En militärdomstol i Kongo dömer 51 personer till döden bland annat för terrorism inklusive mordet på den svenska juristen och tidigare miljöpartisten Zaida Catalán 2017.
Det var i mars 2017 som Zaida Catalán åkte på ett FN-uppdrag i provinsen Kasaï Central i Kongo-Kinshasa. Hon var i landet för att undersöka och dokumentera brott mot mänskliga rättigheter. På väg till ett område blev dock Catalán stoppad tillsammans med sina kollegor Michael Sharp och Betu Shintela som alla blev bortförda och mördade.
Det är ännu idag oklart exakt vad som hände den dagen, men enligt officiella versioner av händelsen ska anhängare till Kamuina Nsapu, en upprorsgruppering mot statliga säkerhetsstyrkor i provinsen, ha mördat dem.
51 personer har nu dömts till döden för händelserna. Åtalen rör inte bara mord utan också terrorism och ”deltagande i en upprorsrörelse”. 22 av dem är på fri fot och döms i sin frånvaro, rapporterar AFP.
Annons:
Under lördagen blev även överste Jean de Dieu Mambweni, som tidigare anklagats för att ha ljugit om mordet under en rättegång, dömd till 10 års fängelse. Han följde inte instruktioner och misslyckades med att hjälpa människor i fara enligt rättegången, rapporterar den kongolesiska tidningen Actualité. Enligt åklagaren ska han ha samarbetat med anhängarna och försett dem med ammunition. De Dieu Mambweni själv nekar till brott. Man yrkade först på dödsstraff för honom också, men i slutändan kom han undan med fängelse för att "inte lyda order och underlåtenhet att hjälpa en person i fara".
Rättegången hölls i en militärdomstol i staden Kananga, som ligger i provinsen Kasaï Central där morden skedde.
Hon är född 6 oktober 1980 i Stockholm. 2001 blev hon språkrör tillsammans med Gustav Fridolin för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom. Hösten 2008 tillkännagav hon sin kandidatur till EU-parlamentet 2009 där hon kom på femte plats. Senare var hon ledamot för Miljöpartiet i Stockholms stads kommunfullmäktige. 2011 lämnade hon politiken bakom sig för att arbeta med mänskliga rättigheter inom EU.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Common Consultancys kontroll av AfD- och MAGA-konton på Facebook visade ingen motsvarighet till den påstådda kollapsen efter angreppen mot Yandex datacenter.
Drönarangreppen mot Yandex datacenter skulle ha tystat de "ryska propagandabottar" som påstods ligga bakom stödet för AfD och MAGA i sociala medier. Politiker och medier förde berättelsen vidare. När danska analytiker prövade den mot data fanns ingen kollaps att hitta.
Själva angreppen är belagda. Natten mot den 8 oktober skadades Yandex datacenter i Sasovo så svårt att det stängdes helt. Morgonen därpå träffades anläggningen i Kaluga, skriver Yandex, som ofta kallas Rysslands Google.
Snart cirkulerade en kurva. Nätövervakaren Cloudflare registrerade en brant nedgång i botaktivitet från Yandex nätverk den 8 och 11 oktober, samma dagar som två av angreppen, skriver The Guardian. Tekniksajten Tom's Hardware rubricerade att rysk "desinformationsbottrafik" nästan hade eliminerats över en natt.
Kurvan som spreds efter angreppen gäller trafik från Yandex nätverk, inte ett mått på politiska kommentarer i sociala medier. Faksimil: Cloudflare/Jeremiah Fowler.
Sedan kom diagrammet som gav berättelsen dess politiska udd. Det påstods visa att "ryska bottar" postade 56 procent mindre till stöd för AfD. Någon källa angavs inte. Uppgifterna sträckte sig fram till den 15 oktober, trots att diagrammet spreds flera dagar tidigare, uppger tidskriften Hungarian Conservative. Informatikprofessorn Raphael Wimmer i Regensburg misstänkte att det var AI-genererat.
Annons:
Det källösa diagram som spreds som belägg för minskad aktivitet hos "ryska bottar". Tidsaxeln sträcker sig till den 15 oktober trots att bilden spreds tidigare. Faksimil: Tomáš Zdechovský/X.
Från Threads till nyhetsredaktionerna
Den gröne kommunpolitikern Robin Schlingheider delade diagrammet på Threads och den tjeckiske EU-parlamentarikern Tomáš Zdechovský på X, rapporterar netzpolitik.org. När Wimmer frågade Schlingheider var siffrorna kom ifrån ska han ha blivit blockerad. Inte heller netzpolitik.org hade fått svar på sin fråga om källan när sajten publicerade sin granskning.
Österrikiska Der Standard och tyska Focus förde ändå berättelsen vidare, enligt netzpolitik.org. På några dagar hade ett diagram utan avsändare blivit en nyhet om att AfD:s stöd på nätet styrdes från Ryssland.
Jarosław Wolski, som också spridit uppgiften, raderade sitt inlägg och bad på tisdagen om ursäkt för falsk information som nått miljoner, enligt Hungarian Conservative.
Den danska kontrollen
Den danske analytikern Valdemar Osted på Common Consultancy tog berättelsen på orden. "Det går en historia: efter drönarangreppen mot Yandex datacenter rasade kommentarerna på AfD- och MAGA-konton. Så vi kontrollerade. Vi ser det inte", skriver han.
Analytikerna följde 76 AfD-politiker och 136 MAGA-konton på Facebook. Varje inlägg ställdes mot kontots normala resultat vid samma ålder på inlägget, samma veckodag och samma tid på dygnet.
Efter angreppen låg AfD-politikernas inlägg mellan minus 8 och plus 5 procent mot det normala, MAGA-kontona mellan plus 4 och plus 10 procent. Enligt Common Consultancy är det vanliga dagliga svängningar.
Den utlovade kollapsen fanns inte i siffrorna. För MAGA-kontona pekade kurvan snarast uppåt: nya inlägg fick 480 000 till 560 000 kommentarer om dagen efter angreppen, mot omkring 370 000 i slutet av september. Kontrollen omfattar Facebook under de två till tre första dygnen efter angreppen.
Common Consultancys kontroll visar ingen tydlig nedgång efter angreppen: kommentarerna på de granskade AfD- och MAGA-kontona låg inom normala variationer. Grafik: Common Consultancy.
Sökrobotar, inte opinioner
Kurvan som satte igång alltihop gällde Yandex webbrobotar, programmen som indexerar webbplatser åt sökmotorn. Den samlade ryska bottrafiken minskade inte märkbart, enligt netzpolitik.org.
— När Cloudflares data visar ett brant fall i "bot"-trafik betyder det inte automatiserade trollkonton i sociala medier, utan programvara som gör automatiserade webbanrop i stor skala, säger internetinfrastrukturexperten Michał Woźniak till The Guardian.
Den tyska analysorganisationen CeMAS kunde inte se någon nedgång i det den klassar som oäkta gilla-markeringar och delningar. Valents vd Amil Khan säger till The Guardian att analysbolaget inte sett någon förändring i postningsmönstren och att Yandex datacenter saknar praktisk koppling till den verksamhet som ryktet handlade om.
Ett drev med förhistoria
Mobiliseringen mot "rysk propaganda" i sociala medier har en förhistoria. Nya Dagbladet granskade 2023 nätverket NAFO, North Atlantic Fella Organization, som grundades i maj 2022 av Kamil Dyszewski. Enligt granskningen ägnade sig gruppen åt memes mot vad den kallar rysk propaganda och åt insamlingar till den ukrainska krigsapparaten, bland annat Georgiska legionen.
Ukrainas försvarsdepartement tackade den 28 augusti 2022 offentligt nätverket för dess kamp mot "Kremls propaganda och troll". Granskningen beskrev också medlemmarnas stöd för Ukraina och Nato samt anklagelser om samordnade trakasserier och massrapportering av oliktänkande via Discord och Twitter. Bland måltavlorna fanns MAGA-anhängare, Tulsi Gabbard och Tucker Carlson.
En kurva över en rysk sökmotors webbrobotar och ett diagram utan avsändare räckte för att politiskt engagemang kring AfD och MAGA skulle skrivas om till rysk fjärrstyrning. När påståendet väl prövades mot verkliga konton fanns det utlovade bortfallet helt enkelt inte där.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Påve Leo XIV har opererats för lungcancer. Läkarna tog bort nedre loben av höger lunga, och Vatikanen uppger att ingreppet gick utan komplikationer.
Diagnosen lungadenokarcinom bekräftades under operationen på Gemellisjukhuset i Rom, meddelar Heliga stolens presskontor. Vävnadsprover som undersöktes under ingreppet bekräftade det läkarna misstänkt efter tester i förväg.
Professor Stefano Margaritora, chef för sjukhusets thoraxkirurgi, opererade tillsammans med sitt team. Loben togs bort med videoassisterad teknik för att, som läkarna skriver, "säkerställa en radikal resektion". Påven låg i operationssalen i omkring tre timmar, medan själva operationen tog cirka 90 minuter.
Leo XIV vaknade normalt och fördes efter en kort observation till sitt rum på sjukhusets tionde våning. Han bad om middag och tillbringade kvällen med sina sekreterare och annan Vatikanpersonal, uppger presskontorets chef Matteo Bruni. Presskontoret skrev på onsdagen att "natten förlöpte lugnt för påven".
Annons:
Beskedet om ingreppet kom redan på söndagen, då påven talade till de församlade vid Angelusbönen:
— Vid några nyligen genomförda läkarundersökningar hittade läkarna en lokaliserad knöl i min lunga. Den upptäcktes i ett mycket tidigt skede och är väl lokaliserad, sade Leo XIV.
Under de kommande dagarna ska den bortopererade vävnaden undersökas ytterligare. Någon ändring av den tidigare aviserade sjukhusvistelsen på cirka en vecka har inte meddelats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ungerns parlament har strukit förbudet mot att skildra eller främja homosexualitet och könsbyte i innehåll som når barn. Det är den första större motgången för Viktor Orbáns hbtq-restriktioner sedan Péter Magyar blev premiärminister i maj.
På tisdagen röstade parlamentet 139 mot 51 för att ändra 2021 års "barnskyddslag", rapporterar AFP. Lagen antogs under Orbán och förbjöd bland annat "främjande" av homosexualitet och könsbyte för personer under 18 år.
Ändringen gäller vilket material som får nå barn, inte medicinsk vård. Den gamla lagen begränsade tillgången till innehåll, bland annat i medier och reklam, där skildring eller främjande av homosexualitet, könsbyte eller avvikelse från det kön man tilldelats vid födseln var ett bärande element. Nu ska lagen i stället skydda barn under 18 år från material som allvarligt kan skada deras "fysiska, intellektuella, känslomässiga eller moraliska utveckling".
Regeringspartiet Tisza har enligt AFP en bekväm tvåtredjedelsmajoritet och behövde inget stöd från oppositionen.
Annons:
Domen som tvingade fram ändringen
Den 21 april underkände EU-domstolen den ungerska lagen. Domstolen skriver i sitt pressmeddelande att barnets bästa och föräldrars rätt att uppfostra barnen efter egen övertygelse i princip kan motivera begränsningar.
Enligt domstolen föll lagen på sin utgångspunkt: varje skildring eller främjande av homosexualitet eller könsbyte betraktades som skadlig för barn, oavsett innehåll. Ordningen strider mot diskrimineringsförbudet, anser domstolen, och barn kan skyddas mot olämpligt material utan den.
EU välkomnade omröstningen som en "viktig signal om engagemang för våra gemensamma värderingar". Magyar själv beskrev ändringarna som ett förstärkt barnskydd "oavsett sexuell läggning", inte som en återställning av rättigheter.
— Vårt mål var att frångå ett felaktigt synsätt som på något sätt kopplar barnskydd till sexuell läggning eller könsidentitet, säger statssekreterare Szilvia Gyurko vid socialministeriet till AFP.
Orbáns parti Fidesz röstade nej och anklagar regeringen för att ha urholkat barnskyddslagen efter påtryckningar från EU. Orbán har själv motiverat lagen med att föräldrarna ska bestämma hur barn introduceras till frågor om sexualitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Estlands försvarsdepartement betalar för krigshets i filmer, tv-serier och datorspel: verken ska skildra väpnat motstånd och måste öka befolkningens stöd för "militärt försvar". Nu öppnar en ny omgång på 250 000 euro.
Utlysningen publicerades den 12 oktober. Ideella föreningar och företag kan söka pengar för storskaliga verk om väpnat motstånd: spelfilmer, dokumentärer, animerad film, tv-serier och berättande datorspel. Sista ansökningsdag är den 18 november, och pengarna ska användas under 2027.
Opinionsmålet är ett krav, inte en förhoppning. Utöver att bevara och utveckla den visuella kulturen ska verket enligt departementets villkor "öka stödet för riksförsvaret och den militära försvarsverksamheten i det estniska samhället som helhet".
750 000 euro på tre omgångar
Omgången är den andra av tre. En tredje öppnar våren 2027 med ytterligare 250 000 euro för 2028, vilket gör sammanlagt 750 000 euro. Under den förra stödperioden, 2024 och 2025, fick sex filmprojekt pengar.
Annons:
Departementet har finansierat estnisk film i över tjugo år. "Nimed marmortahvlil" (Namnen på marmortavlan) från 2002, om skolpojkar som stred i frihetskriget, lockade nästan 168 000 biobesökare och var länge Estlands publikrekord. Även krigsfilmerna "1944" och "O2" fick stöd.
Löfte om frihet
Thomas Mell, som företräder departementet, säger till estniska rundradion ERR att film och datorspel når en bred publik och olika generationer.
— Försvarsviljan är en viktig del av Estlands försvar, och att stärka den är en av våra huvuduppgifter, säger Mell.
Han förnekar att staten styr innehållet.
— Vi som försvarsdepartement lägger oss inte på något sätt i filmskaparnas konstnärliga frihet. Vi skriver inte manus åt dem, vi bestämmer inte teman och inte hur rollerna ska se ut, säger Mell.
Regissören Ilmar Raag, som själv fått departementets stöd för en dokumentär, varnar för att affischmässiga och välputsade filmer blir otrovärdiga och att förenklad propaganda kan slå tillbaka.
— De som delar ut pengarna på departementet måste inse att om en filmskapare rör sig mot en alltför enkel propagandistisk vision kan det ge en negativ motreaktion, säger Raag.
Staten sätter målet och väljer verken
Mells försäkran gäller bara inom ett mål som staten redan har bestämt. Den som söker måste lämna in synopsis och manus, regissörens vision samt en plan för marknadsföring och distribution.
Materialet granskas av en kommission på minst tre personer, med företrädare för departementet. Beslutet om vem som får pengar fattas av departementets kansler.
Skattebetalarna står för notan, en kommission med departementets folk sållar bland manusen och kanslern avgör vilka krigsberättelser som får departementets pengar. Det är statligt finansierad krigspropaganda med ett förutbestämt mål, inte ett förutsättningslöst sökande efter sanningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
