Spanskt säkerhetsbolag spionerade på Assange – åt CIA

Fallet Julian Assange

publicerad 5 april 2023
- av Markus Andersson
Julian Assange talar från den ecuadorianska ambassadens balkong i London den 19 augusti 2012.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


E-postmeddelanden från ägaren till säkerhetsbolaget UC Global, Michelle Wallemacq, visar att han sålde information om Julian Assanges juridiska försvarsstrategi till den amerikanska underrättelsetjänsten – något som också ledde till att Wikileaks-grundaren kunde arresteras.

Håll utkik imorgon för att se vad ni kan få… och få det att fungera”, skrev UC Globals verksamhetschef Michelle Wallemacq den 20 december 2017 till två tekniker som övervakade säkerheten vid Ecuadors ambassad i London.

Vid tidpunkten bodde Julian Assange i ambassadbyggnaden efter att ha beviljats asyl där. Wallemacq uppmärksammade teknikerna på att Assange nästa dag skulle träffa chefen för Ecuadors säkerhetstjänst och överlämna konfidentiell information till denne.

Ecuadors säkerhetstjänst hade anlitat det lilla företaget UC Global för att bistå med säkerheten för landets diplomatiska kår i London. Man var dock inte medvetna om att bolaget planerade att spela in mötet med Assange, hade placerat ut dolda kameror och mikrofoner runt om i ambassadbyggnaden och att bolagets ägare också skickat vidare all information från Assanges möten med sina advokater till CIA, rapporterar El Pais.

Ecuadors dåvarande president Lenin Moreno hade beordrat sin ambassadpersonal att tillsammans med Assanges advokater hitta ett sätt att få ut Wikileaks-grundaren ur landet, ge honom ett ecuadorianskt medborgarskap och ett diplomatpass, en plan som bara sex personer ska ha känt till.

När UC Globals dolda kameror och mikrofoner spelade in mötet mellan Assange, hans advokat och företrädare för Ecuadors ambassad och säkerhetstjänst fick företaget också reda på att ”flykten” skulle ske inom fyra dagar – den 25 december, och att Assange skulle lämna ambassaden i en diplomatbil och köras till Schweiz och sedan vidare ut i Sydeuropa.

Informationen skickades snabbt vidare till CIA och USA svarade omedelbart genom att utfärda en arresteringsorder mot Assange till den brittiska regeringen och flyktplanen fick överges.

Två år senare kastades Assange ut från Ecuadors ambassad och i juni 2022 beordrade Storbritanniens regering att han skulle utlämnas till USA. Sedan dess har han suttit i brittiskt fängelse under en pågående överklagan. USA hävdar att Assange gjort sig skyldig till 18 påstådda brott, vilket kan leda till ett 175 år långt fängelsestraff.

El Pais noterar också att en rådgivare till landets utrikesministerium blev misshandlad av maskerade män och bestulen på sin arbetsdator bara dagar innan Ecuadors säkerhetstjänst träffade Assange. Mannen ifråga ska ha varit en av mycket få personer som haft information om Assanges planer att lämna London.

Kort därefter tvingade sig flera maskerade män även in i Assanges advokaters kontor och ska där ha letat efter en särskild datorserver. Advokaterna i fråga ska precis ha återvänt från ett möte med Assange i London där man planerade att forsla ut honom ur Storbritannien. Polisen kunde inte gripa någon misstänkt i samband med attacken.

El Pais noterar att UC Globals ägare David Morales har en bakgrund som elitsoldat och sedan tidigare haft ett nära samarbete med företrädare för CIA. En av säkerhetsföretagets klienter var den judiske republikanen och miljardären Sheldon Adelson och det var genom honom som Morales först kom i kontakt med den amerikanska underrättelsetjänsten.

Morales frihetsberövades i september 2019 efter att El Pais först avslöjat att hans företag spionerade på Assange och dennes advokater. Han utreds nu för ett flertal integritetsrelaterade brott samt förskingring, mutor och penningtvätt. Flera av hans anställda har blivit nyckelvittnen i rättegången och den spanska domstolens ordförande har också kontaktat USA för att begära ut information om CIA:s inblandning i spionaget mot Assange.

Julian Assange är en australisk journalist och grundare av Wikileaks.  Han släppte år 2010 en rad hemligstämplade dokument som bland annat avslöjade krigsförbrytelser mot civila som begåtts av USA i samband med invasionen och ockupationen av Irak.

Efter obekräftade anklagelser om sexuella övergrepp efterlystes Assange av Sverige under samma år 2010 då han begärdes utlämnad, varefter han sannolikt skulle riskera att utlämnas till USA där han står inför dödsstraff eller livstids fängelse. Assange lyckades undkomma utlämningen genom att få asyl på Ecuadors ambassad i London, där han stannade i sju år tills hans asyl upphävdes 2019. Journalisten greps därefter av brittiska myndigheter och i juni 2022 beordrade Storbritanniens regering att han skulle utlämnas till USA. Sedan dess har han suttit i brittiskt fängelse under en pågående överklagan.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!