Efter en bråkig och delvis mycket våldsam vecka vid grekisk-turkiska gränsen har det nu blivit lugnare. Det vittnar inte minst lokalbefolkningen om. Greklands chef för Röda Korset berättar också för tyska Focus Online, att flyktingarna utgör fåtalet, migranterna desto fler.
Nästan en miljon människor skall ha flytt från den omstridda Idlib-provinsen i Syrien, men Antonius Avgerinos, ordförande för grekiska Röda Korset, konstaterar vid en överblick av dem som väntar vid gränsen, att det numera mestadels handlar om migranter som har givit upp sina hemländer av ekonomiska skäl. Det är skillnad mot 2015. Då var det en majoritet krigsflyktingar.
– Det övervägande antalet kommer från Afghanistan, följt av Pakistan. Och det finns även många afrikaner där – framför allt från Etiopien, Marocko och Algeriet, säger Röda Korsets ordförande Avgerinos.
Han kan dock inte riktigt förklara varför detta är fallet.
Avgerinos konstaterar också, att även om grekernas vilja att hjälpa till ännu finns där, så märks belastningen på den inhemska befolkningen. Ju fler migranter som släpps in, desto större blir belastningen på grekerna själva. Det skapar oro. Framför allt blir toleransen mot marockaner och algerier allt lägre, då det inte handlar om krigsflyktingar. I synnerhet på en ö som Lesbos, som idag har nästan likamånga migranter i läger som grekiska invånare på ön.
Under ett dygn – onsdag till torsdag denna vecka – har gränspolisen förhindrat närmare 7000 illegala försök att forcera gränsen. Man har gripit 24 personer. Sedan i lördags handlar det om närmare 35 000 illegala försök till intrång och 244 gripna illegala inkräktare.
Av de gripna i Evros-regionen kommer 64 procent från Afghanistan, 19 procent från Pakistan, fem procent från Turkiet, fyra procent från Syrien, 2,6 procent från Somalia. Ytterligare 5,4 procent kommer från Irak, Iran, Marocko, Etiopien, Bangladesh och Egypten.
Källa: NB Nyhetsbyrån
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den multipolära världsordningen är redan verklighet och "ingen är beredd att följa regler från utlandet", det slog Rysslands president Vladimir Putin fast under det årliga Valdai-forumet.
Han uppmanade europeiska politiker att sluta med sin "antiryska hysteri", hävdade att 44 700 ukrainska soldater dödades eller skadades i september och kallade USA:s president Donald Trump för en "bekväm samtalspartner".
Världen genomgår för närvarande en omfattande omvandling och den redan etablerade multipolära världsordningen är en direkt konsekvens av västerländska makthavares försök att etablera global hegemoni, argumenterade Putins under ett anförande vid Valdai-forumet på torsdagen.
Den ryske presidenten redogjorde också för de ryska väpnade styrkornas påstådda framgångar i Ukraina och Kievs förluster och uppmanade europeiska ledare att ta itu med sina egna länders problem istället för att ägna sig åt vad han beskrev som "antirysk hysteri".
Putin uttryckte sig också positivt om den nya amerikanska administrationens pragmatiska förhållningssätt till internationella frågor.
Ingenting är förutbestämt
Den nuvarande globala situationen, präglad av snabba och ofta dramatiska förändringar, kräver beredskap för alla utvecklingar. Individuellt ansvar är särskilt viktigt och "insatserna i den nuvarande situationen är extremt höga", sa Putin.
En multipolär värld har redan tagit form, enligt den ryske presidenten. "Praktiskt taget ingenting är förutbestämt. Allt kan utvecklas på olika sätt. Mycket beror på precisionen, omtänksamheten, återhållsamheten och eftertänksamheten i varje internationell aktörs handlingar", sa han.
Putin betonade att i en multipolär värld måste alla länder söka gemensam grund för sina intressen. "Ingen är beredd att spela efter regler som fastställts någonstans utomlands", konstaterade han.
— Relationerna inom den globala majoriteten, prototypen för de politiska metoder som är nödvändiga och effektiva i en polycentrisk värld, är baserade på pragmatism och realism, ett avvisande av blockfilosofi och frånvaron av stela, ensidigt påtvingade förpliktelser eller modeller med senior- och juniorpartners, förklarade Putin.
Han kallade den "blockinställning" som vissa länder har i syfte att utlösa en konfrontation för meningslös och anakronistisk. Nya internationella organisationer som BRICS och SCO utvecklas idag i "andan av 2000-talets diplomati", sa Putin. "De är inte emot någon, de är för sig själva".
On October 1, the he Plenary Session within the framework of the Valdai Club’s 22nd Annual Meetingvtook place in Sochi, featuring Russian President Vladimir Putin.
Putin konstaterade att USA:s och dess allierades makt nådde sin topp i slutet av 1900-talet, men att det inte finns, och aldrig kommer att finnas, en kraft som kan styra världen och diktera för alla "hur man ska andas".
— Försök gjordes, men de slutade alla i misslyckande, sa han.
Den ryske presidenten riktade skarp kritik mot europeiska politiker som han anser försöker "lappa ihop hål i den europeiska byggnaden" genom att felaktigtskapa en bild av Ryssland som en fiende.
— De styrande eliterna i det enade Europa fortsätter att piska upp hysteri. Det visar sig att krig med ryssarna nästan står för dörren. De upprepar detta nonsens, detta mantra, om och om igen, sa Putin.
— Ärligt talat känner jag för att säga till dem, lugna ner er, vila lite och slutligen ta hand om era egna frågor, fortsatte han.
Rysslands ledare varnade också för att Moskva följer noga den eskalerande militariseringen av Europa, och att Rysslands motåtgärder "inte kommer att dröja". Han noterade att det finns de som hoppas kunna leverera ett "strategiskt nederlag" för Ryssland, men menade att även de "mest trögfattade hårdskallarna" snart kommer att inse att detta är omöjligt.
Situationen i Ukraina
Putin lade ansvaret för de misslyckade ansträngningarna att stoppa fientligheterna på "minoriteten, inte majoriteten".
— Detta gäller i första hand Europa, som ständigt eskalerar konflikten. Man kan inte se något annat mål som de eftersträvar idag, sa han.
Den ryske presidenten anklagade väst och deras "tjänare i Kiev" för att betrakta det ukrainska folket som förbrukningsvara, ett "destruktivt verktyg i andras händer". Putin uppgav också att de ryska väpnade styrkorna stadigt skapar en buffertzon längs hela frontlinjen.
— Detta arbete fortskrider smidigt, lugnt och enligt plan... I dag är den ryska armén den mest stridsklara armén, påstod Putin och hävdade att de ryska väpnade styrkorna förvisso lidit förluster, men att dessa är mycket mindre än den ukrainska militärens.
Ryska trupper har enligt honom erövrat två tredjedelar av Kupyansk i Charkiv-regionen och tagit Kirovsk i Donetsk under sin fulla kontroll. Bosättningen Yunakovka i Sumy-regionen är under den ryska arméns kontroll och Volchansk i Charkiv-regionen är till hälften kontrollerad.
Ryska trupper har gått in i Seversk, Konstantinovka och Krasnoarmeysk i Donetska folkrepubliken, och behöver bara befria 0,13 procent av territoriet i folkrepubliken Luhansk.
Han hävdade att det råder "förvirring i den ukrainska militärens led" och att de inte förstår vad som händer på frontlinjen. Den ukrainska armén förlorade omkring 44 700 soldater vid engagemangslinjen i september, där oåterkalleliga förluster stod för hälften av denna siffra, enligt Putin. Från januari till augusti deserterade totalt 150 000 ukrainska militärer, påstod han.
Pragmatisk syn på USA
Putin konstaterade att Rysslands och USA har olika syn på många "globala problem", men att "för stormakter är detta faktiskt någonting normalt". Lösningar på motsättningarna som skulle tillfredsställa båda sidor är fullt möjliga att hitta, argumenterade han.
— Oavsett oenigheter, om vi behandlar varandra med respekt, kommer förhandlingar, även de tuffaste och mest ihärdiga, fortfarande att syfta till att nå konsensus, och detta innebär att ömsesidigt acceptabla lösningar är möjliga.
Han uppskattade att de nuvarande amerikanska myndigheterna till skillnad från sina föregångare uttrycker sina ambitioner klart och tydligt.
— Det är alltid bättre att tydligt förstå vad andra personer har för avsikt och vad de försöker uppnå än att försöka urskilja den verkliga innebörden i en serie underförstådda anmärkningar, tvetydigheter och vaga antydningar.
— Vi ser att den nuvarande amerikanska administrationen styrs främst av sitt eget lands intressen, fortsatte han.
Under ett besök i Alaska diskuterades återställandet av bilaterala relationer, eftersom de enligt Putin "inte bara befinner sig i en återvändsgränd, utan på den lägsta nivån i mannaminne". Putin beskrev vidare den amerikanske presidenten Donald Trump som en bekväm samtalspartner som "vet hur man lyssnar och hör".
Vidare är Ryssland redo att stödja president Trumps förslag att lösa konflikten i Gazaremsan om det leder till skapandet av två separata stater, eftersom detta steg är nyckeln till en "slutgiltig lösning av den palestinsk-israeliska konflikten", sa Putin.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Venezuela uppger att fem amerikanska F-35-stridsflygplan upptäcktes nära landets karibiska kust på torsdagen, en händelse som sker mitt under eskalerande spänningar efter USA:s dödliga attacker mot båtar i regionen.
Försvarsminister Vladimir Padrino kallade händelsen en "provokation" från USA och ett hot mot den nationella säkerheten. Flygplanen upptäcktes 75 kilometer från Venezuelas kustlinje, långt utanför territorialgränsen.
— Det är stridsflygplan. Stridsflygplan som den amerikanska imperialismen har dristat sig att föra nära vår kust, sa Padrino i ett uttalande i statlig TV.
Flygplanen flög på drygt 10 kilometers höjd med en hastighet på 400 knop och upptäcktes av luftförsvarssystem i Maiquetías flyginformationsregion. Ett kommersiellt passagerarplan i området rapporterade också observationerna till flygledningen.
Minst fem F-35-stridsflygplan anlände till Puerto Rico i mitten av september, där amerikanska marinsoldater genomför övningar för amfibiska landstigning. Vita huset har uppgett att totalt tio plan ska skickas till ön.
"Skrämmer inte oss"
Spänningarna kommer efter att president Trump deklarerat att USA befinner sig i krig med drogkarteller som Vita huset klassat som terroristgrupper. I en konfidentiell underrättelse till kongressen denna vecka meddelade administrationen att USA "befinner sig i en icke-internationell väpnad konflikt med dessa utsedda terroristorganisationer".
Pentagon har dock inte offentliggjort vilka karteller som ingår i denna krigsförklaring, något som enligt amerikanska medier orsakat frustration hos lagstiftare som informerades.
Pentagon har genomfört tre attacker mot utländska båtar i Karibiska havet, där alla 17 personer ombord dödades. Minst två av fartygen kom från Venezuela.
Attackerna skedde utanför amerikanskt territorium, och trots att administrationen hävdar att de var lagliga har inga bevis presenterats för att båtarna fraktade droger.
— Vi övervakar er, och jag vill att ni ska veta att detta inte skrämmer oss, fortsatte Padrino.
Framtvingat regimskifte?
Venezuela menar att de amerikanska krigsfartyg som placerats ut i Karibien inte primärt syftar till narkotikabekämpning, som USA hävdar, utan till regimskifte. Demokrater i kongressen kräver samtidigt att Trump måste söka krigsbemyndigande från kongressen innan militära operationer genomförs.
Många bedömare ifrågasätter också om Trumps drogkrig verkligen handlar om att bekämpa narkotikahandeln i första hand och den militära närvaron i Karibien och de upprepade attackerna mot båtar från Venezuela tolkas av kritiker som en förberedelse för ett framtvingat regimskifte i landet.
USA har länge velat se president Nicolás Maduro avsatt, och Washington har tidigare öppet stött oppositionella krafter i Venezuela. Genom att klassificera karteller som terroristorganisationer och hävda självförsvar skapar Trump administrationen juridisk grund för militära operationer i regionen – utan att behöva söka kongressens godkännande för ett formellt krig.
För Venezuela, vars ekonomi redan pressats hårt av amerikanska sanktioner, ses den nya militära aggressiviteten som ännu ett steg i en långsiktig strategi för att destabilisera landet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage. Foto: Adrián Zoltán/Képszerkesztőség/CC BY 2.0, Pixabay
Jane Goodall, en av världens mest betydande experter på primater, revolutionerade förståelsen för schimpansers beteende genom sin banbrytande fältforskning.
Den brittiska etologen, antropologen och primatologen Jane Goodall har avlidit och blev 91 år gammal. Hon är mest känd för sin banbrytande forskning av vilda schimpanser, men också för sitt starka engagemang kring djur och natur.
Goodall började forska på vilda schimpanser i Tanzania 1960, där hon gjorde banbrytande upptäckter kring de vilda djuren som skulle förändra vetenskapens syn på dem. Bland annat upptäckte hon att de använde sig av redskap samt att de jagar, dödar och äter andra djur - tidigare hade man trott att schimpanser var vegetarianer.
Den brittiska naturvårdaren levde intill schimpanserna under en väldigt lång tid där hon kunde studera dem på nära håll. Hon skapade med tiden relationer till dem och blev accepterad som en jämlike. Det är just den här samvaron hon skapade med de vilda djuren som också gjorde att hon kunde studera dem på ett unikt sätt inom den vetenskapliga världen.
1977 grundade hon The Jane Goodall Institute – en organisation som arbetar för att bevara vilda djur och djurens livsmiljö.
Goodall dog fridfullt i sömnen i Los Angeles, där hon befann sig på turné genom USA, bekräftar The Jane Goodall Institute.
"Dr Goodalls liv och arbete har inte bara satt outplånliga spår i vår förståelse av schimpanser och andra arter, utan också av mänskligheten och den miljö vi alla delar", skriver organisationen.
Hon lämnar efter sig sin son samt tre barnbarn, och en syster.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.
Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.
Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.
Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.
— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.
Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.
W Lipie otwarliśmy ośrodek szkolenia (Camp Jomsborg), utworzony w Polsce we współpracy z Norwegią
Bedzie to doskonałe miejsce do szkolenia naszego wojska, żołnierzy z Ukrainy oraz żołnierzy krajów skandynawskich. Będziemy tam również rozwijać nasze zdolności dronowe.… pic.twitter.com/yCSrzNnVCG
— Władysław Kosiniak-Kamysz (@KosiniakKamysz) October 1, 2025
"Inte en enkelriktad väg"
Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.
— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.
Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att "fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen".
Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad "drönarmur" längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
