Europaparlamentets talman har varnat Europeiska kommissionen för att man kan komma att vidta rättsliga åtgärder om kommissionen kringgår EU:s lagstiftare i arbetet med att skapa ett låneprogram på 150 miljarder euro för militär upprustning.

I mars presenterade kommissionsordförande Ursula von der Leyen en plan för att mobilisera totalt 800 miljarder euro för att öka EU:s militära kapacitet. Initiativet motiverades med påståenden om att Ryssland utgör ett stort hot mot Europa, och att detta motiverar en kraftig och snabb militär upprustning.

För att finansiera satsningen åberopade kommissionen artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Artikeln möjliggör snabba beslut i nödsituationer utan att behöva gå via det ordinarie lagstiftningsförfarandet där Europaparlamentets ledamöter har inflytande.

I ett brev till von der Leyen på måndagen uppmanade Europaparlamentets talman, Roberta Metsola, kommissionen att använda en annan rättslig grund för initiativet. Hon varnade samtidigt för att parlamentet kan ta ärendet till domstol om inte kravet hörsammas.

Att genomföra planen utan korrekt rättslig grund skulle ”riskera den demokratiska legitimiteten genom att underminera parlamentets lagstiftande och granskningsfunktioner”, står det i brevet.

Hänvisar till ”exceptionell” hotbild

Kommissionens talesman, Thomas Regnier, kommenterade till Euronews att kommissionen ”alltid kommer att vara redo att förklara varför artikel 122 valts som lämplig rättslig grund”.

”Europa står inför ett hot mot sin säkerhet utan motstycke. Som kommissionsordförande von der Leyen framhöll i sina politiska riktlinjer kommer artikel 122 endast att användas i exceptionella situationer – som den vi nu befinner oss i”, hävdade Regnier vidare.

Låneprogrammet på 150 miljarder euro betraktas av kommissionen som en central del av det bredare förslaget Readiness 2030, som syftar till att investera över 800 miljarder euro i EU:s försvar fram till år 2030. Kommissionen har flera gånger hävdat att Ryssland vid den tidpunkten kan vara i position att hota en EU-medlemsstat militärt.

Rysslands president, Vladimir Putin, har dock konsekvent avfärdat sådana påståenden som ”nonsens” och argumenterat för att de används för att sprida rädsla i Västeuropa och legitimera kraftigt ökade militärutgifter.