Annons:

Rittenhouse friad – Biden-administrationen rasar

Uppdaterad november 23, 2021, Publicerad november 22, 2021 – av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

18-årige Kyle Rittenhouse friades på fredagskvällen från samtliga åtalspunkter efter att ha skjutit tre och dödat två vänsterextremister som attackerade honom i Kenosha förra året. De federala makthavarna är dock inte nöjda med den friande domen, där såväl president Joe Biden som vice presidenten Kamala Harris gått ut offentligt och uttryckt ilska över domstolens tydliga beslut.

Under förra sommaren pågick våldsamma upplopp och kravaller i staden Kenosha i Wisconsin där vänsterextremister och anhängare till den våldsbejakande svart makt-organisationen Black Lives Matter satte eld på bilar och slog sönder ett stort antal butiker och andra fastigheter.

Kyle Rittenhouse var en av dem som beväpnad med en halvautomatisk AR-15 gick ut på gatorna för att skydda egendom och civila mot upploppsmakarnas framfart.

Den då 17-årige Rittenhouse attackerades snart av en grupp vänsterextremister beväpnade med tillhyggen och pistol som också hotade med att de skulle döda honom. Tre av angriparna blev också skjutna – varav två avled.

Trots att många redan från start konstaterade att videoklipp från händelsen vittnade tydligt om att Rittenhouse handlat i direkt självförsvar kom han att åtalas för bland annat dråp och framkallande av fara för annan. Efter att ha överlagt i 26 timmar kom dock juryns besked slutligen under fredagskvällen: Rittenhouse friades från alla åtalspunkter och är med omedelbar verkan en fri man.

Under rättegången framkom det bland annat att vänsterextremisterna försökt döda Rittenhouse med en skateboard och andra tillhyggen och att den person som blev skjuten men överlevde sköts först efter att han tagit upp sin pistol och riktat denna mot Rittenhouse. Hade 17-åringen inte försvarat sig så hade han själv med stor sannolikhet själv dödats.

Det framkom också att alla de tre angripare som sköts av Rittenhouse var dömda för brott sedan tidigare, en för för sexualbrott mot minderårig, en för misshandel och våld i hemmet och en för att påverkad ha gått omkring med ett skjutvapen.

Den friande domen har lyfts fram som mycket viktig eftersom den visar att man i delar av USA fortfarande har en viss rätt att bruka självförsvar. Många nationalkonservativa analytiker ser också Rittenhouse som en förebild för dessa rättigheter med sitt oklanderliga agerande.

Biden upprörs över domen

Vänsteraktivister och vänsterliberaler, inklusive etablissemangsmedia, är dock inte lika nöjda där man istället konsekvent utmålat Rittenhouse som en högerextremistisk mördare.

President Joe Biden, som mycket tidigt gick ut och utan belägg deklarerade att Rittenhouse agerat med rasistiska motiv, har efter den friande domen meddelat att det faktum att 18-åringen friades gör honom ”arg och oroad”.

– Även om domen i Kenosha har lämnat många amerikaner arga och oroade – inklusive mig själv så måste vi acceptera att juryn har sagt sitt, sa han i ett uttalande men uppmanade samtidigt våldsbejakande aktivister att inte starta upplopp och kravaller på grund av frikännandet.

– Jag ber alla att uttrycka sina åsikter på ett fredligt sätt som är förenligt med lagen. Våld och förstörelse av egendom har ingen plats i en demokrati.

Även vice-presidenten Kamala Harris uttrycker indignation över domslutet och menar att frikännandet av Rittenhouse bevisar att det amerikanska rättssystemet inte är "jämlikt".

– Jag är besviken på domen, det måste jag säga. Jag tycker att den talar sitt tydliga språk, men jag har också spenderat majoriteten av min karriär på att fokusera på vad vi måste göra för att säkerställa att rättssystemet blir mer rättvist och jämlikt och vi har fortfarande mycket arbete framför oss där.

Det faktum att USA:s högsta politiska ledning offentligt beblandar sig i domstolens beslut har samtidigt fått mycket skarp kritik och många menar att detta riskerar att piska upp hatstämningen ytterligare mot Kyle Rittenhouse och kanske leda till att han tvingas leva gömd i många år på grund av hotbilden som riktas mot honom från våldsbejakande aktivister.

Redan under rättegången gick flera vänsterliberala kändisar ut och hetsade mot 18-åringen inför sina miljontals följare - där man bland annat hävdade att han var en mördare och ett "avskum" som förtjänade strängast möjliga straff.

Vinklad svensk rapportering

Även i Sverige har rapporteringen i mainstreammedia om fallet Rittenhouse haft ett liknande perspektiv och man har bland annat skrivit artiklar om att Donald Trump inte vill fördöma 18-åringen och betonat att Rittenhouse ”skjutit ihjäl två demonstranter”.

Kort efter den friande domen skrev Bonniertidningen Dagens Nyheter också av oklar anledning att "artonårige Rittenhouse visade inga reaktioner när domen lästes upp och lämnade sedan rättssalen så snart domaren tillät det.”

Detta stred direkt mot filmklipp från rättegången som visar hur 18-åringen i själva verket var djupt omskakad och brast ut i gråt när det blev klart att han frikänts på alla punkter och stannade kvar med sin försvarare efter att domen lästs upp.

Efter omfattande kritik mot DN:s falska rapportering har man sedermera ändrat artikeltexten utan vidare förklaring.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finlands gränsstängsel mot Ryssland närmar sig färdigställande

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 20:10 – av Markus Andersson

Efter nästan tre års byggnation står Finlands gränsstängsel mot Ryssland snart klart. Den 20 mil långa barriären har uppförts på strategiskt viktiga platser för att förhindra hybridkrigsföring i form av så kallad instrumentaliserad migration.

Finland har valt att bygga ut sitt gränsskydd på de platser där risken bedöms vara som störst, trots att gränsen mot Ryssland sträcker sig över 130 mil. Det nya stängslet täcker enbart 20 mil av den totala gränssträckningen.

Den 3,5 meter höga konstruktionen är utformad för att vara omöjlig att klättra över och är försedd med taggtråd i toppen. Området är även utrustat med övervakningskameror och belysning, enligt skattefinansierade kanalen SVT.

Syftet är att stoppa det som kallas instrumentaliserad migration, där Ryssland skickar asylsökande till Finland som ett led i påstådd "hybridkrigsföring".

Prioriteringen av var stängslet ska byggas har baserats på var infrastruktur och vägar finns på båda sidor om gränsen. De gamla gränsövergångarna i Lappland har också försetts med stängsel eftersom de utgör naturliga inpasseringsvägar.

Mikko Kauppila, befälhavare vid Lapplands gränsbevakning, konstaterar att lokalbefolkningen ställer sig positiv.

Det är fosterländskhet, säger han.

Han oroar sig dock för att människor lämnar byarna i området, vilket innebär färre ögon som kan uppmärksamma avvikelser. Risken att någon kan ta sig runt stängslet har också väckt diskussioner om förlängning, men finansieringen är osäker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA utesluter Sydafrika från G20

Donald Trumps USA

Publicerad Idag 15:10 – av Jan Sundstedt
Donald Trump
Sydafrika får ingen inbjudan till 2026 års G20-möte om Donald Trump får sin vilja igenom.

USA:s president Donald Trump meddelar att Sydafrika inte kommer att bjudas in till nästa års G20-toppmöte i Miami. Beslutet följer allvarliga anklagelser om ett pågående folkmord på Sydafrikas vita minoritet.

Trump hävdar att systematiska övergrepp och mord på vita bönder i Sydafrika har skett under regeringens tystnad.

I ett inlägg på Truth Social skriver han: "De mördar vita människor och låter deras gårdar tas ifrån dem, slumpmässigt."

Han kopplar anklagelserna direkt till sitt beslut: "På min order kommer Sydafrika INTE att få någon inbjudan till G20 2026, som hålls i den fantastiska staden Miami, Florida nästa år."

Trump tillägger att USA även ska stoppa alla betalningar och subventioner till Sydafrika. Han riktar också kritik mot amerikanska medier som han anklagar för att tiga om det han kallar folkmord.

Bland annat pekar den amerikanske presidenten ut The New York Times som särskilt medskyldiga genom sin tystnad.

Ramaphosa avvisar anklagelserna

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och andra företrädare avvisar dock kraftfullt bilden av ett pågående folkmord.

— Det där är inte regeringens politik, sade Ramaphosa i maj i år, när frågan om markövertaganden och våld mot vita bönder kom upp under ett möte med Trump i Vita huset.

Cyril Ramaphosa och Donald Trump i samband med vårens möte i Vita huset. Foto: faksimil/Vita huset

Både politiker och domstolar i Sydafrika har konsekvent förnekat att det förekommer ett riktat folkmord mot vita i landet.

Enligt presidentens talesman Vincent Magwenya noterade Ramaphosa Trumps "beklagliga uttalande" och avvisade påståenden om att Sydafrika inte förtjänar sin plats i G20.

Som en av grundarna av G20 värdesätter Sydafrika konsensus, samarbete och partnerskap, förklarade Magwenya.

G20-gruppen består av 19 länder, EU och Afrikanska unionen. Årets toppmöte i Sydafrika genomfördes utan närvaro av högt uppsatta amerikanska företrädare, sedan Trump vägrat backa från sina anklagelser.

Nästa års G20-möte ska hållas på Trump National Doral, familjeföretagets golfresort utanför Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland producerar vapen i volymer motståndarna ”inte kunnat drömma om”

Kriget i Ukraina

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen
Sergej Tjemezov är chef för den statliga försvarskoncernen Rostec.

Rysslands försvarsindustri tillverkar nu fler artillerigranater och flygbomber än något annat land i världen, enligt Sergej Tjemezov, chef för den statliga försvarskoncernen Rostec. Produktionen har ökat kraftigt sedan konflikten i Ukraina eskalerade 2022.

I en intervju med nyhetsbyrån Tass, publicerad på tisdagen, redogör Tjemezov för en kraftig upptrappning av vapentillverkningen, skriver RT.

Vi levererar flygplan, stridsvagnar, infanterifordon, haubitsar, system för elektronisk krigföring, drönare och mycket mer i enorma kvantiteter. Inget land i världen producerar i dag lika många granater och flygbomber, säger han.

Tjemezov uppger att han inte kan ge exakta siffror men konstaterar att produktionsvolymerna är sådana som landets motståndare "inte ens hade kunnat drömma om".

Mångdubblad produktion

Ryska företrädare har vid upprepade tillfällen lyft fram den ökade försvarsproduktionen under de senaste tre åren. I maj 2024 uppgav president Vladimir Putin att ammunitionstillverkningen hade fjortondubblats sedan den militära insatsen inleddes, medan drönartillverkningen fyrdubblats och produktionen av bepansrade fordon ökat 3,5 gånger.

Ryssland har konsekvent fördömt västländernas vapenleveranser till Ukraina och menar att de endast förlänger konflikten utan att påverka dess slutliga utgång.

Kreml öppet för förhandlingar

Kremls talesperson Dmitrij Peskov upprepade på tisdagen att Ryssland vill uppnå sina mål "genom politiska och diplomatiska medel" och att landet förblir "helt öppet för en förhandlingsprocess". Samtidigt anklagar Moskva Kiev för att vilja fortsätta striderna, uppbackat av sina västliga allierade.

Ryssland har också anklagat EU och Storbritannien för att motarbeta pågående fredsansträngningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amerikanska akademiker vill se kärnvapen i händerna på USA:s allierade

Publicerad november 24, 2025 – av Jan Sundstedt
Professorerna Mark Raymond (t. v.) och Moritz Graefrath skriver i en gemensam debattartikel att USA:s allierade bör tillåtas att skaffa egna kärnvapenarsenaler.

Den amerikanska tidskriften Foreign Affairs har publicerat en debattartikel av två professorer verksamma vid University of Oklahoma som utmanar rådande säkerhetspolitiska principer. Professorerna föreslår att USA:s närmaste allierade bör överväga att själva skaffa kärnvapen.

Artikeln, författad av professorerna Moritz S. Graefrath och Mark A. Raymond, har fått omfattande internationell uppmärksamhet och väckt kontrovers, men inget västerländskt land stödjer än så länge förslaget officiellt.

I den uppmärksammade texten argumenterar duon att länder som Kanada, Tyskland och Japan har både teknisk kapacitet och säkerhetsintresse för att själva utveckla kärnvapen – för att därigenom minska beroendet av USA:s militära skydd.

Artikeln slår fast att "Amerikas allierade bör skaffa kärnvapen. Selektiv spridning kommer att stärka den globala ordningen, inte avsluta den."

Texten belyser att länderna redan deltar i avancerade militära samarbeten med USA och har tillgång till resurser som krävs för utveckling av kärnvapen.

Skribenterna fortsätter: "Vad de tre allierade skulle behöva – och vad USA kan och bör tillhandahålla – är offentligt stöd och diplomatiskt skydd för deras övergång till att bli kärnvapenmakter, samt teknisk och doktrinär vägledning för att säkerställa robusta säkerhetsåtgärder för ledning och kontroll."

Debatten kring artikeln har snabbt tagit fart, och hittills har inget av de berörda länderna i texten officiellt ställt sig bakom förslaget, utan markerar fortsatt starkt stöd för internationell nedrustning och icke-spridningsavtalet (NPT).

Kritiska reaktioner

Till exempel står Tyskland, mot bakgrund av officiella ställningstaganden, policybeslut och debattinlägg, fast vid sin politik mot kärnvapenspridning och betonar att landet inte har några planer på att ändra den principen.

Regeringsföreträdare har uttryckt att Tysklands hållning fortsatt stödjer internationella avtal om nedrustning och att man avvisar alla förslag om att utveckla egna kärnvapen.

Samtidigt har amerikanska och europeiska experter kritiserat författarnas resonemang som riskabelt och har varnat för att en sådan utveckling kan trigga en ny global kapprustning.

​Bakgrunden till artikeln i Foreign Affairs är det ökade geopolitiskt spända läget, där USA:s åtaganden kring det så kallade kärnvapenparaplyet ifrågasätts på flera håll i Europa och Asien.

Flera europeiska ledare har nyligen begärt samtal kring egen avskräckning och kärnvapensamarbete inom Nato.

USA och andra kärnvapenmakter har än så länge avvisat sådana samtal, och insisterar fortsatt på diplomati och nedrustning som grundstrategi.​

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.