MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 2 augusti 2025

lördag 2 augusti 2025

Poliserna hånade det vita offret – Tony Timpa kvävdes till döds

publicerad 9 juni 2020
– av Isac Boman
Tony Timpa ber för sitt liv men möts av hån från poliserna när han kvävs till döds.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den 10 augusti 2016 ringde den 32-årige Tony Timpa polisen från en parkeringsplats i Dallas. Timpa förklarade att han var rädd och behövde hjälp eftersom han led av schizofreni och depression och inte hade tagit sin medicin. Någon hjälp fick han dock inte den kvällen. Istället kom polisen till platsen, tryckte ner honom på marken, satte handklovar på honom, band fast hans ben och hånade honom medan han sakta kvävdes till döds.

Initialt ville polisen i Dallas inte offentliggöra filmen från polisens kroppskamera. Man hävdade först att det skulle störa deras utredning av incidenten och senare att den inte fick släppas eftersom poliserna inte åtalades. En federal domare beslutade dock att filmen måste offentliggöras på grund av det stora allmänintresset och frågorna kring vad som verkligen ägde rum den kvällen.

Filmklippet visar hur poliserna hånar och häcklar Timpa samtidigt som han ber för sitt liv.

– Ni kommer döda mig! Ni kommer döda mig! Ni kommer döda mig!, repeterar Timpa upprepade gånger och ber om hjälp vid mer än 30 tillfällen under tiden som poliserna trycker ner och immobiliserar honom.

När mannen förlorar medvetandet antar polisen att han somnat och bryr sig inte om att kontrollera hans puls. Poliserna på plats passar istället på att skämta om honom.

– Det är dags för skola! Vakna!, hånar en polis den då livlöse mannen.

OBS! Varning för mycket starka bilder!

 

– Jag vill inte gå till skolan. Fem minuter till mamma, skrattar en annan polis på plats samtidigt de skämtar om att de ska göra en speciell frukost för honom.

När sjukvårdspersonal försöker få den livlösa kroppen på en bår hörs en av poliserna säga ”jag hoppas att jag inte dödade honom”. När Timpa konstaterats död stänger polisen snabbt av sina kroppskameror och hävdar att de försökte rädda mannen.

Ingen av poliserna som var inblandade i Timpas död dömdes för något brott. De fick disciplinära åtgärder och arbetsbefriades under utredningen men anklagelserna mot dem släpptes och de kunde snart återgå i tjänst.

Polisens rapport från kvällen beskriver Timpa som aggressiv och våldsam, trots att han redan hade handklovats av en säkerhetsvakt och på filmen inte hörs hota polisen. Polisen hävdade också att de immobiliserade honom så att han inte skulle kunna rulla över på vägen och bli påkörd, men videofilmen visar att polisen blockerar trafiken där händelsen utspelade sig. Det är heller inte klart varför sjukvårdspersonal inte agerade snabbare när Timpa förlorade medvetandet.

– Jag hade ingen möjlighet att ta hand om patienten på grund av hans aggressivitet, hävdar en first responder trots att sjukvårdspersonal på videon syns ta blodtryck på Timpa utan problem redan när han är vid medvetande.

Timpa var psykiskt sjuk och hade tagit kokain och bad om hjälp från polisen eftersom han mådde dåligt och inte hade tagit sina vanliga mediciner. Istället för hjälp möttes han av hån och polisvåld och dog av allt att döma av polisens ingripande.

 

Trots att fallet bär många likheter med George Floyd och till viss del uppmärksammats i USA i olika medier så ledde det inte till någon större mediahysteri eller omfattande protester. Inga stora företag, politiker eller mediemoguler gick ut och tog avstånd från polisens tilltag mot en sjuk och utsatt amerikan. Synbarligen är förklaringen att Tony Timpa var vit amerikan till skillnad från afroamerikanen Floyd, och därmed inte passar in i det rådande narrativet som söker framställa polisen som dominerad av vit rasism.

Viss kritik har dock riktats mot att polisen saknar kunskap och träning i hur man hanterar människor med svår psykisk ohälsa. Schizofreni som Timpa led av, är en sjukdom som kan leda till hallucinationer och förlorad verklighetskontakt. Uppskattningar visar att psykiskt sjuka människor löper 16 gånger högre risk att dödas av polis i USA än vad friska människor gör. En undersökning från 2015 visar att hälften av de personer som sköts ihjäl av polis i Albuquerque i New Mexiko hade en bakomliggande psykisk sjukdom. Liknande siffror gäller Portland Maine.

Timpa lämnade efter sig en mamma som sedan hennes sons död har kämpat för att sanningen ska komma fram och rättvisa skipas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här hugger Abdullah mot polismannens njurar

Migrantvåldet

publicerad Igår 20:19
– av Jan Sundstedt
23-årige Abdullah Khan fångades på film under vansinnesattacken mot en ung polis som promenerade i centrala Dublin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 23-årig migrant har häktats efter att ha attackerat och knivhuggit en ung irländsk polis mitt på dagen i Dublins centrum. Attacken, som fångades på film, skedde helt oprovocerat när polisen var på patrull under tisdagen.

Gärningsmannen Abdullah Khan greps på platsen efter det brutala överfallet som inträffade på Capel Street i centrala Dublin tisdag eftermiddag vid 18-tiden. Den angripne polisen, en ung aspirant som var ute på högsynlighetspatrull tillsammans med en kollega, fick vårdas på sjukhus för skador som mirakulöst inte blev livshotande.

Abdullah som är andra generationens invandrare och fötts i Irland med adress i norra Dublin, anklagas för misshandel samt innehav av en så kallad Tactix-kniv.

Vid torsdagens häktningsförhandling i Dublin District Court kom den 23-årige mannen inte med någon begäran om frigivning och satt tyst genom hela den korta förhandlingen.

Oprovocerat dödligt våld mitt på dagen

Attacken beskrivs av myndigheterna som helt oprovocerad och ägde rum mitt i stadens centrum när polisen utförde sitt vanliga arbete. Plötsligt dyker Abdullah upp på gatan med kniven i beredskap när händelsen fångas på film. Han går direkt till anfall bakifrån mot den unga polismannen och gör ett försök att hugga honom med kniven mot njursidan av ryggen.

Mirakulöst nog träffar han dåligt med kniven och de två polismännen lyckas komma till fattning och efter en batalj med tårgas och batonger avväpna och gripa  mannen.

Den skadade polisen har sedan dess skrivits ut från sjukhuset.

— Kvällens oprovocerade överfall är en indikation på vad polisen kan möta när de är ute i tjänst för att skydda människor, sade biträdande kommissarie Paul Cleary till Roscommon Herald.

Irlands premiärminister Micheál Martin fördömde händelsen och beskrev den som ”chockerande”. Även justitieminister Jim O’Callaghan och oppositionsledaren Mary Lou McDonald uttryckte sitt fördömande av det oprovocerade våldet.

Abdullah ska nästa gång inställa sig inför Cloverhill District Court den 6 augusti i väntan på åklagarens direktiv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Australien inför 16-årsgräns på YouTube

Digitaliseringen

publicerad Igår 15:30
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


YouTube omfattas nu av Australiens nya lag som förbjuder barn under 16 år att skapa konton på sociala medier. Regeringen motiverar beslutet med att plattformen bidragit till skador hos unga användare.

Det var under 2024 som Australiens regering föreslog en lag om en nedre åldersgräns för sociala medier. En stor del av de unga i landet använder sociala medier, och förslaget var en del av en pågående parlamentarisk utredning om dess påverkan på samhället, som bland annat pekar på de negativa psykiska effekterna av sociala medier på tonåringar. Lagförslaget röstades igenom i november 2024.

Lagen innebär i korthet att barn under 16 år inte ska få tillgång till sociala medier, men kommer inte att gälla för de som redan har ett konto på någon plattform. Dit räknas TikTok, Instagram, Facebook, Snapchat, X och även forumet Reddit. Tanken var att YouTube, Messenger Kids, WhatsApp samt Google Classroom skulle undantas från förbudet på grund av deras hälso- eller utbildningssyfte.

”Skadligt”

Nu har regeringen ändrat kurs och inkluderar även YouTube i förbudet, rapporterar AP News. Beslutet grundar sig på undersökningar som visar att plattformen kan vara skadlig för unga.

Det går inte att ignorera att fyra av tio australiska barn uppger att den senaste skada de utsatts för skedde på YouTube, säger kommunikationsminister Michelle Rowland.

Enligt uppgifter har Google, som äger YouTube, reagerat med hot om att stämma regeringen. Barn kommer dock fortsatt att kunna titta på videor, men inte ha egna konton.

Första lagen i sitt slag

Det blir plattformarnas ansvar att säkerställa att barn inte registrerar sig. Vid överträdelser kan bolagen få böta upp till 50 miljoner australiska dollar, motsvarande cirka 314 miljoner svenska kronor.

Lagen är den första i sitt slag globalt, men även Frankrike, Norge och Storbritannien överväger liknande åldersgränser. Den träder i kraft i december 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Inget handelsavtal om Kanada erkänner Palestina

Donald Trumps USA

publicerad 31 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Börjar Donald Trumps lojalitet till staten Israel påverka USA:s förhandlingar om landets handelsavtal med andra länder? OBS: Bilden är en arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump hotar att sätta stopp för ett handelsavtal med Kanada om landet erkänner Palestina. Uttalandet kommer efter att Kanadas premiärminister bekräftat planerna på ett erkännande vid FN:s generalförsamling kommande september.

Kanadas premiärminister Mark Carney meddelade under onsdagen att landet planerar att erkänna Palestina som självständig stat när FN:s generalförsamling samlas i september.

Carney lyfte fram humanitära argument och menade att utsikterna för en tvåstatslösning har försvunnit, vilket även andra länder – bland dem Frankrike och Storbritannien – har framfört under sommaren.

Erkännandet är dock villkorat och beroende på reformer inom den palestinska myndigheten samt utlovade allmänna val under 2026 – val där Hamas inte får delta.

Donald Trump reagerade omedelbart och skrev på sin plattform Truth Social att Kanadas tänkta erkännande kommer få allvarliga konsekvenser för relationen mellan länderna.

– Det kommer att göra det väldigt svårt för oss att få till ett handelsavtal med dem, deklarerade Trump kort efter Kanadas besked.

Skakig relation mellan USA och Kanada

Trump har tidigare hotat med att införa 35-procentiga tullar på kanadensiska varor från den 1 augusti, något som redan orsakat oro i handelsrelationerna mellan grannländerna.

Enligt amerikanska uppgifter syftar Trumps utspel till att öka trycket på Kanada att avstå från ett erkännande av Palestina. Målet är också att försvara USA:s handelspolitiska och geopolitiska intressen i en tid av ökade spänningar kring Israel och kriget i Gaza.

Mark Carney, (LPC), Kanadas premiärminister. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

Handelsrelationen mellan USA och Kanada är bland världens största och har historiskt varit mycket nära, men under det senaste året har flera större konflikter rörande tullar, energi och klimatregler belastat samarbetet.

Analytiker menar att ett amerikanskt handelsstopp eller höga tullar kan få betydande ekonomiska konsekvenser för Kanadas exportindustri.

Det är ännu oklart hur långt Trump-administrationen är beredd att gå, eller om Kanada låter det planerade erkännandet ligga fast inför FN-mötet i september.

Situationen väntas de kommande veckorna följas noga av både andra allierade länder och internationella organisationer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Demokraterna pressar Trump: Kräver full insyn i Epstein-utredningen

Jeffrey Epstein-fallet

publicerad 31 juli 2025
– av Redaktionen
Chuck Schumer (D) försöker nu via lagen "rule of five" förmå det amerikanska justitiedepartementet att offentligöra Epstein-utredningen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Demokraterna vill tvinga det amerikanska justitiedepartementet att offentliggöra hela Epstein-utredningen. Genom en sällan använd lag hoppas de få ut materialet som Donald Trump tidigare lovat att publicera – men som han nu anklagas för att undanhålla.

I samband med Trumps valkampanj var han tydlig med att han ville offentliggöra den dömde sexualförbrytarens ”svarta bok” med namn på klienter som bland annat flugit med det skandalbelagda ”Lolita Express” till en privat ö i Karibien – där det finns vittnesmål kring sexhandel med unga kvinnor och flickor.

Vidare sade sig Trump även vilja offentliggöra hemligstämplade dokument rörande Epstein-utredningen som inte publicerats för allmänheten.

I maj i år, i samband med en intern utredning, meddelade dock det amerikanska justitiedepartementet att de inte kommer att lämna ut dokumenten, med hänvisning till att materialet innehåller barnpornografi och andra känsliga uppgifter.

Utredningen hävdar också att man inte funnit någon svart bok med kunder eller att Jeffrey Epstein utpressat klienter.

Anklagas för mörkläggning

Enligt uppgifter från tidningen The Wall Street Journal ska däremot Trumps namn förekomma ett flertal gånger, och justitiedepartementet ska ha informerat Trump om detta. Trump stödde därefter beslutet att inte offentliggöra utredningen, något som ledde till skarp kritik från vissa väljare och politiska kommentatorer.

Den amerikanske politiske kommentatorn Nick Fuentes har även anklagat Trump-administrationen för att mörklägga utredningen kring Epstein. Till följd av kritiken har Trump valt att offentliggöra vissa dokument rörande utredningen, men en stor del av materialet är fortfarande hemligstämplat.

Brutit sitt löfte

Nu vill Demokraterna tvinga det amerikanska justitiedepartementet att lämna ut dokumenten kring utredningen, rapporterar CBS News. Det ska man göra genom att använda en lag som kallas ”rule of five”.

– Situationen med Epstein-dokumenten är mycket enkel – Donald Trump lovade öppenhet och han har brutit sitt löfte, säger minoritetsledaren Chuck Schumer vid en presskonferens. Som kandidat sade Trump vid många tillfällen att han skulle offentliggöra Epstein-dokumenten om han blev vald, men trots detta har han vägrat göra det.

I korthet gör lagen det möjligt att tvinga federala myndigheter att lämna ut dokument om fem medlemmar i senatens utskott för inrikes säkerhet och statliga angelägenheter begär det. Lagen, som tillkom 1928, används mycket sällan och därför är det svårt att förutse om den kommer att hålla i domstol.

Chuck Schumer sade att begäran omfattar ”alla dokument, filer, bevis eller annat material som finns i justitiedepartementets eller FBI:s besittning och som rör målet United States v. Jeffrey Epstein”, men också att ”offrens personuppgifter skyddas”.

Trots Trumps tidigare löften och Demokraternas intensifierade krav är det fortsatt oklart om hela utredningen någonsin kommer att bli helt offentlig, eller om rättsliga och sekretessmässiga spärrar sätter gränsen för vad allmänheten får veta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.