Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Michail Gorbatjov, Sovjetunionens siste ledare, har avlidit 91 år gammal efter en lång tids sjukdom. Han är framförallt känd för de politiska reformer han införde som bland annat innebar ökad yttrandefrihet och föregick den totalitära statens fall 1991.
Sovjetunionens åttonde och siste ledare Michail Gorbatjov blev generalsekreterare för kommunistpartiet 1985 och är bland annat känd för att ha infört politiska reformer som ändrade det sovjetiska samhället under det sena 1980-talet. Glasnost – ryska för ”öppenhet” – kallades det som handlade om reformer kring ökad yttrandefrihet som även innebar en större journalistisk frihet. Perestrojka – ”ombyggnad” – var termen för de liberaliseringar som gjordes inom ekonomin.
Gorbatjov arbetade även flitigt med utrikes relationer och slöt 1987 ett avtal med USA:s president Ronald Reagan som innebar att man avskaffade alla medeldistansrobotar inom kärnvapenutrustning. Detta INF-avtal brukar ses som början på slutet av Kalla Kriget. För detta erhöll Gorbatjov Nobels fredspris 1990.
1990 blev han även Sovjetunionens förste president, men fick den 25 december 1991 lämna över posten till den ryska delrepublikens president Boris Jeltsin. Sovjet löstes därmed upp som statsbildning och delades in i självständiga länder enligt hur sovjetrepublikerna var indelade.
Efter Sovjetunionens fall fortsatte Gorbatjov att engagera sig politiskt.1996 kandiderade han i det ryska presidentvalet, men fick ett svagt stöd. År 2000 startade han Rysslands socialdemokratiska parti, vilket dock ogiltigförklarades 2007 på grund av för få medlemmar.
Michail Gorbatjov blev 91 år och avled efter en lång tids sjukdom på ett sjukhus i Moskva.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Israel hade tidigare ”total kontroll” över den amerikanska kongressen, och det var helt omöjligt för någon som talade ”illa” om den judiska staten att göra politisk karriär. Det konstaterar USA:s president Donald Trump i en intervju med Daily Caller som publicerades i veckan.
— Det fanns en tid då du inte kunde tala illa (om Israel), om du ville vara politiker kunde du inte tala illa om dem, förklarade Trump.
Han betonade att Israel länge haft en helt unik ställning i Washington, men hävdade att detta håller på att förändras.
— Om du går tillbaka 15 år, det var nog då det började, Israel var den starkaste lobby jag någonsin sett. De hade total kontroll över kongressen, och nu har de inte det. Jag är lite förvånad över att se det.
Hon fortsätta utveckla sitt resonemang:
— Om du går tillbaka 20 år. Jag menar, jag kan säga er, Israel hade den starkaste lobbyn i kongressen av alla eller av någon, eller av något företag, eller bolag, eller stat, som jag någonsin sett. Israel var den starkaste. I dag har de inte en så stark lobby. Det är otroligt.
”Vinner inte opinionskriget”
Enligt Trump har amerikansk politik förändrats i grunden – i dag finns, som han uttrycker det, ”alla möjliga Israelkritiker” och ”galningar” bland landets toppolitiker.
Han syftade bland annat på den så kallade Squad, bestående av Alexandria Ocasio-Cortez, Ilhan Omar, Ayanna Pressley och Rashida Tlaib – en grupp vänsterorienterade demokratiska kongressledamöter som profilerat sig med skarp kritik mot Israel.
Presidenten kopplade samman förändringarna i den offentliga debatten med Israels blodiga invasion av Gaza.
— De kanske vinner kriget, men de vinner inte opinionskriget, förstår du, och det skadar dem.
Samtidigt framhöll Trump sin vana trogen sin egen roll i relationen mellan Washington och Jerusalem. Han deklarerade att ”ingen har gjort mer” för Israel än han själv, och beskrev landet som ”fantastiskt”, eftersom han själv har fått ”gott stöd” tillbaka.
TRUMP: “ISRAEL HAD TOTAL CONTROL OVER CONGRESS, AND NOW THEY DON’T”
“Israel is amazing… Israel was the strongest lobby I’ve ever seen. They had total control over Congress, and now they don’t.
Även om Trump hävdar att Israellobbyn inte har samma makt över den amerikanska politiken som tidigare finns det många som inte delar den slutsatsen.
Nya Dagbladet har bland annat uppmärksammat hur den libertarianske kongressledamoten Thomas Massie avslöjat att samtliga republikanska kongressledamöter har en personlig lobbyist från AIPAC som de har tät kontakt med och som talar om för dem hur de ska rösta i olika frågor.
— Varför skulle de vilja berätta för sina väljare att de i princip har ett kompissystem med någon som representerar ett främmande land? Det gynnar inte kongressledamoten att folk känner till det. Därför kommer de inte berätta någonting för dig, slår han fast.
Nya Dagbladet har också rapporterat om hur AIPAC så sent som förra valet stoltserade med att nästan alla kandidater de finansierat vann sina respektive val samtidigt som man lyckades ”stoppa” ett antal Israelkritiska kandidater.
I Sverige är debattklimatet betydligt mer ängsligt än i USA, och den som vågar prata om det inflytande som Israellobbyn själva skryter om blir ofta smutskastad och stämplad som ”extremist”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Belgiens utrikesminister Maxime Prévot meddelar att landet kommer att erkänna Palestina vid FN:s generalförsamling senare i september. Samtidigt införs en rad sanktioner mot den israeliska regeringen, däribland importförbud från illegala bosättningar och inreseförbud för två extremistiska ministrar.
Belgien kommer att formellt erkänna en palestinsk stat när FN:s generalförsamling öppnar den 9 september, uppger landets utrikesminister Maxime Prévot.
”Palestina kommer att erkännas av Belgien under FN-sessionen! Och kraftiga sanktioner införs mot den israeliska regeringen”, skriver Prévot på plattformen X.
Utrikesministern meddelar att Belgien kommer att genomföra tolv sanktioner riktade mot Israel på nationell nivå. Beslutet kommer som en reaktion på vad han beskriver som en ”humanitär tragedi i Palestina” och Israels agerande i strid med internationell rätt.
”Belgien var tvunget att fatta starka beslut för att öka trycket på den israeliska regeringen”, förklarar Prévot. ”Det handlar inte om att straffa det israeliska folket utan om att säkerställa att deras regering respekterar internationell och humanitär rätt och att vidta åtgärder för att försöka förändra situationen på marken”.
Omfattande åtgärdspaket
Sanktionspaketet innehåller flera konkreta åtgärder:
• Förbud mot import av produkter från israeliska bosättningar
• Översyn av offentlig upphandling med israeliska företag
• Begränsningar av konsulär hjälp till belgiska medborgare i illegala bosättningar
• Möjliga rättsliga åtal
• Förbud mot överflygningar och transit
• Inreseförbud för två extremistiska israeliska ministrar, Hamas-ledare och flera våldsamma bosättare
Även om Prévot inte namngav ministrarna, handlar det av allt att döma om säkerhetsminister Itamar Ben Gvir och finansminister Bezalel Smotrich, som redan drabbats av liknande åtgärder från andra EU-länder som Nederländerna.
La Palestine sera reconnue par la Belgique lors de la session de l’ONU ! Et des sanctions fermes sont prises à l’égard du gouvernement israélien. Tout antisémitisme ou glorification du terrorisme par les partisans du Hamas sera aussi plus fortement dénoncé.
Belgien kommer också att verka för åtgärder på EU-nivå, inklusive att suspendera unionens associeringsavtal med Israel samt avbryta forskningsprogram och tekniskt samarbete.
Erkännandet av Palestina sker inom ramen för ett gemensamt initiativ från Frankrike och Saudiarabien.
”Belgien kommer att erkänna Palestina under det gemensamma initiativet från Frankrike och Saudiarabien. En stark politisk och diplomatisk gest för att bevara chanserna för en tvåstatslösning”, skriver Prévot som också uppger att Bryssel deltar i initiativet för att ”markera fördömandet av Israels expansionistiska ambitioner med sina bosättningsprogram och militära ockupationer”.
Först ska gisslan släppas
Prévot betonar att åtgärderna riktar sig mot Benjamin Netanyahus regering och dess agerande under den 22 månader långa offensiven mot Gaza – inte mot det judiska folket.
Regeringen uppger samtidigt att man även tänker vidta åtgärder mot glorifiering av Hamas och bekämpa vad man beskriver som antisemitism.
Sanktionerna träder i kraft genom kungligt dekret, men först efter att den sista gisslan som hålls av Hamas i Gaza har frigivits och när gruppen inte längre har någon roll i förvaltningen av Palestina.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Sky News ekonomianalytiker och redaktör Ed Conway varnar för att Västvärlden kraftigt underskattar hur betydelsefull den eurasiska alliansen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) håller på att bli.
Enligt Conway har Ukrainakriget och Västvärldens sanktioner mot Ryssland accelererat en historisk maktförskjutning där Kina, Ryssland och Indien nu bildar en allt starkare motpol till G7-länderna.
Medan G7-ländernas export till Ryssland har kollapsat till nästan noll, har Kinas export istället ökat lavinartat. Indien har gått från att knappt importera rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sin råoljeimport. Den brittiske analytikern Ed Conway argumenterar för att konsekvenserna av Ukrainakriget sträcker sig långt bortom Europas gränser.
”Den stora majoriteten av beslutsfattare i Westminster, för att inte tala om andra delar av Storbritannien, har aldrig ens hört talas om Shanghai Cooperation Organisation”, skriver Conway i sin analys från toppmötet i Tianjin i veckan.
Han menar att denna gruppering av tio eurasiska stater – med Kina, Ryssland och Indien i spetsen – förtjänar betydligt mer uppmärksamhet i Europa.
Analytikern pekar ut februari 2022 som en vattendelare. Innan kriget exporterade G7-länderna ungefär lika mycket till Ryssland som Kina gjorde och Europa var då den största importören av rysk olja. Idag visar siffrorna en helt annan verklighet. Medan Västvärldens sanktioner har decimerat G7:s handel med Ryssland, har Kinas export istället exploderat.
”Exporten av kinesisk transportutrustning har ökat med nästan 500 procent”, konstaterar Conway.
En framtid utan USA?
Parallellt har Indien genomgått en dramatisk förändring i sina energiinköp. Landet har gått från att importera ”nästan ingen rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sina råoljeimporter”.
Denna utveckling har fått USA att överväga drastiska åtgärder. Conway pekar på hur Washington hotat med att införa ”sekundära tullar” mot Indien, vilket skulle fördubbla tullnivån på indiska varor till 50 procent – ”en av de högsta nivåerna i världen”.
”Konsekvensen av Ukraina är med andra ord inte bara misär och krig i Europa. Det är en skarp splittring i ekonomiska strategier runt om i världen”, konstaterar han.
Analytikern identifierar en djupare strukturell förändring som pågår. Asiatiska nationer har börjat ”föreställa sig något de aldrig riktigt hade föreställt sig tidigare: en ekonomisk framtid som inte är beroende av den amerikanska finansiella infrastrukturen”.
Putin, Modi och Jinping under SCO-toppmötet i veckan. Foto: Kreml/CC BY 4.0
”En gång svurna rivaler”
Conway förklarar att asiatiska länder traditionellt varit de största köparna av amerikanska statsobligationer, delvis för att säkra dollar till oljeköp. Men sedan kriget i Ukraina eskalerade har Ryssland börjat sälja olja utan att prissätta den i dollar, samtidigt som många asiatiska nationer minskat sina köp av amerikanska statsobligationer.
”En del av förklaringen till den senaste ökningen av amerikanska och brittiska statsobligationsräntor är att det helt enkelt finns mindre efterfrågan på dem från utländska investerare än det brukade finnas”, noterar han.
En särskilt oroande trend för Västledarna är SCO-ländernas växande ekonomiska tyngd och Conway påpekar att om man justerar för köpkraft närmar sig dessa nationers andel av global BNP nu de avancerade ekonomiernas samlade andel.
Men den kanske mest överraskande utvecklingen är närmandet mellan Kina och Indien som under långa perioder haft en mycket ansträngd, och stundtals närmast uttalat fientlig relation.
”Något som skulle ha verkat helt osannolikt för bara några år sedan”, skriver Conway, är att dessa ”en gång svurna rivaler” nu närmar sig en ekonomisk försoning.
När Indien nu möter hårda amerikanska tullar ser landet knappast någon risk med att närma sig Kina genom denna sällsynta resan för att stärka relationerna med Peking, enligt analytikern.
Had a fruitful meeting with President Xi Jinping in Tianjin on the sidelines of the SCO Summit. We reviewed the positive momentum in India-China relations since our last meeting in Kazan. We agreed on the importance of maintaining peace and tranquility in border areas and… pic.twitter.com/HBYS5lhe9d
Conway kallar utvecklingen för ”ett seismiskt ögonblick i geopolitiken” och avslutar sin analys med en varning:
”Under lång tid var världens två mest folkrika nationer i konflikt med varandra. Nu rör de sig alltmer i takt med varandra. Det är en konsekvens få skulle ha gissat när Ryssland invaderade Ukraina. Ändå kan det vara av enorm betydelse för geopolitiken under kommande decennier”, slår han fast.
Ekonomianalytikerns slutsats är tydlig: Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland har fått en oväntad effekt. Istället för att isolera Ryssland har det svetsat samman Asiens stormakter och påskyndat Västvärldens ekonomiska tillbakagång.
SCO grundades 2001 och har tio medlemsländer: Kina, Ryssland, Indien, Pakistan, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Vitryssland. Organisationen startade som ett säkerhetspolitiskt samarbete men omfattar nu även ekonomiska och politiska frågor.
Medlemsländerna representerar över 40 procent av världens befolkning och när man justerar för köpkraft står SCO-länderna för närmare hälften av global BNP. Organisationens sekretariat ligger i Peking och ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna.
G7 (Group of Seven)
G7 består av USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada. Gruppen bildades på 1970-talet som ett forum för ekonomisk samordning mellan industrialiserade liberala demokratier. G7-länderna står för cirka 30 procent av global BNP och har länge spelat en central roll i det internationella finanssystemet.
EU deltar i G7-möten som observatör. Sedan 2022 har G7 koordinerat ekonomiska sanktioner mot Ryssland till följd av kriget i Ukraina.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Kinas president Xi Jinping gick till frontalangrepp mot västerländsk ”hegemoni och maktpolitik” när han öppnade Shanghai Cooperation Organizations (SCO) toppmöte i Tianjin.
Inför 20 världsledare krävde han en ny världsordning fri från västerländsk dominans och efterlyste en multipolär värld med en mer jämlik maktfördelning.
Vid måndagens öppningstal inför mer än 20 världsledare, däribland Rysslands Vladimir Putin och Indiens Narendra Modi, uppmanade Xi Jinping medlemsländerna att fortsätta stå emot det han beskrev som mobbningsbeteende inom det internationella systemet.
— Den globala situationen förblir volatil och turbulent. Vi måste avvisa mobbning, motsätta oss extern inblandning och skydda alla länders legitima utvecklingsrättigheter, varnade Xi.
Den kinesiske ledaren åberopade vad han kallade ”Shanghai-andan” – principer som enligt Xi utgår från ömsesidigt förtroende, ömsesidig nytta, jämlikhet, konsultation och respekt för olika civilisationer. Han berömde också de framsteg SCO gjort sedan grundandet 2001 och presenterade nya prioriteringar för organisationen.
— Vi bör förespråka en jämlik och ordnad multipolär värld och en universellt fördelaktig och inkluderande ekonomisk globalisering, samt göra det globala styrsystemet mer rättvist och jämlikt, fortsatte Kinas president.
At the #SCO Tianjin Summit, President Xi Jinping proposed the Global Governance Initiative (GGI), highlighting five principles:
adhering to sovereign equality
abiding by international rule of law
practicing multilateralism
advocating the people-centered approach
and… pic.twitter.com/frNLeexGPI
Han betonade att medlemmarna måste ”motsätta sig kalla kriget-mentaliteten, blockkonfrontation och mobbningsbeteenden” – termer som Peking ofta använder för att kritisera USA:s och Västländernas politik.
— Vi upprätthåller rättvisa och rättfärdighet, och motsätter oss hegemoni och maktpolitik. Konstruktivt deltagande i internationella angelägenheter måste baseras på respekt, inte dominans, fortsatte han.
Toppmöte under tullkris
Xi beskrev alla SCO-medlemmar som ”vänner och partner” och uppmanade till samarbetsformer som gynnar alla parter samtidigt som nationella skillnader respekteras. Han efterlyste även stärkt kulturellt och socialt utbyte mellan folken, evidensbaserat beslutsfattande inom organisationen och förbättrad strategisk kommunikation.
— Gemensamt samarbete gör det möjligt för alla kulturer att blomstra i välstånd och harmoni, försäkrade han.
Uttalandena kommer efter Kinas skarpa fördömande av Trumps nyligen införda tullar mot flera länder, inklusive Indien.
Had an excellent meeting with President Putin on the sidelines of the SCO Summit in Tianjin. Discussed ways to deepen bilateral cooperation in all sectors, including trade, fertilisers, space, security and culture. We exchanged views on regional and global developments, including… pic.twitter.com/DhTyqOysbf
USA och Kina har för närvarande ett bräckligt stillestånd i tullkonflikten efter att Trump skjutit upp återinförandet av höga tullar mot Peking med 90 dagar. Förra veckan hotade dock Trump med 200-procentiga tullar om Kina begränsar exporten av sällsynta jordartsmagneter till USA.
Xi underströk också behovet av stärkt multilateralism och att FN:s roll samt det globala handelssystemet måste bevaras.
Växande ekonomiskt inflytande
SCO-ländernas samlade BNP närmar sig 30 biljoner dollar och organisationens globala inflytande expanderar i motsvarande takt, påpekade Kinas ledare som också slog fast att medlemmarna idag arbetar tillsammans för att hantera utmaningar inom säkerhet, miljöfrågor och innovation.
Kinas handel med organisationens medlemsstater har överskridit 2,3 biljoner dollar, och Xi lyfte särskilt fram projekt inom Pekings Belt and Road-initiativ och hur kinesiska investeringar i medlemsländerna har redan passerat 84 miljarder dollar.
Under toppmötet, som samlade representanter från över 20 nationer i Asien, Europa och Mellanöstern samt från FN och ASEAN, presenterade Kina flera konkreta förslag. Man efterlyste ett snabbt skapande av en SCO-utvecklingsbank och ett nytt regionalt centrum för olika typer av säkerhetsutmaningar. Dessutom tillkännagav Xi Jinping 100 småskaliga projekt för människors försörjning som ska genomföras i medlemsstaterna.
Indiens premiärminister Narendra Modi mötte Kinas president Xi Jinping i samband med SCO-toppmötet i Tianjin, Kina. Foto: MEAphotogalleryCC BY-NC-ND 4.0
Xi utlovade också ytterligare investeringar inom utbildning och träning av vetenskapliga och tekniska färdigheter för att stödja framtida tillväxt inom regionen.
— Organisationen har satt en modell för en ny typ av internationella relationer, sade han och lovade att arbeta för att lyfta SCO till nya höjder.
Toppmötet i Tianjin visar enligt bedömare hur Kina systematiskt bygger alternativ som kan utmana västerländska institutioner och analytiker pekar på att SCO:s växande ekonomiska tyngd ger Xi:s vision om en multipolär värld allt större genomslagskraft.
Shanghai Cooperation Organisation (SCO) är en ekonomisk och säkerhetspolitisk allians som grundades 2001. Organisationen omfattar över 20 nationer från Asien, Europa och Mellanöstern, däribland stormakterna Kina, Ryssland och Indien. SCO-ländernas samlade BNP närmar sig 30 biljoner dollar, vilket gör organisationen till en av världens största ekonomiska block.
Ursprungligen fokuserade SCO på säkerhetsfrågor och terrorismbekämpning i Centralasien, men har expanderat till att omfatta ekonomiskt samarbete, handel och kulturellt utbyte. Kina ser organisationen som en motvikt till västerländska allianser som G7 och NATO och under Xi Jinpings ledning har SCO alltmer profilerat sig som en plattform för en "multipolär världsordning" fri från västerländsk dominans.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
