Annons:

Migrationsforskaren: ”Vi närmar oss nivåerna från 2015”

Migrationskrisen i Europa

Uppdaterad september 21, 2023, Publicerad september 20, 2023 – av Jan Sundstedt
Migration invandring
Inflödet av afrikanska och arabiska migranter till Europa fortsätter i hög takt, enligt färska siffror från EU:s asylbyrå.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Första halvåret 2023 inkom över en halv miljon asylansökningar till EU - det högsta antalet sedan den stora migrationsvågen år 2015 och de näst högsta siffrorna någonsin från EU:s asylbyrå.

Den lilla italienska ön Lampedusa med blott 6 000 invånare har på två dygn sett hela 7 000 migranter från främst den Nordafrikanska kusten anstorma öns stränder.

Migranter som via Medelhavet tar sig till EU:s yttre gränser har ökat kraftigt i antal under första halvan av 2023. EU:s allt tunnare verktygslåda för att möta den ansträngda situationen har hittills heller inte fått någon effekt, menar Bernd Parusel vid Svenska institutet för Europapolitiska studier.

Jag är orolig över situationen, för jag tror inte att trycket kommer att avta. Samtidigt är många EU-länder väldigt angelägna om att minska antalet migranter som tar sig till EU, kommenterar han siffrorna i samband med en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter.

Annons:

När det gäller ursprungsländerna är antalet asylsökande från Syrien, precis som 2015, fortfarande högt. Nu finns dock även ett stort antal människor som har rest från Syrien till andra länder - exempelvis Tunisien, Libanon och Jordanien - som därifrån försöker nå EU av olika skäl. De flesta av dem på grund av försämrad ekonomisk situation, enligt Parusel.

Ungefär 90 procent av båtarna med migranter som anlänt under de senaste tre månaderna kommer från Tunisien, där politisk instabilitet råder. Sedan tidigare är vägen via Libyen öppnad till Europa i och med Natos bombningar av landet 2011 som störtade Muammar Gaddafis styre av landet och med detta även det avtal som fanns på plats för att hålla migranter kvar på den afrikanska kontinenten.

Stora inflöden över hela Europa

Under perioden juli-augusti har en majoritet av migranterna som anlänt till hårt ansatta Italien kommit från främst Tunisien, skriver Reuters. Italien har under premiärminister Giorgia Melonis kritik fortsatt att vara ett centralt transitland för migranter som vill ta sig in i EU och hittills i år har över 115 000 migranter nått Italien enligt inrikesdepartementet. Det är en dramatisk ökning jämfört med de 65 000 som kom under samma period förra året. Enligt preliminära siffror från spanska myndigheter har antalet migranter som anlänt till Kanarieöarna också ökat dramatiskt på senare tid, med mer än en fördubbling till 2 891 personer under de två första veckorna i september.

Antalet upptäckter av illegala gränsövergångar vid EU:s yttre gränser ökade med en femtedel under de första åtta månaderna av 2023 till över 232 350, det högsta antalet för perioden januari-augusti sedan 2016 enligt preliminära beräkningar. I Storbritannien har den illegala immigrationen uppgått till 36 250 personer hittills i år. Spanien har också sett en ökning av immigranter som anländer illegalt, i år har 16 700 migrerat, en ökning med 3,8 procent jämfört med samma period förra året.

En miljon innan årets slut

EU-länderna har sedan tidigare slutit en reviderad migrationspakt som syftar till att asylsökande ska spridas ut fysiskt och kostnadsmässigt över hela unionen. Överenskommelsen har dock ännu inte sjösatts och det förhandlas fortfarande mellan ministerrådet och Europaparlamentet om dess slutliga utformning, enligt Bernd Parusel.

Historiskt har antalet asylansökningar varit än högre under årets andra halva, vilket kan innebära att det under 2023 kan bli så många som över en miljon ansökningar till länderna inom EU.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norsk borgmästare slår larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 14:34 – av Redaktionen

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Annons:

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stöd för höjt återvandringsbidrag störst i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Efter det att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna kraftigt höjt taket för återvandringsbidraget ökar nu stödet för att ta del av bidraget inom vissa invandrargrupper.

Regeringens kraftiga höjning av återvandringsbidraget vid årsskiftet möter blandade reaktioner i befolkningen. En ny opinionsundersökning visar att stödet är starkast bland utrikes födda i så kallat utsatta områden – och svagast bland väljare till vänster.

Samtidigt växer debatten om hur bidraget ska användas och vilka effekter det kan få för kommuner och stat.

När Tidöregeringen vid årsskiftet höjer återvandringsbidraget från 10 000 till 350 000 kronor är målet att få fler migranter som bedöms svåra att integrera att frivilligt återvända till sina ursprungsländer.

Reformen har skapat en omfattande politisk debatt, inte minst efter att flera rödgröna kommuner markerat att de motsätter sig åtgärden.

Annons:

Detta har fått företrädare inom Tidöpartierna samt Sverigedemokraterna att ifrågasätta om statligt stöd bör fortsätta till kommuner som inte deltar i arbetet.

Nu visar en ny undersökning från Indikator Opinion, gjord på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, att stödet för det kraftigt höjda bidraget varierar kraftigt mellan olika grupper.

Stödet varierar stort

Enligt undersökningen är inställningen betydligt mer positiv bland utrikes födda som bor i utsatta områden än i övriga landet.

I dessa områden uppger 39 procent att de är positiva till ett höjt återvandringsbidrag, medan 30 procent är negativa. I övriga landet – inräknat både svenskar och invandrare – är andelen positiva 27 procent och andelen negativa 38 procent.

Allra mest positiv är gruppen migranter som bott i Sverige i mindre än fem år och som samtidigt bor i utsatta områden. Där svarar 46 procent att de ser positivt på bidragshöjningen.

Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, menar att reaktionen säger något viktigt om hur människor upplever sin situation i Sverige.

Att stödet för ett höjt återvandringsbidrag är större bland utrikes födda i utsatta områden kan vid en första anblick verka överraskande. Men resultaten visar hur komplex frågan om integration är. Jag ser det som ett tecken på att vi behöver prata mer om möjligheter, inte bara om bidrag. När människor inte känner sig inkluderade i samhällsbygget ökar också benägenheten att överväga andra alternativ, säger han.

Väljare till höger mer positiva

Undersökningen visar också stora skillnader mellan olika partisympatier. Bland Sverigedemokraternas väljare är 47 procent positiva till bidragshöjningen, medan motsvarande andel bland Kristdemokraternas väljare är 45 procent.

Minst stöd återfinns bland Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer, där majoriteten ser negativt på regeringens riktning.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, framhåller att förslaget fortfarande är impopulärt i bredare lager av väljare.

Ett kraftigt ökat återvandringsbidrag är ett relativt impopulärt förslag bland svenska väljare – det är klart fler som tycker att det är dåligt än som tycker att det är bra. Även om förslaget är betydligt mer populärt bland Tidöpartiernas väljare finns det en betydande andel väljare till höger som ställer sig skeptiska. Utifrån de här siffrorna ser det inte ut att vara ett valvinnande förslag, säger han.

Bidragshöjningen träder i kraft vid årsskiftet. Hur många som faktiskt väljer att ansöka återstår att se – intresset har hittills varit svalt, men regeringen hoppas att det nya beloppet ska förändra situationen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lidingö vill skicka ointegrerade invandrare till återvandringskritiska kommuner

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad november 11, 2025 – av Markus Andersson
Lidingömoderaterna med Daniel Källenfors i spetsen har fått mycket positiv kritik för att stå upp för tryggheten på Lidingö och problemen kring integration och mottagande av migranter.

Den moderatstyrda kommunen Lidingö med ordförande Daniel Källenfors i spetsen föreslår att kommuner som bojkottar regeringens återvandringsdialog ska förlora statsbidrag. Dessutom vill Lidingö kunna flytta nyanlända som inte integrerats till just dessa kommuner.

Ett stort antal kommuner runt om i landet har sagt nej till regeringens dialog om frivillig återvandring. De flesta är socialdemokratiskt styrda, men även vissa moderatstyrda kommuner har tackat nej till möten med Teresa Zetterblad, den nationella samordnaren för arbetet, skriver Fria Tider.

Lidingö går en helt annan väg. Där har de styrande moderaterna tackat ja till möte med Zetterblad, och kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) riktar nu skarp kritik mot de kommuner som väljer att stå utanför.

Anklagar S-kommuner för hyckleri

I ett inlägg på Facebook anklagar Källenfors socialdemokratiskt styrda kommuner för att försöka "vinna falska godhetspoäng genom att ta avstånd från sin egen politik". Han påpekar att återvandringsbidraget ursprungligen infördes av Olof Palme.

Annons:

De kommuner som nu stoltserar med att vägra möte med den nationella samordnaren slänger sig med trötta uttryck så som att 'alla behövs'. Men det stämmer tyvärr inte i det högteknologiska och högkvalificerade samhälle som Sverige är i dag, skriver Källenfors.

Han menar vidare att det kan finnas fall där återvandring är det bästa alternativet:

Om man dessutom inte önskar bli en del av vår svenska kulturella gemenskap eller att ens barn ska bli svenskar med samma rättigheter och friheter som svenska barn, så kan det vara så att man trivs och mår bättre i sitt eget hemland.

Kopplar vägran till integrationsproblem

Källenfors kopplar samman kommunernas vägran med stora så kallade integrationsproblem och hög kriminalitet. Samtidigt påpekar han att dessa kommuner ofta är beroende av höga statsbidrag från det kommunala utjämningssystemet.

Lidingö betalar över en miljard kronor per år till andra kommuner genom utjämningssystemet. Källenfors ifrågasätter varför Lidingöborna ska fortsätta finansiera kommuner som påstår sig sakna integrationsproblem.

Hans förslag är att kommuner som inte vill "ta tag i sina utanförskapsproblem" ska förlora sina bidrag från utjämningssystemet. Dessutom vill han att Lidingö ska kunna anvisa nyanlända som inte integrerat sig inom den tvååriga etableringstiden till just de kommuner som vägrar delta i återvandringsdialogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våldtäktsdömd syrier kvar i Sverige sex år efter utvisningsdom

Migrantvåldet

Uppdaterad november 10, 2025, Publicerad november 10, 2025 – av Markus Andersson
Tältet vid Emmabodafestivalen 2017 där den syriske migranten Noraldin Alhamamy, numer "Emil Jordensson", våldtog en 15-åring flicka.

En migrant som dömdes till utvisning för överfallsvåldtäkt av en 15-årig flicka på en musikfestival 2017 är fortfarande kvar i Sverige. Under tiden har 30-åringen begått nya brott och ställde upp i kyrkovalet i somras. Nu kallar migrationsminister Johan Forssell (M) situationen för "sjuk" och lovar lagändringar.

Den 30-årige syriske medborgaren Noraldin Alhamamy kom till Sverige 2015 och fick permanent uppehållstillstånd hösten 2016. Redan sex dagar före beslutet dömdes han för sitt första brott i landet – sexofredande, skriver Fria Tider.

Sommaren 2017 begick han det brott som skulle leda till utvisning. På Emmabodafestivalen våldtog han en 15-årig flicka i hennes tält. Han hotade henne med kniv och höll för hennes mun under övergreppet. Flickan utvecklade posttraumatiskt stressyndrom och har beskrivit hur hon lever i ständig rädsla och ångest.

Han har förstört mitt liv, sade flickan under rättegången.

Annons:

Mannen, som numera går under namnet Emil Jordensson, dömdes till två år och åtta månaders fängelse samt utvisning med tioårigt inreseförbud. Men utvisningen har inte kunnat verkställas eftersom han anmält flera verkställighetshinder.

Hävdat konvertering och militärtjänst

Först hävdade han att han riskerade att kallas in för militärtjänst i den syriska armén. Senare påstod han att han konverterat till kristendomen, vilket han hävdade skulle utsätta honom för fara i hemlandet. Hans fall har varit uppe i Migrationsöverdomstolen och blivit vägledande för andra domstolar. Trots att han nekats flyktingstatus på grund av brottets grovhet är han kvar i Sverige mer än sex år efter domen.

Under tiden har han begått ytterligare brott. Förra året dömdes han för grov förgripelse mot tjänsteman efter ett hämndbesök hos en polis som gripit honom, samt för misshandel av sin fru, bilstöld och ofredande. Brotten bedömdes ha begåtts under en psykos och han dömdes till skyddstillsyn.

I somras avslöjades det i Smålandsposten att mannen kandiderade till kyrkovalet, vilket var möjligt eftersom han är folkbokförd i Sverige. Han drog tillbaka sin kandidatur efter avslöjandet.

Ny lagstiftning planeras

Det är naturligtvis sjukt. Det är under all kritik, säger migrationsminister Johan Forssell till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen kommer att föreslå en ny lag kallad "tolerated stay" för att hantera personer i denna situation. De ska då inte få tidsbegränsat uppehållstillstånd, förbjudas lämna ett visst område, få anmälningsplikt och inte kunna ta del av svensk välfärd eller folkbokföra sig.

Mannen sitter sedan september i häkte efter att Migrationsverket beslutat att han inte kan sitta i vanligt förvar på grund av sin brottslighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.