
Granskningen visar att Sjunde AP-fonden äger aktier för 100 miljoner kronor i bolaget. Under 2025 har pensionsfondens innehav dessutom ökat från 1,2 miljoner till 1,6 miljoner aktier.
Vit fosfor får enligt internationell rätt användas i konfliktzoner för att lysa upp mål eller skapa rökridåer. Däremot är ämnet förbjudet att använda i ammunition nära civila eftersom det orsakar svåra brännskador.
Israel har av flera människorättsorganisationer anklagats för att ha använt vit fosfor i tätbefolkade områden vid attacker i Gaza. Enligt kanalen är det inte klarlagt om fosfor från just ICL Group använts vid dessa attacker, men bolaget har tidigare listat amerikanska armén – som har ett nära samarbete med Israel – som kund.
”Svårt att verifiera”
Mikael Lindh Hök, kommunikationschef på Sjunde AP-fonden säger att man inte planerar att omedelbart sälja av innehavet, men att investeringen ska ses över.
— Om det stämmer och du verkligen kan verifiera att deras produkt, i det här fallet vit fosfor, används av israelisk militär i konflikterna, då är det en grund för svartlistning, att det är ett brott mot mänskliga rättigheter, säger han.
Lindh Hök pekar samtidigt på svårigheterna med att få fram bevis.
— Men där har vi problemet att det har varit väldigt svårt att verifiera det för där är ju motstridiga uppgifter. Det är ingen som har erkänt, så att säga, att de har använt det. Men om vi lyckas få det verifierat, då är det en grund för exkludering.
Amnesty: Misstankar räcker
Han betonar att fonden förvaltar pengar åt sex miljoner svenskar och därför kräver tydliga bevis innan man agerar.
— Då vill vi just få det verifierat så att det inte blir nyckfullt. Ibland kan det vara ett rykte om att ett bolag har brutit, så framkommer det sedan att det inte har brutit mot en internationell konvention. Och eftersom vi är förvalet för sex miljoner svenskar så har vi lagt den gränsen vid: vad har Sverige skrivit under för internationella konventioner?, förklarar han vidare.
Astri Sjoner, politisk rådgivare vid norska Amnesty, menar att misstankarna i sig borde räcka för att agera.
— Nu är det flera som pekat på att de misstänker att det är detta bolagets vita fosfor som använts i Israels krigföring i Gaza. När det finns en sådan typ av misstanke är det viktigt att de som investerar i det tar på sig ett extra stort ansvar för att värdera risken för människorättsbrott.
