MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 5 september 2025

fredag 5 september 2025

 

Kustbevakningen ska hjälpa polisen mot terrorism

publicerad 26 januari 2018

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett gemensamt förslag till regeringen föreslås Kustbevakningen kunna stödja Polismyndigheten med kort varsel vid polisinsatser mot terrorism eller annan allvarlig brottslighet till sjöss.

Uppdraget handlar om att Kustbevakningen ska kunna stödja polisen operativt med sjötransporter, flygtransporter och flygspaning vid brådskande insatser mot terrorism och grov brottslighet.

Polisens behov av förmågor till sjöss hanteras i huvudsak av de egna sjöpolisenheterna. Det finns dock situationer då det saknas tillräckligt med egna resurser för att kunna genomföra en polisinsats på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

De båda myndigheterna fick uppdraget i augusti och lämnar nu in detta gemensamt till regeringen idag.

– Vi har ett mycket bra samarbete med Kustbevakningen kring maritima insatser sedan lång tid tillbaka, men för att säkerställa kontinuitet är det viktigt att samarbetet formaliseras, säger Jonas Hysing, chef nationella taktiska rådet, nationella operativa avdelningen.

Förslaget innebär att ge Kustbevakningen uppdraget i regleringsbrevet, tillsammans med en anslagshöjning för att täcka kostnaderna, och genom att föra in det i regleringsbrevet kan rätt prioriteringar ske på ett enklare sätt.

 

 

Källa: polisen.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 17:34
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

”Försiktigt positiva”

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

”Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker”, skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 10:33
– av Markus Andersson
En grupp estniska soldater under en USA-ledd övning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.

Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.

Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.

Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

”Europa måste ta mer ansvar”

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.

— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.

Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.

Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.

— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.

— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.

Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.

— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.

Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.

— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skånska politiker vägrade ta emot migranter – åtalas

Migrationskrisen i Europa

publicerad Idag 9:36
– av Jan Sundstedt
Kommunfullmäktiges ordförande Christian Sonesson (M) är en av de åtalade.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sex kommunpolitiker i skånska Staffanstorp åtalas för grovt tjänstefel efter att kommunstyrelsen 2022 beslutade att inte ta emot en syrisk familj som anvisats dit av Migrationsverket.

Bland de åtalade finns kommunfullmäktiges ordförande Christian Sonesson (M) och på Facebook har han tidigare kommenterat förhören i ärendet.

”Rent juridiskt och rättsligt vet vi just nu inte mer än att samtliga ledamöter har rätt till en offentlig försvarare”.

I mars 2022 anvisade Migrationsverket fyra kvotflyktingar – en syrisk familj – till Staffanstorps kommun enligt bosättningslagen. Några dagar senare beslutade kommunstyrelsen, efter förslag från ordföranden, om ett omedelbart stopp för mottagandet, rapporterar Bonniertidningen Expressen.

När familjen anlände till Sturup den 12 maj fanns ingen från kommunen på plats för att ta emot dem och Migrationsverket tvingades i sista stund avbryta anvisningen och istället placera familjen i en annan kommun.

”Oprövat område”

Kammaråklagare Magdalena Petersson hävdar att lokalpolitikernas beslut strider mot lagen eftersom svenska kommuner är skyldiga att följa Migrationsverkets anvisningar, som inte går att överklaga.

— En kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ. Förslaget från ordföranden och kommunstyrelsens beslut strider mot bosättningslagen. Jag har därför väckt åtal mot sex personer i kommunstyrelsen som deltog i omröstningen utan att reservera sig. Brottet är att bedöma som grovt eftersom de tilltalade allvarligt har missbrukat sin ställning som kommunpolitiker. Det har dessutom fått konsekvenser både för enskilda individer och för det allmänna, argumenterar hon i ett pressmeddelande.

Samtliga sex åtalade nekar till brott.

— Det här är ett oprövat område, vi behöver få praxis om vad som gäller. Såvitt jag känner till finns inga tidigare domar på området, konstaterar kammaråklagaren.

Staffanstorp under Christian Sonesson har profilerat sig som en av Sveriges mest restriktiva kommuner i migrationsfrågor och återkommande uppmärksammats nationellt för sina beslut. Kommunens linje har lett till friktion med Moderaternas betydligt mer invandringsliberala partiledning, som vid flera tillfällen tagit avstånd från de skånska lokalpolitikerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Florida vill ta bort vaccinkrav för skolbarn

publicerad Idag 8:34
– av Redaktionen
Joseph Ladapo anser att föräldrar själva bör vara de som bestämmer om deras barn ska vaccineras eller inte.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Delstaten Florida planerar att ta bort vaccinkravet för att gå i skolan. Floridas delstatshälsochef, Joseph Ladapo, menar att det är ”slaveri” att tvinga föräldrar att låta injicera sina barn.

I USA är det krav på vaccin för barn som ska gå i skolan, kraven varierar från delstat till delstat, men ofta ingår vaccin mot exempelvis mässlingen och polio. Ladapo sade under en presskonferens på onsdagen att man nu planerar att arbeta för att ta bort samtliga vaccinkrav för skolbarn i delstaten.

Varenda ett av dem är felaktigt och genomsyrat av förakt och slaveri, säger han enligt NBC News.

Hälsochefen pekar på att föräldrar bör ha rätt att själva bestämma och att tvinga till vaccin är ”omoraliskt”.

Vem är jag att tala om för er vad era barn ska stoppa i sina kroppar? Jag har inte den rätten.

”Fullständigt skrämmande”

Andra läkare och hälsoexperter kritiserar dock Ladapos uttalande och menar att det kommer finnas en större risk för barn att bli sjuka.

Tanken att barn skulle få gå i skolan utan att vara vaccinerade är fullständigt skrämmande, säger dr Richard Besser, tidigare tillförordnad direktör för Centers for Disease Control and Prevention.

Det är oklart när vaccinkraven planeras att slopas, men Ladapo menar att Floridas hälsovårdsdepartement kommer att samarbeta med guvernören för att genomföra planen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.