Kongressen stoppar Bidens nya krigspaket – finansministern rasar

Det nya kalla kriget

publicerad 7 december 2023
- av Jan Sundstedt
Janet Yellen
USA:s nuvarande finansminister Janet Yellen

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


22 420 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Finansminister Janet Yellen sade på tisdagen att USA skulle bli “ansvarigt för Ukrainas nederlag” om kongressen inte godkänner Bidenadministrationens senaste begäran på flera miljarder dollar om finansiering inklusive militärt stöd till Ukraina.

Demokraternas förhoppningar grusades dock när förslaget röstades ned med 51 röster mot 49.

Janet Yellen sade till reportrar under en resa till Mexico City att USA:s finansiering av kriget – i synnerhet Ukrainas allmänna budgetstöd – är “absolut avgörande” och även ett villkor för det fortsatta flödet av pengar till Ukraina från den Internationella valutafonden (IMF).

Amerikanska lagstiftare har en längre tid diskuterat ett nytt utgiftspaket på 111 miljarder dollar innehållande 61 miljarder dollar till Kiev, tillsammans med finansiering till Israel, Taiwan och USA:s gränssäkerhet. Det senaste förslaget presenterades av Demokraterna under tisdagen.

Det nu nedröstade mångmiljardstödet menar Janet Yellen är absolut nödvändigt för att Ukraina ska ha chans att segra.

Jag har talat med kongressledamöter, mina kollegor likaså. Jag tror att … att detta är en allvarlig situation och att vi kan hålla oss själva ansvariga för Ukrainas nederlag om vi inte lyckas få den finansiering till Ukraina som behövs, och det inkluderar direkt budgetstöd eftersom det är helt avgörande, uttryckte finansministern.

Förvaltnings- och budgetkontorets vd Shalanda Young vädjade på måndagen i ett brev till kongressen och varnade för att de resurser som tilldelats Ukraina snart är slut. Hon uppgav att Pentagon i mitten av november hade använt 97 procent av de 62,3 miljarder dollar Kiev hittills erhållit i år.

Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyj får vänta på nästa amerikanska stödpaket. Foto: Ukrainas president

Kongressen säger nej

Utgiftspaketet misslyckades emellertid med att erhålla de 60 röster som krävs för att gå vidare och gick således inte igenom i senaten i samband med onsdagens omröstning.

Slutresultatet blev 49 för och 51 emot; där den republikanska oppositionen röstade emot lagförslaget tillsammans med senator Bernie Sanders, en tidigare demokratisk presidentkandidat som numera är “politiskt oberoende” men som normalt sett röstar med demokraterna.

Senatens majoritetsledaren Chuck Schumer (D) röstade också nej, enligt uppgifter för att kunna ta upp lagförslaget vid ett senare tillfälle.

Vita huset begärde i oktober ursprungligen 105 miljarder dollar i akut tilläggsfinansiering för “nationell säkerhet” och valde då som tidigare nämnt att bunta ihop stödet till Ukraina med pengar till Israel, Taiwan och “gränssäkerhet”, i syfte att tilltala republikanerna.

Den republikanska majoriteten i representanthuset vill däremot behandla varje fråga i separata anslagsförslag – något den demokratiskt dominerade senaten hittills avvisat.

Representanthusets talman Mike Johnson (R), meddelade Vita huset på tisdagen att en av förutsättningarna för att godkänna ytterligare stöd till Ukraina skulle vara att anta resolution HR2, närmare bestämt ‘Secure the Border Act of 2023’. Johnson beskriver situationen vid gränsen till Mexiko som “en oskälig och ohållbar katastrof”.

USA har skickat över 100 miljarder dollar i stöd till Kiev sedan konflikten med Ryssland eskalerade i februari 2022, inklusive vapen, ammunition, förnödenheter samt inte minst pengar för att stärka den ukrainska valutan samt betala pensioner och statliga löner.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!