Greklands parlament har röstat igenom en kontroversiell arbetslag som tillåter 13-timmars arbetsdagar – detta trots riksomfattande strejker och hård kritik från fackförbund och opposition som varnar för utarmningen av arbetarnas rättigheter.
Torsdagens omröstning i det grekiska parlamentet fick stöd från det styrande centerhögerpartiet Nea Demokratia, medan centervänsterpartiet Pasok röstade emot och vänsterpartiet Syriza lade ned sina röster.
Regeringen hävdar att reformen moderniserar landets arbetslagstiftning, men oppositionen är skeptisk. En talesperson för vänsterpartiet Syriza kallade förslaget för ett "lagstiftningsmonster".
Enligt den nya lagen förblir den ordinarie arbetsveckan 40 timmar, men anställda i privat sektor får möjlighet att arbeta upp till 13 timmar per dag. Regeringen påstår att de längre arbetsdagarna är frivilliga, endast gäller privat sektor och kan tillämpas högst 37 dagar per år. Årlig övertid begränsas samtidigt till 150 timmar.
Arbetsmarknadsminister Niki Kerameus försvarade reformen och hävdade att den anpassar grekisk lagstiftning till moderna arbetsmarknadsförhållanden.
Enligt lagen ska anställda som tar på sig extra timmar få 40 procent högre lön, och de kan inte sägas upp för att de tackar nej till övertid. Regeringen menar att detta följer EU:s arbetstidsregler, som begränsar genomsnittliga arbetsveckan till 48 timmar inklusive övertid men tillåter flexibilitet över 12 månader.
Generalstrejker – "arbetslivets medeltid"
Fackförbunden ser annorlunda på saken. Två generalstrejker har genomförts under månaden för att kräva att lagförslaget dras tillbaka, vilket förlamade kollektivtrafik och offentliga tjänster.
Den offentliga sektorns fackförbund ADEDY sade enligt nyhetsbyrån AFP att flexibla arbetstider i praktiken innebär "avskaffande av åttatimmarsdagen, förstörelse av familjeliv och socialt liv och legalisering av överexploatering".
Oppositionspartierna anklagar regeringen för att urholka arbetstagarnas rättigheter och "föra tillbaka landet till arbetslivets medeltid". De påpekar att grekiska anställda redan arbetar längre än de flesta européer samtidigt som de tjänar mindre och fortfarande "kämpar för att få det att gå ihop".
Låga löner och hög arbetslöshet
Det finns fog för kritiken. Enligt Eurostat hade Grekland 2024 den längsta arbetsveckan i EU med 39,8 timmar, följt av Bulgarien, Polen och Rumänien. Den kortaste arbetsveckan finns i Nederländerna med 32,1 timmar.
Dessutom införde Grekland 2024 en sexdagars arbetsvecka för vissa branscher i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten. Lagstiftningen, som trädde i kraft i början av juli, tillåter anställda att arbeta upp till 48 timmar per vecka istället för 40.
Greklands nationella minimilön låg i januari 2025 på 968 euro (cirka 10 900 kronor) per månad, vilket placerar landet i det lägre skiktet bland EU-länder. Arbetslösheten var 8,1 procent i augusti jämfört med ett EU-genomsnitt på 5,9 procent, enligt siffror från Eurostat.
Grekland håller fortfarande på att återhämta sig efter den decennielånga skuldkrisen som avslutades 2018, men löner och levnadsstandard förblir bland de lägsta i EU.
Regeringen hävdar att lagen ger anställda möjlighet att arbeta längre för en arbetsgivare istället för att ha flera deltidsjobb, och att deltagandet förblir frivilligt. Men med landets ekonomiska verklighet – låga löner, hög arbetslöshet och redan långa arbetsveckor – återstår att se hur "frivilligt" det kommer att vara i praktiken.
