Annons:

Rittenhouse friad – Biden-administrationen rasar

Uppdaterad november 23, 2021, Publicerad november 22, 2021 – av Isac Boman

18-årige Kyle Rittenhouse friades på fredagskvällen från samtliga åtalspunkter efter att ha skjutit tre och dödat två vänsterextremister som attackerade honom i Kenosha förra året. De federala makthavarna är dock inte nöjda med den friande domen, där såväl president Joe Biden som vice presidenten Kamala Harris gått ut offentligt och uttryckt ilska över domstolens tydliga beslut.

Under förra sommaren pågick våldsamma upplopp och kravaller i staden Kenosha i Wisconsin där vänsterextremister och anhängare till den våldsbejakande svart makt-organisationen Black Lives Matter satte eld på bilar och slog sönder ett stort antal butiker och andra fastigheter.

Kyle Rittenhouse var en av dem som beväpnad med en halvautomatisk AR-15 gick ut på gatorna för att skydda egendom och civila mot upploppsmakarnas framfart.

Den då 17-årige Rittenhouse attackerades snart av en grupp vänsterextremister beväpnade med tillhyggen och pistol som också hotade med att de skulle döda honom. Tre av angriparna blev också skjutna – varav två avled.

Annons:

Trots att många redan från start konstaterade att videoklipp från händelsen vittnade tydligt om att Rittenhouse handlat i direkt självförsvar kom han att åtalas för bland annat dråp och framkallande av fara för annan. Efter att ha överlagt i 26 timmar kom dock juryns besked slutligen under fredagskvällen: Rittenhouse friades från alla åtalspunkter och är med omedelbar verkan en fri man.

Under rättegången framkom det bland annat att vänsterextremisterna försökt döda Rittenhouse med en skateboard och andra tillhyggen och att den person som blev skjuten men överlevde sköts först efter att han tagit upp sin pistol och riktat denna mot Rittenhouse. Hade 17-åringen inte försvarat sig så hade han själv med stor sannolikhet själv dödats.

Det framkom också att alla de tre angripare som sköts av Rittenhouse var dömda för brott sedan tidigare, en för för sexualbrott mot minderårig, en för misshandel och våld i hemmet och en för att påverkad ha gått omkring med ett skjutvapen.

Den friande domen har lyfts fram som mycket viktig eftersom den visar att man i delar av USA fortfarande har en viss rätt att bruka självförsvar. Många nationalkonservativa analytiker ser också Rittenhouse som en förebild för dessa rättigheter med sitt oklanderliga agerande.

Biden upprörs över domen

Vänsteraktivister och vänsterliberaler, inklusive etablissemangsmedia, är dock inte lika nöjda där man istället konsekvent utmålat Rittenhouse som en högerextremistisk mördare.

President Joe Biden, som mycket tidigt gick ut och utan belägg deklarerade att Rittenhouse agerat med rasistiska motiv, har efter den friande domen meddelat att det faktum att 18-åringen friades gör honom ”arg och oroad”.

– Även om domen i Kenosha har lämnat många amerikaner arga och oroade – inklusive mig själv så måste vi acceptera att juryn har sagt sitt, sa han i ett uttalande men uppmanade samtidigt våldsbejakande aktivister att inte starta upplopp och kravaller på grund av frikännandet.

– Jag ber alla att uttrycka sina åsikter på ett fredligt sätt som är förenligt med lagen. Våld och förstörelse av egendom har ingen plats i en demokrati.

Även vice-presidenten Kamala Harris uttrycker indignation över domslutet och menar att frikännandet av Rittenhouse bevisar att det amerikanska rättssystemet inte är "jämlikt".

– Jag är besviken på domen, det måste jag säga. Jag tycker att den talar sitt tydliga språk, men jag har också spenderat majoriteten av min karriär på att fokusera på vad vi måste göra för att säkerställa att rättssystemet blir mer rättvist och jämlikt och vi har fortfarande mycket arbete framför oss där.

Det faktum att USA:s högsta politiska ledning offentligt beblandar sig i domstolens beslut har samtidigt fått mycket skarp kritik och många menar att detta riskerar att piska upp hatstämningen ytterligare mot Kyle Rittenhouse och kanske leda till att han tvingas leva gömd i många år på grund av hotbilden som riktas mot honom från våldsbejakande aktivister.

Redan under rättegången gick flera vänsterliberala kändisar ut och hetsade mot 18-åringen inför sina miljontals följare - där man bland annat hävdade att han var en mördare och ett "avskum" som förtjänade strängast möjliga straff.

Vinklad svensk rapportering

Även i Sverige har rapporteringen i mainstreammedia om fallet Rittenhouse haft ett liknande perspektiv och man har bland annat skrivit artiklar om att Donald Trump inte vill fördöma 18-åringen och betonat att Rittenhouse ”skjutit ihjäl två demonstranter”.

Kort efter den friande domen skrev Bonniertidningen Dagens Nyheter också av oklar anledning att "artonårige Rittenhouse visade inga reaktioner när domen lästes upp och lämnade sedan rättssalen så snart domaren tillät det.”

Detta stred direkt mot filmklipp från rättegången som visar hur 18-åringen i själva verket var djupt omskakad och brast ut i gråt när det blev klart att han frikänts på alla punkter och stannade kvar med sin försvarare efter att domen lästs upp.

Efter omfattande kritik mot DN:s falska rapportering har man sedermera ändrat artikeltexten utan vidare förklaring.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 15:51 – av Jan Sundstedt
Män bär en iransk flaggtäckt kista; flygbild visar rader av nygrävda gravar i Minab.

Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.

Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.

Maven angav skolan som mål

Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen, och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.

FN: Skolbyggnaden det avsedda målet

FN:s oberoende granskning om Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AfD störst i Mecklenburg-Vorpommern – CDU åker ur delstatsparlamentet

Publicerad Idag 12:15 – av Jan Sundstedt
AfD-företrädare och gäster jublar på partiets valvaka i Schwerin den 20 september 2026.
AfD mer än fördubblade sitt stöd och blev största parti i Mecklenburg-Vorpommern med 38,2 procent.

AfD blev största parti i delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern med 38,2 procent, medan CDU fastnade på 4,9 och därmed åker ur lantdagen. AfD ökar även i huvudstaden Berlin samtidigt som Die Linke där blir störst med 25,7 procent av rösterna.

AfD:s valvaka slutade i jubel när partiet i gårdagens delstatsval mer än fördubblade sitt stöd jämfört med 2021. SPD kom tvåa med 35,5 procent av rösterna.

Förbundskansler Friedrich Merz och dennes parti CDU hade en desto mörkare kväll. Partiet nådde bara 4,9 procent och åker därmed ur lantdagen i Schwerin.

Friedrich Merz kallade resultatet en "katastrof". Valbakslaget går enligt Merz inte att skönmåla, men kursen CDU satt ut gäller fortsättningsvis, betonade han.

Die Linke störst i Berlin

Delstatsvalet i Berlin gav Die Linke en klar seger med 25,7 procent. CDU föll till 18,8 procent, medan AfD ökade till 16,3 och blev trea. De gröna fick 14,3 procent och SPD 12,1.

Die Linkes Elif Eralp kan nu bli Berlins regerande borgmästare om partiet samlar tillräckligt stöd.

AfD ser segern i Mecklenburg-Vorpommern som ett regeringsuppdrag. Övriga partier har dock envist avvisat samarbete med partiet, vilket gör att regeringsfrågan förblir öppen.

Socialdemokratiska SPD kan i stället behålla makten tillsammans med Die Linke och De gröna.

Röster på partier under femprocentsspärren kan ge den röd-gröna trion en majoritet i delstaten, trots AfD:s stora framgång.

Liberala FDP ser ut att bli utan representation i båda delstatsparlamenten, även om de slutgiltiga resultaten ännu inte är helt fastställda.

Valledningarna har ännu bara fastställt preliminära resultat. Valdeltagandet nådde 78,1 procent i Mecklenburg-Vorpommern och 74,2 procent i Berlin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 11:03 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Houthierna lovar skona all sjöfart i Bab el-Mandeb – utom Saudiarabiens

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:03 – av Emil Fjellstedt
Bab el-Mandeb sett från rymden, med kusterna på båda sidor och ön Perim i sundet.
Bab el-Mandeb mellan Jemen och Afrikas horn, fotograferat från rymden 2020. Sundet förbinder Röda havet med Adenviken.

Houthierna lovar att inte röra någon annan nations fartyg i Bab el-Mandeb – med ett enda undantag: Saudiarabien. Beskedet gavs av politbyråledamoten Mohamed al-Bukhaiti i en intervju med AP under söndagen, sedan rörelsen tagit hamnstaden Mocha och nyckelöar som Perim och därmed fått uppsikt över ett sund där omkring 12 procent av världshandeln normalt passerar.

Efter framryckningen längs Jemens västkust tidigare i september kontrollerar houthierna det smala nålsöga som binder ihop Röda havet med Adenviken. Enligt al-Bukhaiti tog Washington kontakt när den framryckningen nådde själva sundet. Budskapet tillbaka var, som han beskriver det, ett löfte med en tydlig adressat.

Vi bekräftade att vi inte riktar oss mot USA, eller någon annan nation, i sundet, med det enda undantaget den saudiska fienden, sade han till AP i en Zoom-intervju från Sanaa. — Så förhåller det sig fortfarande.

Det är ett politiskt bud lika mycket som en militär försäkran: håll er utanför kriget mot Saudiarabien, så lämnar vi övrig sjöfart i fred. Al-Bukhaiti beskriver operationerna som det motsatta av en avspärrning.

Målet med våra militära operationer är inte att stänga Bab el-Mandeb, utan att säkra fri sjöfart genom sundet för alla, inklusive Jemen, sade han.

Oman som kanal, utan detaljer

Donald Trump uppgav helgen dessförinnan att hans administration "haft diskussioner" med houthierna, utan att ange när. "Houthierna ringde oss, och de vill inte slåss med oss", sade presidenten enligt AP. "De skulle helst se att vi inte var inblandade, och de släpper igenom de flesta fartygen."

Någon sådan direkt telefonlinje bekräftar al-Bukhaiti inte. Han talar enbart om indirekta kontakter med amerikanska företrädare via Oman, sultanatet som under lång tid varit medlare mellan parterna. AP har separat rapporterat att Oman stod värd för ett möte mellan amerikanska och houthiska representanter helgen dessförinnan, med hänvisning till en houthitjänsteman och ytterligare en person med insyn i samtalen – båda anonyma eftersom de inte hade tillstånd att uttala sig. Exakt vilken nivå kontakterna legat på, och vad som utlovats, är alltså inte klarlagt.

Formen är i alla fall bekant. Det var Oman som 2025 förhandlade fram det eldupphör där USA avbröt sin flera veckor långa bombkampanj mot houthierna i utbyte mot att rörelsen slutade angripa amerikanska fartyg i Röda havet. Den uppgörelsen lämnade Saudiarabien utanför – och det är i den luckan houthierna nu opererar.

Blockad mot blockad

Mot Riyadh gäller raka motsatsen till försäkringarna i sundet. Houthierna har utropat blockad mot saudisk sjöfart i Bab el-Mandeb och Röda havet och angripit saudiskt kopplade fartyg och oljeanläggningar inne i kungadömet. Under lördagen bekräftade Saudiarabien att rörelsen försökt träffa huvudstaden med en ballistisk robot, som enligt den saudiledda koalitionen sköts ner.

Anfallen ska enligt al-Bukhaiti fortsätta tills Riyadh häver sin blockad mot houthikontrollerade områden och släpper in fartyg till rörelsens hamnar vid Röda havet. Först därefter är man beredd att förhandla. Skulden för upptrappningen lägger han på Saudiarabien: utlösande var enligt honom en flygattack mot Sanaas internationella flygplats, tillskriven koalitionen, som hindrade ett iranskt plan med en houthidelegation från att landa.

Varningen till omvärlden är lika uttalad som löftet. Rörelsen säger sig kunna föra krig på flera fronter "om någon nation blir inblandad i aggressionen mot Jemen vid Saudiarabiens sida".

I dag är Jemen i stånd att föra strid – inte bara en intern konflikt, utan även en internationell, sade al-Bukhaiti.

"Västkusten" som förhandlingskort

Samtidigt håller houthierna dörren på glänt. Mahdi al-Mashat, ordförande i rörelsens högsta politiska råd, sade under söndagen i ett tal på årsdagen av maktövertagandet i Sanaa 2014 att "vi har inte stängt dörren till fred".

Al-Bukhaiti är samtidigt tydlig med varför tonläget nu kan vara både försonligt och kompromisslöst på en gång: med kontroll över Jemens västkust har maktbalansen enligt honom förskjutits till Sanaas fördel, och Saudiarabien har "förlorat sitt viktigaste kort: västkusten".

Vad beskedet i praktiken är värt avgörs av två saker som ingen part ännu svarat på: om Washington nöjer sig med att stå utanför, och om Riyadh är berett att släppa in fartygen till houthiernas hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.