Annons:

Rittenhouse friad – Biden-administrationen rasar

Uppdaterad november 23, 2021, Publicerad november 22, 2021 – av Isac Boman
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

18-årige Kyle Rittenhouse friades på fredagskvällen från samtliga åtalspunkter efter att ha skjutit tre och dödat två vänsterextremister som attackerade honom i Kenosha förra året. De federala makthavarna är dock inte nöjda med den friande domen, där såväl president Joe Biden som vice presidenten Kamala Harris gått ut offentligt och uttryckt ilska över domstolens tydliga beslut.

Under förra sommaren pågick våldsamma upplopp och kravaller i staden Kenosha i Wisconsin där vänsterextremister och anhängare till den våldsbejakande svart makt-organisationen Black Lives Matter satte eld på bilar och slog sönder ett stort antal butiker och andra fastigheter.

Kyle Rittenhouse var en av dem som beväpnad med en halvautomatisk AR-15 gick ut på gatorna för att skydda egendom och civila mot upploppsmakarnas framfart.

Den då 17-årige Rittenhouse attackerades snart av en grupp vänsterextremister beväpnade med tillhyggen och pistol som också hotade med att de skulle döda honom. Tre av angriparna blev också skjutna – varav två avled.

Annons:

Trots att många redan från start konstaterade att videoklipp från händelsen vittnade tydligt om att Rittenhouse handlat i direkt självförsvar kom han att åtalas för bland annat dråp och framkallande av fara för annan. Efter att ha överlagt i 26 timmar kom dock juryns besked slutligen under fredagskvällen: Rittenhouse friades från alla åtalspunkter och är med omedelbar verkan en fri man.

Under rättegången framkom det bland annat att vänsterextremisterna försökt döda Rittenhouse med en skateboard och andra tillhyggen och att den person som blev skjuten men överlevde sköts först efter att han tagit upp sin pistol och riktat denna mot Rittenhouse. Hade 17-åringen inte försvarat sig så hade han själv med stor sannolikhet själv dödats.

Det framkom också att alla de tre angripare som sköts av Rittenhouse var dömda för brott sedan tidigare, en för för sexualbrott mot minderårig, en för misshandel och våld i hemmet och en för att påverkad ha gått omkring med ett skjutvapen.

Den friande domen har lyfts fram som mycket viktig eftersom den visar att man i delar av USA fortfarande har en viss rätt att bruka självförsvar. Många nationalkonservativa analytiker ser också Rittenhouse som en förebild för dessa rättigheter med sitt oklanderliga agerande.

Biden upprörs över domen

Vänsteraktivister och vänsterliberaler, inklusive etablissemangsmedia, är dock inte lika nöjda där man istället konsekvent utmålat Rittenhouse som en högerextremistisk mördare.

President Joe Biden, som mycket tidigt gick ut och utan belägg deklarerade att Rittenhouse agerat med rasistiska motiv, har efter den friande domen meddelat att det faktum att 18-åringen friades gör honom ”arg och oroad”.

– Även om domen i Kenosha har lämnat många amerikaner arga och oroade – inklusive mig själv så måste vi acceptera att juryn har sagt sitt, sa han i ett uttalande men uppmanade samtidigt våldsbejakande aktivister att inte starta upplopp och kravaller på grund av frikännandet.

– Jag ber alla att uttrycka sina åsikter på ett fredligt sätt som är förenligt med lagen. Våld och förstörelse av egendom har ingen plats i en demokrati.

Även vice-presidenten Kamala Harris uttrycker indignation över domslutet och menar att frikännandet av Rittenhouse bevisar att det amerikanska rättssystemet inte är "jämlikt".

– Jag är besviken på domen, det måste jag säga. Jag tycker att den talar sitt tydliga språk, men jag har också spenderat majoriteten av min karriär på att fokusera på vad vi måste göra för att säkerställa att rättssystemet blir mer rättvist och jämlikt och vi har fortfarande mycket arbete framför oss där.

Det faktum att USA:s högsta politiska ledning offentligt beblandar sig i domstolens beslut har samtidigt fått mycket skarp kritik och många menar att detta riskerar att piska upp hatstämningen ytterligare mot Kyle Rittenhouse och kanske leda till att han tvingas leva gömd i många år på grund av hotbilden som riktas mot honom från våldsbejakande aktivister.

Redan under rättegången gick flera vänsterliberala kändisar ut och hetsade mot 18-åringen inför sina miljontals följare - där man bland annat hävdade att han var en mördare och ett "avskum" som förtjänade strängast möjliga straff.

Vinklad svensk rapportering

Även i Sverige har rapporteringen i mainstreammedia om fallet Rittenhouse haft ett liknande perspektiv och man har bland annat skrivit artiklar om att Donald Trump inte vill fördöma 18-åringen och betonat att Rittenhouse ”skjutit ihjäl två demonstranter”.

Kort efter den friande domen skrev Bonniertidningen Dagens Nyheter också av oklar anledning att "artonårige Rittenhouse visade inga reaktioner när domen lästes upp och lämnade sedan rättssalen så snart domaren tillät det.”

Detta stred direkt mot filmklipp från rättegången som visar hur 18-åringen i själva verket var djupt omskakad och brast ut i gråt när det blev klart att han frikänts på alla punkter och stannade kvar med sin försvarare efter att domen lästs upp.

Efter omfattande kritik mot DN:s falska rapportering har man sedermera ändrat artikeltexten utan vidare förklaring.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vinkupp i Toscana – tjuvarna lastade bytet med företagets egna truckar

Publicerad Idag 09:33 – av Jan Sundstedt
Tecknad illustration av en truck med pallast framför ett upplyst lager och lastbilar i en generisk nattmiljö.

Tjuvar stal under förra helgen omkring 30 000 flaskor prestigevin från vinhuset Marchesi Antinoris lager i Toscana. Bytet värderas till runt fem miljoner euro.

Ligan slog till mot lagret i Cortona och lastade flaskorna på två lastbilar, med hjälp av vinhusets egna truckar, enligt uppgifter som den italienska nyhetsbyrån ANSA återger.

Stölden upptäcktes först på måndagsmorgonen när personalen kom till jobbet.

Antinori, Italiens största familjeägda vinproducent, har anor från 1385 och exporterar i dag till 170 länder.

Företaget uppger att 8 000 till 10 000 flaskor Solaia, ett av Italiens mest eftertraktade viner, samt Tignanello och Guado al Tasso försvunnit i stölden. Vinerna kostar från drygt hundra euro flaskan och uppåt.

Vinet stod färdigpackat för leverans till utländska distributörer när stölden genomfördes.

En talesman för Antinori menar att det underlättade för tjuvarna att snabbt få ut de stora mängderna flaskor.

Välorganiserad kupp

Övervakningsbilder visar enligt vinhuset sju maskerade män. Tidpunkten och genomförandet tyder enligt Antinori på en mycket välorganiserad liga.

— Det är helt klart ett mycket välorganiserat gäng. Kanske samma som har slagit till mot andra vingårdar i Italien de senaste månaderna, säger vd Renzo Cotarella till Corriere della Sera.

Solaia tillverkas bara i 60 000 till 70 000 flaskor om året, vilket enligt ANSA gör att stulna flaskor lätt väcker misstankar.

Antinori varnar nu kunder världen över för erbjudanden utanför de officiella försäljningskanalerna.

— Vi hoppas fortfarande få tillbaka vinet. Två lastbilar kan inte bara försvinna, säger Cotarella till Financial Times.

Tidigare har vinstölder oftast gällt mindre partier från restauranger, privata källare eller under transport.

På senare tid har tjuvarna i stället gått på större lager hos producenterna.

I juli drabbades den kända vingården Banfi i Montalcino av en snarlik kupp som den hos Antinori.

Italiensk polis utreder nu den senaste i raden av omfattande och uppmärksammade vinstölder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macgregor övertygad: USA och Israel kommer att angripa Iran igen

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 16:31 – av Emil Fjellstedt
Montage med Douglas Macgregors porträtt från 2020 till vänster och en Tomahawkrobot som avfyras från USS Shiloh 1996 till höger.
Macgregor bedömer att ett nytt angrepp mot Iran snabbt kan förbruka merparten av precisionsvapnen i offensiven.

Den pensionerade amerikanske översten Douglas Macgregor tvivlar inte på att USA och Israel kommer att angripa Iran på nytt. Han varnar för tunga amerikanska förluster, snabbt förbrukade precisionsvapen och ekonomiska följder långt utanför regionen, och tror att USA till slut drar sig ur, precis som i Vietnam.

Macgregor, i dag försvars- och utrikespolitisk analytiker, intervjuades av Daniel Davis i en intervju som publicerades på onsdagen. På frågan vad president Donald Trumps och utrikesminister Marco Rubios senaste utspel säger om nästa militära steg svarade han utan förbehåll.

— Jag tror att vi måste förstå att han kommer att angripa Iran. Det kommer Israel också att göra. De två kommer att angripa, säger Macgregor.

Bedömningen är hans egen och bygger inte på offentliggjorda krigsplaner. Han väntar sig en massiv flygoffensiv där varje bombplan som kan bära maximal last sätts in, och tror att många av målen kommer att vara civil infrastruktur, städer och samhällen. Eftersom europeiska länder enligt honom inte vill låna ut sina baser, och Spanien inte längre är ett alternativ, räknar han med att amerikanska bombplan lastar om i Israel.

Macgregor tror inte att offensiven kommer att fungera. Om den misslyckas och USA drabbas av tunga förluster, något han kallar en mycket verklig sannolikhet, väntar han sig att administrationen försöker samla landet bakom ett utdraget krig mot Iran utan slutpunkt. Inte heller det tror han kommer att lyckas.

Ett B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri.
Ett amerikanskt B-2-bombplan lyfter från Whitemanbasen i Missouri i augusti 2025. Foto: Joshua Hastings/U.S. Air Force.

Tre till sju dagar med precisionsvapen

Han räknar också med ett försök att sätta in marinkårssoldater och arméns luftburna infanteri. Iran har enligt hans bedömning drönare och robotar i reserv som är avsedda just för strider inne i Persiska viken.

— Vi kommer att försöka penetrera de underjordiska anläggningar som vi inte kunde komma åt förra gången. Det är helt säkert. Hur många av dem kan vi nå? Jag har ingen aning, säger han.

Parallellt tror han att USA kommer att försöka göra livet så outhärdligt som möjligt för den iranska befolkningen, i hopp om att den ska resa sig mot regeringen. Det har enligt Macgregor aldrig fungerat, varken mot serber, tyskar eller japaner.

Davis lyfte sedan frågan om ammunition. Han påpekade att stora delar av de strategiska lagren av kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar redan förbrukats under krigets två tidigare omgångar, och frågade hur länge en ny offensiv kan föras med de bästa vapnen.

— Jag tror kanske någonstans mellan tre och sju dagar som mest. Då har man förbrukat merparten av sina precisionsstyrda vapen och ammunition, säger Macgregor.

Därefter tvingas planen enligt honom flyga närmare och in i iranskt luftrum, där riskerna växer kraftigt.

Svält, skuldkris och kärnvapenrisk

Följderna sträcker sig enligt Macgregor långt utanför regionen. Han pekar på brist på konstgödsel, helium och svavel, liksom på störningarna i olje- och gasflödena, och tror att stora delar av världen kommer att drabbas av svält under vintern och våren.

USA är enligt honom samtidigt på väg mot en finansiell katastrof, och kriget kommer att fortsätta tills dollarsystemet brakar samman och landet hamnar i depression. Macgregor hänvisar också till opinionsmätningar som enligt honom visar att amerikanerna inte stöder kriget, och han tror inte att förluster till sjöss skulle få befolkningen att sluta upp bakom presidenten.

Den mörkaste frågan gäller kärnvapen. Till uppgifterna om att Trump i tysthet ska ha gett Israel grönt ljus att använda kärnvapen säger Macgregor att han inte har någon aning. Han betvivlar dock att Trump har något större inflytande över Netanyahu och kallar Israel under dennes ledning en skurkstat som han tror är kapabel till vad som helst, även kärnvapen.

Om Israel skulle använda kärnvapen ser han en risk att kriget blir globalt. Kina har enligt Macgregor gjort klart för Iran att landet har rätt att slå till förebyggande mot en ny styrkeuppbyggnad.

Flygfoto över byggnader och vägar vid Al Udeid-basen i Qatar.
Delar av Al Udeid-basen i Qatar fotograferade 2004. Foto: Scott Reed/U.S. Air Force.

Pentagon nekade Murphy att se skadorna

Intervjun inleddes med uppgiften att Pentagon har nekat senatorn Chris Murphy att se skadorna på den amerikanska basen Al Udeid i Qatar med egna ögon.

— Jag har varit i Mellanöstern förmodligen åtminstone ett dussin gånger som kongressledamot. Jag har aldrig någonsin nekats tillträde till militära anläggningar, säger Murphy i ett klipp som visades i programmet.

Murphy kallar beslutet en del av en samordnad kampanj från försvarsdepartementet för att dölja krigets verkliga kostnad. Macgregor tror dock inte att det går att dölja särskilt mycket.

— Man kan se det mesta av skadorna på kommersiella satellitbilder. Kanske finns det belägg för fler döda och sårade än vad som har rapporterats. Det är definitivt möjligt, säger Macgregor.

Han beskriver försvarsminister Pete Hegseth som en "mini-Trump" som behandlar alla som ställer frågor som fiender, och drar en enkel slutsats: utgå från att något dåligt pågår tills motsatsen är bevisad. Trump själv kallar han rakt ut en "patologisk lögnare".

Skrytet om världens starkaste militär

Davis visade också ett klipp där Trump säger att USA har världens starkaste militär, ligger 15 år före Ryssland i ubåtsutveckling och upprätthåller en av historiens mest ogenomträngliga blockader. Frågan var om presidenten ljuger eller faktiskt tror på det.

— Jag tror att han vet att vi befinner oss i ett mycket svårt läge. Han har försatt sig själv och oss i en ohållbar position. Vi kan inte enkelt besegra det iranska försvaret militärt, säger Macgregor.

Iran har enligt honom större räckvidd än någonsin. Han jämför med Douglas MacArthur på Filippinerna inför andra världskriget, som offentligt talade om oövervinnligt försvar men i privata meddelanden till Franklin D. Roosevelt erkände att öarna inte gick att försvara. På samma sätt tror Macgregor att Trump inte vill ge iranierna intrycket att de har övertaget, trots att de enligt honom har det.

Rubio säger i ett annat klipp att Irans ekonomi är på väg mot ett läge som få länder i världen har upplevt. Davis påminde om att finansminister Scott Bessent två veckor tidigare hade sagt att Iran skulle kollapsa inom ungefär två veckor.

Macgregor menar att Rubio upprepar Benjamin Netanyahus budskap och att löftena om ett krig på tre eller fyra dagar, där regimen faller och folket reser sig, "inte har något med verkligheten att göra".

Reträtten som slutpunkt

Irans mål är enligt Macgregor att driva ut USA från baserna runt Persiska viken, eftersom en fred med amerikanska styrkor kvar vid gränsen bara skulle innebära ett nytt krig om några år. Han menar att USA redan till stor del har lämnat flera av baserna, och att det var klokt.

Davis tror att Trump sannolikt leder landet in i ett förnyat krig i Mellanöstern. Macgregor delar bedömningen men ser också hur det slutar.

— Jag tror att vi till slut kommer att dra oss tillbaka. Vi kommer att dra oss ur. Vad gjorde vi i slutet av Vietnamkonflikten? Vi lämnade. Åkte vi någonsin tillbaka? Nej, säger Macgregor.

Kriget beskriver han som ett sista desperat försök att hålla USA kvar i andra länders krig. Den liberala internationella ordningen är enligt honom bara en förklädnad för makt.

— Nu har vi nått någon som vi inte kan mobba. Den heter Iran, säger han.

Förutom Iran tar Macgregor där också upp kriget i Ukraina, konflikten mellan Saudiarabien och Jemen samt Europas ekonomiska läge.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kan få del av vinsten om rysk gas åter flödar till Europa

Attentatet mot Nord Stream

Publicerad oktober 8, 2026 – av Redaktionen
Arkivmontage med Donald Trump till vänster och en flygbild av gas som bubblar upp i havet vid Nord Stream till höger.
Arkivbilder. Delar av Nord Stream skadades i explosionerna 2022. En återstart kräver bland annat ändrade sanktioner och tyskt godkännande.

Trumps svärson Jared Kushner och Putins rådgivare Kirill Dmitriev har diskuterat att låta en amerikansk investerare gå in i Nord Stream. En sådan investering skulle ge amerikanska investerare del av vinsten om rysk gas åter börjar flöda till Europa efter kriget.

Uppgifterna kommer från fem personer med insyn, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Kushner och Dmitriev har träffats i både Moskva och New York de senaste veckorna. Det är oklart hur mycket Nord Stream diskuterades vid mötena, men enligt två av källorna finns frågan kvar på dagordningen.

Vita huset tonar ned uppgifterna. En företrädare säger till Reuters att det inte förts några samtal om Nord Stream på senare tid. Varje affär måste enligt företrädaren förhandlas med den statliga utvecklingsbanken DFC och finansdepartementet och gynna amerikanska skattebetalare och företag.

Den tyska regeringen säger nej. En talesperson för ekonomi- och energidepartementet påpekar att Nord Stream och rysk gas omfattas av europeiska sanktioner, att Tyskland har hittat alternativ och att en återöppning kräver ett regeringsgodkännande som inte är önskvärt.

Kushner, som försöker mäkla ett eldupphör mellan Ryssland och Ukraina, ser affärer som en väg till fred. Efter mötena i Moskva talade han i Kiev om "välståndsavtal" som skulle ge ledarna något att se fram emot. Dmitriev har länge drivit på för att den ryska gasförsäljningen till Tyskland ska återupptas och träffade i september företrädare för USA:s energi- och finansdepartement om möjliga gemensamma energiprojekt.

Sanktioner och ägare i vägen

Ledningarna omfattas av sanktioner från både USA och EU, vilket gör en återstart olaglig i dag. Trump kan lätta på de amerikanska sanktionerna, men det blir svårare om demokraterna tar kontrollen över kongressen i mellanårsvalet i november.

Ägarbilden är ett annat hinder. Nord Stream AG ägs till 51 procent av ryska statliga Gazprom. Två tyska aktörer har 31 procent och resten ligger hos ett franskt och ett nederländskt bolag. De tyska delägarna vill enligt en källa behålla sina andelar för att säkra tyskt inflytande om Gazprom säljer.

Före invasionen i februari 2022 kom mer än hälften av Tysklands gas från Ryssland, bland annat genom Nord Stream. Ledningarna togs ur drift sedan Moskva strypt leveranserna och sprängdes i en serie undervattensexplosioner i september 2022. En amerikansk tjänsteman bedömer att en affär är osannolik på medellång sikt.

Lukoil-upplägget bekräftat

Kushner och Dmitriev har också diskuterat försäljning av ryska Lukoils raffinaderier och bensinstationer i Europa och på andra håll. Enligt upplägget skulle DFC tillsammans med investerare från Qatar och Förenade Arabemiraten köpa tillgångarna, medan USA hävde sanktionerna.

Här bekräftar Vita huset arbetet. Kushner och sändebudet Steve Witkoff har tillsammans med DFC arbetat för att förhandla fram en betydande förskottsbetalning och en andel av framtida vinster till USA. Bekräftelsen gäller Lukoil, inte Nord Stream. Varken Lukoil eller Gazprom har svarat på Reuters frågor.

AfD vill ha gasen tillbaka

I Tyskland splittrar frågan opinionen. Koalitionsregeringen är emot, medan Alternativ för Tyskland, AfD, som Reuters beskriver som landets populäraste parti, vill återstarta ledningarna. Kritikerna varnar för att Europa blir förloraren.

— Det hotar att bli en smutsig affär som kommer att kosta Europa dyrt. Amerikanerna och ryssarna kommer att dela på vinsterna, säger Michael Kellner, som ansvarade för tysk energipolitik efter invasionen, till Reuters.

Polens ledning följer samtalen men är fortsatt bestämt emot en återöppning. Dmitriev ska träffa AfD-ledningen i början av nästa år för att diskutera att åter sälja rysk gas till Tyskland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skolorna öppnar – men protesterna i Frankrike fortsätter

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Demonstranter på en gata med en stor vit banderoll, kartongplakat och röda flaggor i en videoruta från Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna.
Demonstranter med banderoll i Al Jazeeras reportage om de franska skolprotesterna. Eleverna kräver bland annat bättre undervisningsvillkor och att urvalet via Parcoursup avskaffas.

De flesta franska skolor öppnade igen på torsdagen, men blockaderna av gymnasier och universitet fortsätter. Premiärminister Sébastien Lecornu lovar inga konkreta besked förrän i slutet av oktober.

Enligt utbildningsdepartementet var 94 procent av skolorna helt eller delvis öppna på torsdagsmorgonen. Klockan 08.00 var 224 skolor helt stängda och 151 bara delvis öppna, rapporterar AFP. Under dagen planerades nya demonstrationer i flera storstäder.

Protesterna, som i början av oktober slog över i våld, fortsätter alltså trots regeringens försök att lugna läget.

Lecornu vände sig till eleverna från regeringskansliet Matignon på onsdagskvällen men presenterade inga åtgärder.

— Ingen kan vara likgiltig inför den oro de ger uttryck för, sade Lecornu.

Utanför ett gymnasium norr om Rennes var eleverna inte imponerade.

— Det är en akut situation, säger 17-åriga Salyna, som inte förstår varför besluten ska dröja till slutet av oktober.

Utbildningsminister Edouard Geffray har kallat de tre största elevorganisationerna till samtal på departementet klockan 15 på torsdagen, tillsammans med ministern för högre utbildning Philippe Baptiste.

Knallgranaterna pausas

På onsdagen stoppade inrikesminister Nuñez polisens användning av knallgranater, sedan en 15-årig demonstrant fått handen avsliten i Lens på måndagen. Polisens internutredare har inlett 18 utredningar sedan rörelsen började.

Totalt har 215 elever och 85 skolanställda skadats, liksom nära 800 poliser och gendarmer, enligt AFP.

På tisdagen demonstrerade mellan 266 000 och 450 000 personer i hela landet, utan större incidenter. Eleverna kräver bland annat 250 000 fler universitetsplatser, renoverade skolbyggnader och att urvalet via antagningsplattformen Parcoursup avskaffas. Studentförbundet Union étudiante kräver 10 miljarder euro.

Baptiste kallar kravet på att avskaffa Parcoursup "en enorm demagogi". Regeringens talesperson Maud Bregeon försvarar politiken med att 64 miljarder euro avsatts till skolan nästa år, uppger The Nation.

Tio val utan rangordning

Elevernas och elevorganisationernas uttalade krav, den förklaring till protesterna som rörelsen själv framför offentligt, har fått litet utrymme bland bilderna av sammandrabbningar, menar debattören Arnaud Bertrand, som själv gick i fransk gymnasieskola. Han räknar upp lärarbrist, slitna byggnader, klassrum över 40 grader på sommaren och klasser med 32 till 35 elever.

Utbildningsdepartementets statistikenhet DEPP visar att 9,8 procent av lektionstimmarna i de offentliga högstadie- och gymnasieskolorna inte hölls läsåret 2024–2025. Av dessa berodde 7,5 procentenheter på att frånvarande lärare inte ersattes, resten på att skolor stängdes helt.

Mest talande bland klagomålen är enligt Bertrand antagningssystemet Parcoursup, som han kallar ett exempel på Frankrikes "kafkaartade teknokrati". Han lyfter det som ett av flera missnöjen, inte som protesternas enda förklaring.

Enligt hans genomgång söker eleverna upp till tio utbildningar utan att få rangordna dem. Varje utbildning rankar de sökande efter egna kriterier, som kan ändras från år till år och redovisas först i december sista läsåret, när betygen till stor del redan är satta.

Följden blir enligt Bertrand att populära utbildningar översvämmas. Juristutbildningen vid Panthéon-Sorbonne fick 19 404 ansökningar till 745 platser 2025. I en enkät han hänvisar till anser bara 6 procent av franska föräldrar att systemet är transparent och 5 procent att det är rättvist.

Elevorganisationen USL:s ordförande Ryad Rani kräver nu ett möte med Lecornu nästa vecka och säger att eleverna har kostnadsberäknade förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.