Beslutet från Finlands politiska ledning att försöka ansluta till Nato mottas med beklagan från Rysslands sida, som upprepar att en finländsk ansökan till den USA-dominerade militäralliansen kommer att tvinga landet att vidta ”militärtekniska och andra” åtgärder.
Finlands politiska ledning meddelar nu att man kommer att göra en formell ansökan för Nato-anslutning på söndag, varpå denna kommer att sändas till riksdagen för att godkännas. Det förväntas nu att ansökan kan skickas in redan på måndag. Ryssland har under lång tid betonat att man ser med stort allvar på att Nato-alliansen även skulle inkludera grannlandet Finland, som har en gräns till Ryssland på över 130 mil.
”Finlands anslutning till Nato kommer att orsaka allvarlig skada för bilaterala rysk-finländska relationer och även stabiliteten och säkerheten för Nordeuropa som region. Ryssland kommer att tvingas ta till vedergällningsåtgärder – såväl militärtekniska som andra – för att stoppa hot mot sin nationella säkerhet som nu uppkommer i denna bemärkelse”, skriver det ryska utrikesministeriet i ett uttalande och beklagar att ländernas långa historia av vänskapliga relationer nu ser ut att gå mot ett definitivt avbrott.
”Varken Rysslands försäkranden om att det inte överhuvudtaget finns några fientliga intentioner mot Finland eller en lång historia av goda grannskapsrelationer och ömsesidigt gagneligt samarbete mellan våra länder har kunnat övertyga Helsingfors om fördelarna med att behålla en linje av militär alliansfrihet”, konstaterar man.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den amerikanska militärpakten Nato bygger just nu ut en rad nya baser och förstärker sin militära närvaro längs Europas östra flank – från Baltikum till Svarta havet. I Rumänien växer en hel militärstad fram med plats för tiotusentals soldater och deras familjer. Som svar på Natos expansion bygger även Ryssland ytterligare ut sin militära infrastruktur längs landets västliga gräns.
Samtidigt som utbyggnaden av militära baser fortgår fortsätter antalet så kallade multinationella stridsgrupper att öka, liksom kraven på högre försvarsutgifter bland Natos medlemsländer. Utvecklingen beskrivs av vissa som en ny järnridå – denna gång i form av militär infrastruktur.
En av de mest omfattande satsningarna sker i Cincu i centrala Rumänien, där ett helt nytt militärt samhälle nu växer fram. Enligt uppgifter från statskanalen SVT bygger Nato där ut en bas med utrymme för upp till 10 000 soldater och deras familjer.
Området omfattar nya landningsbanor, vägar, skolor, bostäder och butiker – med syftet att kunna stödja en långsiktig närvaro i regionen. Bygget, som inleddes strax efter krigsutbrottet i Ukraina 2022, är en del i vad som varit ett större mönster där Nato stegvis förstärkt sin närvaro österut.
Das Video zeigt eine militärische Kolonne, die am 3. April 2025 durch die Valea Oltului fährt. Es handelt sich vermutlich um eine portugiesische Einheit, die auf dem Weg zu einer Übung in Cincu ist.
Kritiker menar dock att den snabba militariseringen i Europa riskerar att driva på en redan spänd situation. Istället för diplomatiska lösningar och avspänning väljer västländer att svara med fler soldater, fler vapen och fler baser.
Samtidigt har Natos tillträdande generalsekreterare, Mark Rutte, föreslagit att medlemsländerna bör satsa upp till 5 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Det ska omfatta inte bara ökade anslag till vapen och trupper, utan även omfattande investeringar i ny infrastruktur, digital säkerhet och logistik.
– Det finns inga alternativ. Vi måste rusta oss för ett mer oförutsägbart säkerhetsläge, menade Rutte nyligen i ett uttalande.
Mark Rutte, t.h., vill att Natos medlemsländer kraftigt ökar sina försvarsutgifter. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0
Ryssland förstärker
På andra sidan gränsen rapporteras Ryssland samtidigt öka sin militära aktivitet nära Finland, där ryska baser i bland annat Kamenka och Petrozavodsk enligt uppgift rustas upp. Kreml har även svarat med egna militärövningar och förstärkt närvaro i områden nära Nato-länder.
Både öst och väst verkar alltså vara inne i en period av kraftigt ökad militär uppbyggnad, som från officiella håll beskrivs som försvarsåtgärder, men kritiska röster varnar för att detta snarare är en ömsesidig upprustningsspiral – med Europa som huvudarena.
Företrädare för fredsorganisationer menar att militära murar aldrig varit ett recept för stabilitet och långsiktig fred. Istället menar man att diplomati och säkerhetsgarantier borde stå i fokus – inte permanenta truppstyrkor och militärstäder.
Stridsgrupper sedan 2017 – Nato har haft fyra permanenta multinationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen sedan 2017.
Utökning efter 2022 – Efter krigsutbrottet i Ukraina har ytterligare fyra grupper upprättats i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien.
Cincu-basen i Rumänien – En av de största nya anläggningarna byggs i Cincu, med plats för 10 000 soldater och anhöriga. Området får bostäder, skolor, butiker och landningsbanor.
Roterande styrkor – Trupper från bland annat Frankrike, Belgien och Nederländerna roterar regelbundet genom baserna, med stöd från USA.
Natos medlemsländer förväntas framöver öka sina försvarsutgifter, enligt ett förslag från tillträdande generalsekreterare Mark Rutte, till totalt 5 procent av BNP (3,5 procent till militärt försvar och 1,5 procent till relaterad infrastruktur och cybersäkerhet). Detta är dock ännu inte beslutat.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jan van Aken, medordförande för det tyska vänsterpartiet Die Linke, vill att Nato på sikt ersätts av en ny internationell säkerhetsallians som inkluderar både Ryssland och USA.
I en intervju med Die Zeit uttrycker han att den Nato-ledda strukturen saknar framtid och bör ersättas med ett mer kooperativt system.
– Vi har aldrig velat avskaffa Nato utan ersättning, utan snarare ersätta det med ett samarbetsinriktat säkerhetssystem, sa van Aken i intervjun som publicerades i helgen.
Han hänvisade till partiets partiprogram från 2011, där det föreslås att Tyskland lämnar Nato till förmån för ett nytt kollektivt säkerhetsarrangemang. Van Aken föreslår en modell liknande OECD – en slags ”OECD 2.0” – där fokus ligger på fredsbevarande och gemensamt försvar.
– Ett freds- och försvarsförbund tillsammans med Ryssland och USA. Men naturligtvis skulle ett sådant bygge kräva minst tio års förtroendeskapande åtgärder. Under den tiden skulle Nato finnas kvar – men det har ingen framtid, enligt min mening, tillade han.
Utöver kritiken mot Nato efterlyste van Aken även att de amerikanska trupper som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka, inklusive de kärnvapen de för med sig, och påpekade att Storbritannien och Frankrike redan har mer än tillräckliga egna kärnvapenarsenaler.
Drömmer om ett demilitariserat Europa
Van Aken bekräftade också att visionen om ett demilitariserat Europa fortfarande är central för det tyska vänsterpartiet – en såväl kontroversiell som ovanlig hållning i dessa tider.
– Självklart vill jag leva i ett land utan armé. Vill inte du det? frågade han retoriskt.
Intervjun publicerades i ett känsligt politiskt läge där Tyskland nyligen aviserat ett nytt militärt stödpaket till Ukraina, innehållande bland annat luftvärnsrobotar och artilleri. Den tillträdande förbundskanslern, Friedrich Merz, har dessutom uttryckt stöd för att skicka Taurus-kryssningsrobotar till Ukraina – ett vapen med kapacitet att nå djupt in i ryskt territorium.
Detta har lett till stark kritik från Moskva, som varnat för att ett tyskt leveransbeslut skulle göra landet till en aktiv part i kriget, eftersom Taurus-systemet enligt Ryssland inte kan opereras utan tysk personal.
Die Linke har konsekvent motsatt sig vapenleveranser till Ukraina och istället förespråkat vapenvila och diplomatiska lösningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Fem europeiska länder – Finland, Polen, Estland, Lettland och Litauen – har meddelat att de planerar att dra sig ur Ottawakonventionen från 1997, som förbjuder antipersonella minor.
Besluten har dock väckt mycket hård kritik från människorättsorganisationer och överlevare som varnar för att det är civilbefolkningen som kommer att drabbas allra hårdast.
I mitten av april blev Lettland det första landet att formellt rösta för att lämna avtalet, som har över 165 undertecknare. Beslutet beskrivs som ett historiskt steg bakåt av aktörer som arbetar för att bekämpa användningen av minor.
– Det känns som ett slag i ansiktet, säger Zoran Ješić i en intervju med The Guardian. Han förlorade sitt högra ben på grund av en mina under Bosnienkriget och leder nu UDAS, en organisation för överlevare för landminor.
– Personminor gör hemska saker mot oskyldiga människor. De tillhör en liten grupp vapen, inklusive kemiska och biologiska vapen, som är så avskyvärda att de aldrig får användas igen, fortsätter han.
Ješić var 21 år gammal och soldat i den bosniska armén när han trampade på en mina i en skog.
– Som jag senare hörde var det vår egen mina. Poängen är att när man lägger en mina i marken vet man aldrig vad som kommer att hända. Kommer den att vänta på ens egna soldater, civila eller fienden? Oftast skadas dina egna.
”Handlar om krigets normer”
Statistiken bekräftar hans påståenden. Varje år är 70–85 % av alla dödade eller skadade av minor civila. Nästan hälften av offren är barn – en påminnelse om vapnens bristande förmåga att skilja mellan stridande och oskyldiga.
Alma Taslidžan, från organisationen Humanity & Inclusion som arbetar med funktionsnedsatta och sårbara grupper, uttrycker oro för att besluten kan skapa en farlig dominoeffekt:
– Det här är verkligen en vändpunkt för oss. Det handlar inte bara om landminor. Det handlar om normer som är skrivna för krigssituationer – vi är rädda att detta kommer att leda till en försvagning av den internationella humanitära rätten, som har som första skyldighet att skydda civila.
I mars publicerade försvarsministrarna i Estland, Lettland, Litauen och Polen en gemensam deklaration där de hänvisade till kriget i Ukraina och ökade säkerhetshot.
”Genom detta beslut skickar vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda att använda alla nödvändiga åtgärder för att skydda våra säkerhetsbehov”, stod det att läsa.
Lithuania, Poland, Latvia and Estonia have announced their withdrawal from the Ottawa Convention on Anti-Personnel Mines. pic.twitter.com/cwrgTYZRTl
Finland, som delar en över 1 300 kilometer lång gräns med Ryssland, anslöt sig senare till gruppen, och premiärminister Petteri Orpo menade att utträdet skulle ge landet ”möjlighet att förbereda sig på säkerhetslägets förändringar på ett mer mångsidigt sätt”.
Taslidžan betonar dock att även om hotbilden skulle vara verklig är valet av vapen ändå fel – just eftersom det är civila som kommer att drabbas hårdast.
– Att välja det mest urskillningslösa vapnet av alla för att säga att man ska försvara sitt land är fel. Säkerhet kan inte byggas med ett vapen som dödar slumpmässigt, som ligger kvar i marken långt efter att konflikten är över och som specifikt lemlästar civila.
Hon varnar också för myter om ”smarta minor” med självförstöringsmekanismer och påståenden om att dessa skulle vara säkra för civilbefolkningen.
– Det är bisarr information. Det finns ingen smart mina som kan tänka för sig själv och säga ’oj då, civila, nu exploderar vi inte’”.
Amerikanska soldater över med minor i Irak. Foto: U.S Army/SPC Derek Gaines
Röda Korset: ”Extremt oroande”
Maya Brehm, juridisk rådgivare på Internationella Röda Korset, beskriver i sin tur utvecklingen som ”extremt oroande”.
– Från vårt perspektiv – och det delas av militära myndigheter – överskrids den begränsade militära nyttan av antipersonella minor långt av de fruktansvärda och långvariga humanitära konsekvenserna, betonar hon.
Norge, som också gränsar till Ryssland, har valt att stanna kvar i fördraget, och utrikesminister Espen Barth Eide har uttryckt bedrövelse över Finlands beslut:
– Vi beklagat detta beslut. Om vi börjar försvaga vårt engagemang, gör det lättare för krigsförband att använda dessa vapen igen, eftersom det minskar stigmat, kommenterade han.
I Bosnien och Hercegovina, ligger uppskattningsvis 3 miljoner minor kvar i marken sedan 1990-talets krig och fortsätter att döda och lemläsa män, kvinnor och barn.
– Det här är ingenting som man bara kan lägga i marken och sedan ta upp igen när kriget är slut, förklarar Zoran Ješić dystert.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar svenskarna att förbereda sig för terrorattacker, dödliga pandemier, flygbombningar – och till och med kärnvapenkrig.
Trots den apokalyptiska tonen, där det framstår som att fullt världskrig snart är verklighet, menar minister Carl-Oskar Bohlin att syftet med informationen i själva verket är att ”skapa lugn”.
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har tagit fram en ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som nu börjat skickas ut till alla svenska hushåll. Skriften präglas av en förestående undergångsstämning och en svart syn på den närmaste framtiden.
Artikeln publicerades första gången den 24 november 2024.
Noterbart är att den nya skriften är betydligt tjockare än den förra som togs fram 2018 (31 sidor istället för 20) och MSB hävdar själva att detta beror på att ”läget i världen kraftigt har försämrats sedan den tidigare broschyren skickades ut”.
”Krig pågår i vår omvärld, extremväder blir allt vanligare. Terrorhot, cyberattacker och vilseledande information används för att skada och påverka oss. Sverige har även gått med i försvarsalliansen Nato”, heter det – och det betonas vidare att alla således måste ”hålla ihop och ta ansvar för vårt land”.
Myndigheten larmar också om att cyberattacker, påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”kan inträffa när som helst, och mycket pågår här och nu” och förkunnar för svenska folket att dessa inte kan ta ”sin frihet för given” utan måste visa ”vilja och mod att försvara vårt öppna samhälle – även om det innebär uppoffringar”.
Tonläget är mycket alarmistiskt i MSB:s nya broschyr. Foto: MSB
Alla måste ”kraftsamla”
Man lyfter också fram det svenska Natomedlemskapet som en essentiell del av Sveriges motståndskraft mot påstådda yttre hot, och hävdar att ”syftet med alliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss”.
Svenskarna får veta att krig eller akut fara för krig är någonting som kan vara att vänta mycket snart och att hela samhället då måste ”kraftsamla för att kunna möta en angripare och för att se till att det viktigaste i samhället fungerar”.
”Totalförsvarsplikt gäller alla svenska medborgare, både de som bor i Sverige och i utlandet… Vid höjd beredskap är du skyldig att inställa dig på den plats du fått besked om i din krigsplaceringsorder”, betonas det.
MSB uppmanar vidare svenskarna att lära sig hur de olika varningssystemen och larmen fungerar och hur man skiljer ett skarpt flyglarm från ett beredskapslarm.
”Ta dig genast till närmaste skyddsrum, källare eller annan skyddad plats. Du har bättre skydd inomhus än utomhus, främst i ett rum utan fönster”, uppmanas det.
Kärnvapen och biologiska vapen
Myndigheten hävdar också att det finns risk att Sverige blir angripet av kärnvapen och att svenskarna ”vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen” bör ”ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp” – helst i ett skyddsrum.
”Efter ett par dagar har strålningen minskat kraftigt”, lovar man.
”Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel”, betonas det vidare.
Den som inte har tillgång till skyddsrum uppmanas istället att söka sig till källare, garage och tunnelbanestationer under mark – eller gömma sig i tunnlar eller bakom murar. Hinner man inte ta sig till en sådan plats ska man istället krypa ihop ”i en grop eller ett dike” och stanna där tills myndigheterna bedömt att faran är över.
I Ulf Kristerssons Sverige utmålas kärnvapenkrig som någonting nära förestående. Montage. Foto: Frankie Fouganthin/CC BY-SA 4.0, Vadimrysev/iStock
Dela bara ”pålitliga källor”
Sverige riskerar inte bara ett krig med kärnvapen enligt MSB, som betonar att man ser propaganda och desinformation som ett akut hot.
”Främmande makt och andra aktörer utanför Sverige använder desinformation, vilseledning och propaganda för att påverka oss. Försök att påverka sker dagligen, främst på nätet och i sociala medier. Syftet är att skapa misstro och bryta ner vår vilja att försvara oss”, heter det.
Den psykologiska krigföringen menas bland annat ske genom spridandet av berättelser som är ”falska eller delvis sanna men tagna ur sitt sammanhang” eller förfalskade filmklipp, röstinspelningar och bilder. Fientliga aktörer uppges också bedriva krigföring mot Sverige genom att ”väcka känslor kring en fråga eller händelse för att göra oss oroliga eller misstänksamma mot varandra”.
Denna typ av angrepp mot Sverige motverkas bäst genom att svenskarna är uppmärksamma, och delar information från vad man betecknar som ”pålitliga källor”. Vilka källor som MSB menar är pålitliga framgår inte uttalat i sammanhanget förutom att man uppmanar till att söka ”bekräftad information från myndigheter”.
”Extremväder” hotar Sverige
Cyberattacker och terrorattentat lyfts fram, där det förkunnas att ”terrorattentat och väpnat våld kan riktas mot människor eller viktig infrastruktur som elförsörjning och transporter” – och även här uppmanas medborgarna att vara redo att fly och söka skydd, om de bevittnar ett attentat.
Därtill ska också ”extremväder” hota det svenska folket, enligt MSB och man hävdar att ”extremväder som skyfall, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare” samt att ”risken för naturolyckor som jordskred och skogsbränder ökar”.
Påstått dödliga pandemier uppges också hota Sverige. Foto: PIKSEL/iStock
”Om en smittsam sjukdom börjar spridas kommer myndigheterna att gå ut med råd om hur du kan skydda dig själv och andra… Hjälp till att minska smittspridningen genom att följa råden från myndigheterna”, heter det.
Uppmärksammas internationellt
Broschyren innehåller också mer vardagliga tips kring hemberedskap och prepping, hur man stoppar blödningar och hur man bör förbereda sig för exempelvis ett längre strömavbrott – men det är just den domedagsmässiga tonen som fått många att reagera starkt.
Att svenska myndigheter uppmanar sin befolkning att förbereda sig för eventuella kärnvapenangrepp har också väckt internationell uppmärksamhet, där brittiska The Times skriver att Sverige tycks förbereda sig för en ”global apokalyps” medan franska Le Parisien nöjer sig med att konstatera att svenskarna uppmanas göra sig redo för krig.
Tyska Focus menar att hela skriften präglas av en ”undergångsstämning” och flera andra medier uttrycker förvåning kring broschyrens innehåll och formuleringar.
Rädda Barnen varnar i sin tur för att det alarmistiska tonläget riskerar att skapa rädsla hos barn, medan andra pekar på att det är svårt att fokusera på att styra upp vardagen när myndigheterna samtidigt uppmanar till att göra sig redo för kärnvapenattacker.
Carl-Oskar Bohlin och MSB:s Charlotte Petri Gornitzka presenterar broschyren. Foto: Regeringskansliet/Niklas Forsström
”Pågår här och nu”
Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, uppger å sin sida att syftet med broschyren är att ”informera” och ”skapa lugn” och menar att krigshotet mot Sverige inte är omedelbart förestående.
Å andra sidan, tillägger Bohlin samtidigt, kan påverkanskampanjer, terrorism och sabotage ”inträffa när som helst”, och mycket av det uppges redan ”pågå här och nu”.
Ministern menar vidare att svenskarna inte bör ”springa och gömma sig i skogen och inte ha något att göra med resten av samhället” utan att det istället handlar om att vara förberedd, ta ansvar och vara solidarisk med resten av samhället.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
