Annons:

Klimatalarmistisk sabotagegrupp lägger ner verksamheten

Uppdaterad augusti 7, 2024, Publicerad augusti 7, 2024
– av Jan Sundstedt
Gruppen har fått mycket kritik för flera av sina uppmärksammade aktioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den klimatalarmistiska gruppen Letzte Generation Österreich (Österrikes sista generation) meddelar att man lägger ner verksamheten.

Gruppen, som tidigare uppmärksammats internationellt för att ha vandaliserat kända konstverk, menar själva att man ”inte längre ser några utsikter till framgång”.

2022 saboterade gruppen en målning av Gustav Klimt på Leopold Museum i Wien, något som uppmärksammades stort även i Sverige. Man har också regelbundet blockerat vägar och ingångar till olika byggnader och stört trafiken på flera flygplatser i Europa.

Gruppen säger sig vara förtvivlade över den österrikiska regeringens ”passivitet” när det kommer till att agera mot påstådda klimatförändringar, man motiverar också nedläggningen med att gruppens medlemmar ska ha mordhotats och tvingats betala tiotusentals euro i böter för sina aktioner.

Annons:

"Ingen står över lagen"

Liberalkonservativa ÖVP som styr Österrike välkomnar klimataktivisternas besked att avsluta sina aktioner och menar att de är att betrakta som en ”extremistgrupp”.

"Efter många rättsprocesser har (de) äntligen insett att Österrikes gator inte är ett juridiskt vakuum och att det inte finns någon grundläggande rätt till deras sabotageaktioner”, menar man bland annat.

"Ingen står över lagen, oavsett vad de har för skäl. Det är bra att detta har kommit till ett slut!”, förkunnar förbundskansler Karl Nehammer på X.

Lezte Generation Österreich beklagar i sin tur ”att Österrike vill förbli i fossil okunnighet och därmed accepterar att de delvis är ansvariga för miljarder människors död”. Även om den österrikiska grenen läggs ner kommer gruppens aktioner i grannlandet Tyskland att fortsätta, meddelar man vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ambassadören varnar: USA har underskattat Kinas styrka

Den multipolära världen

Publicerad Idag 16:59
– av Markus Andersson
USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns menar att en av de största fördelarna för Kina är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Nicholas Burns, som under tre år var USA:s ambassadör i Kina, menar att västvärlden systematiskt har underskattat den kinesiska supermaktens förmåga inom teknologi, militär och infrastruktur. I en färsk intervju lyfter den erfarne diplomaten fram flera områden där Kina ligger långt före USA – och varnar för att amerikanska beslutsfattare fortfarande inte ser det fulla allvaret i situationen ur USA:s strategiska intressen.

Nicholas Burns, 68, avslutade i januari 2025 sitt uppdrag som USA:s ambassadör i Kina efter tre intensiva år i Peking. Med en lång karriär inom amerikansk diplomati bakom sig – han har tjänstgjort under sex presidenter och nio utrikesministrar – återvände han till Harvard University där han är professor i diplomati och internationella relationer.

Nu talar han öppet om sina erfarenheter och observationer från tiden i Kina. Och bilden han målar upp är mer oroväckande än många vill erkänna.

Imponerande infrastruktur

Vi har underskattat kinesisk makt i världen, konstaterar Burns rakt av. Som exempel lyfter han fram den kinesiska höghastighetsjärnvägen:

Annons:

Tågen är fantastiska. Vi åkte med de där tågen. Du kan åka från Peking till Shanghai på fyra och en halv timme.

Sträckan är över tusen kilometer, påpekar han, och drar en tydlig jämförelse med det amerikanska tågsystemet Amtrak:

Vi har Amtrak, som helt enkelt inte är så.

Men det är inom vetenskaplig och teknologisk kapacitet som Burns ser den största utmaningen.

Det är nyckeln till framgången i vår tidsålder, säger han och fortsätter:

Inom de kommande decennierna – vilket samhälle kommer att utbilda fler vetenskapsmän och ingenjörer?

USA:s tidigare Kina-ambassadör Nicholas Burns, skakar hand med Xu Kunlin, guvernör i Jiangsu-provinsen i Kina. Foto: US Department of State

"Alarmerande" siffror om utbildning

Statistiken han presenterar är slående. 34 procent av förstaårsstudenterna vid kinesiska universitet studerar ingenjörsvetenskap eller STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). I USA är motsvarande siffra 5,6 procent.

Och de är ett mycket större land, tillägger Burns.

Han pekar också på en märklig paradox i det amerikanska samhället. Vid Harvards examensceremoni, där han själv undervisar, är mönstret tydligt:

När vi ber våra studenter som examinerats inom kemi, biologi och fysik att resa sig upp, är de till största delen asiatisk-amerikaner. En del amerikanska medborgare med asiatisk bakgrund, eller amerikaner med kinesiskt ursprung.

Samma mönster syns i näringslivet.

Förra veckan, när president Trump samlade USA:s största teknikledare i Vita huset, var en mycket stor andel av dessa teknikledare indisk-amerikaner och kinesisk-amerikaner, säger Burns.

Hans slutsats är svidande:

Vi konkurrerar inte där det verkligen är avgörande för framtiden. Och det handlar om teknologi.

Militär styrka som förbises

Burns tar också upp den kinesiska militären, Folkbefrielsearmén (PLA), vars kapacitet han menar att västvärlden underskattar.

En del har hävdat: 'De har ju inte deltagit i något krig sedan 1978. Vad är de värda?' Jag har sett PLA, säger han bestämt.

Jag tror att vi har underskattat deras militära styrka, deras teknologiska styrka.

Strategisk långsiktighet

En av de största fördelarna för Kina, enligt Burns, är det kinesiska kommunistpartiets förmåga att tänka strategiskt och långsiktigt.

Kommunistpartiet i Kina är strategiskt och de behöver inte oroa sig för – ni vet, vi måste bry oss om vad pressen säger. Jag menar, det är en bra sak att ha en press som utmanar regeringen. De har ingen som motsätter sig dem. Och därför kan de göra stora satsningar över 10, 20, 30 år.

Som exempel nämner han Kinas systematiska Afrika-politik:

I 35 år i rad har den kinesiske utrikesministern, vem den personen än är, gjort sin första utlandsresa för året i januari till Afrika för att visa afrikanerna att 'ni är vår prioritet'.

Kontrasten till USA är påfallande.

Jag tror att president Trump aldrig åkte till Afrika under sin första mandatperiod. President Biden åkte en gång till Angola för två eller tre dagar i december, precis i slutet av sin mandatperiod, säger Burns.

Hans slutsats är entydig:

De är strategiska, och vi konkurrerar inte på den nivån. Så faktiskt tror jag att kinesisk teknologi, den kinesiska militären och ekonomin är starkare än vad vi tror. Och jag tror att vi har underskattat dem, och det har vi inte längre råd med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bolton åtalas – delade topphemlig information med familjen

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 15:13
– av Markus Andersson
John Bolton har konsekvent argumenterat för en aggressiv och krigisk amerikansk utrikespolitik.

Donald Trumps förre säkerhetsrådgivare John Bolton åtalas för att ha förvarat topphemliga handlingar i sitt hem och delat klassificerad information med familjemedlemmar. Boltons hackade e-postkonto gav även oidentifierade hackare tillgång till känsligt material.

Den neokonservative profilen John Bolton, som var nationell säkerhetsrådgivare under president Donald Trumps första mandatperiod och senare blev en av hans skarpaste kritiker, åtalades på torsdagen för brott mot hantering av hemliga dokument.

Åtalet antyder att hemlig information exponerades när hackare – som påstås vara kopplade till den iranska regimen – bröt sig in i Boltons e-postkonto. En representant för Bolton informerade FBI 2021 om hackningen, enligt åklagarna, men avslöjade inte att han hade delat klassificerad information via kontot eller att hackarna nu hade tillgång till statliga hemligheter.

Bolton förnekade anklagelserna i ett trotsigt uttalande.

Annons:

— Nu har jag blivit det senaste måltavlan när Trump använder justitiedepartementet som vapen för att åtala dem han anser vara sina fiender med anklagelser som tidigare avvisats eller där fakta förvrängs.

Åtalet gör gällande att Bolton mellan 2018 och augusti i år delade mer än 1 000 sidor dagboksliknande anteckningar med topphemlig information med två familjemedlemmar – identifierade som hans fru och dotter. Materialet inkluderade information från möten med amerikanska regeringstjänstemän, underättelsedokument och samtal med utländska ledare.

Efter att ha skickat ett dokument skrev Bolton till sina släktingar: ""Inget av detta pratar vi om!!!"" Som svar skrev en av släktingarna: "Shhhhh", uppger åklagarna.

— Det finns en rättvisastandard för alla amerikaner. Den som missbrukar en maktposition och äventyrar vår nationella säkerhet kommer att hållas ansvarig. Ingen står över lagen, kommenterade justitieminister Pam Bondi.

Neokonservativ krigshök

Boltons advokat Abbe Lowell sa att de underliggande fakta utreddes och löstes för flera år sedan, och att anklagelserna rör delar av Boltons personliga dagböcker från hans 45-åriga karriär i regeringen.

Han antyder att fallet är kopplat till justitiedepartementets misslyckade försök att blockera publiceringen av hans bok från 2020, "The Room Where It Happened", som framställde Trump som djupt utrikespolitiskt okunnig.

— Dessa anklagelser handlar inte bara om hans fokus på mig eller mina dagböcker, utan om hans intensiva ansträngning att skrämma sina motståndare, för att säkerställa att han ensam bestämmer vad som sägs om hans beteende, hävdade Bolton.

Bolton har under sin långa karriär i republikanska utrikespolitiska kretsar blivit känd som en neokonservativ krigshök med hårdföra åsikter om amerikansk militär makt.

Han var bland annat en stark förespråkare för Irakkriget och har konsekvent argumenterat för en aggressiv utrikespolitik gentemot Iran och Nordkorea. Trump kallade honom vid ett tillfälle för en "galen" krigshetsare som skulle ha lett landet in i "sjätte världskriget".

När president Trump fick frågan om åtalet mot sin förre säkerhetsrådgivare svarade han att han inte kände till det.

Jag visste inte om det. Du berättar det för mig för första gången, men jag tycker att han är en dålig människa. Jag tycker att han är en dålig kille. Ja, han är en dålig kille. Synd. Men så är det, konstaterade presidenten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien: EU måste prioritera ekonomin före Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 13:02
– av Redaktionen
Robert Ficos Slovakien är ett av få EU-länder som vägrat leverera vapen till Ukraina och motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap.

Slovakiens premiärminister Robert Fico anklagar EU för att dölja sina egna fundamentala problem genom att ständigt fokusera på Ukraina – och vägrar diskutera nya Rysslandssanktioner innan unionens ekonomiska kris tas på allvar.

Inför Europeiska rådets toppmöte nästa vecka går Slovakiens premiärminister Robert Fico till frontalangrepp mot EU:s prioriteringar. I ett inlägg på X förklarar han att unionens konstanta fokus på Ukraina maskerar oförmågan att hantera blockets egna allvarliga utmaningar.

Vid toppmötet förväntas EU-ledarna diskutera ökade försvarsutgifter, militärt samarbete och fortsatt stöd till Kiev. Men Fico menar att detta sker på bekostnad av mer akuta problem inom unionen.

"Inte intresserad"

På onsdagen förklarade den slovakiske ledaren att han är "mer och mer övertygad" om att EU genom att "ständigt diskutera Ukraina täcker över vår oförmåga att hantera våra mest fundamentala utmaningar och problem". Han uppger att han har tagit upp frågan med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa.

Annons:

Fico ställer sedan ett ultimatum:

— Jag är inte intresserad av att hantera nya sanktionspaket mot Ryssland förrän jag ser, i slutsatserna från Europeiska rådets toppmöte, politiska instruktioner till EU-kommissionen om hur krisen i bilindustrin och de höga energipriserna som gör den europeiska ekonomin helt icke-konkurrenskraftig ska hanteras.

Bilindustrin och energipriser i fokus

Kritiken kommer inte från tomma intet när det gäller Slovakien. Landets ekonomi är starkt beroende av biltillverkning, en sektor som pressas hårt av EU:s gröna politik och global konkurrens. Samtidigt är Slovakien fortsatt starkt beroende av rysk gas och råolja enligt långsiktiga kontrakt, trots att Bryssel har krävt en fullständig utfasning av rysk energiimport till 2027.

Bratislava planerar att lägga fram mer konkreta förslag om bilsektorn och energipriserna vid toppmötet än vad som för närvarande finns i utkastet till slutsatser.
Fico fortsatte:

— Jag vägrar att låta sådana allvarliga frågor hanteras i Europeiska rådets slutsatser med allmänna fraser, medan detaljerade beslut och ståndpunkter ägnas åt hjälp till Ukraina och stöd till kriget.

Avvikande linje

Slovakien sticker ut bland EU-länderna i sin hållning till kriget i Ukraina. Till skillnad från de flesta medlemsstater har landet vägrat leverera vapen till Ukraina, motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap och upprepade gånger vänt sig emot EU:s sanktioner mot Ryssland.

Majoriteten av EU-länderna hävdar att västerländskt stöd till Ukraina måste fortsätta och stödjer snabb militär upprustning, med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Kreml har avvisat dessa påståenden som "nonsens" och anklagar västerländska regeringar för att använda dem som förevändning för ökade militärutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grekland godkänner 13-timmars arbetsdag trots massprotester

Publicerad Igår 12:18
– av Jan Sundstedt
Tidigare generalstrejk i Aten. Strejker och folkliga protester är vanligt förekommande i Grekland.

Greklands parlament har röstat igenom en kontroversiell arbetslag som tillåter 13-timmars arbetsdagar – detta trots riksomfattande strejker och hård kritik från fackförbund och opposition som varnar för utarmningen av arbetarnas rättigheter.

Torsdagens omröstning i det grekiska parlamentet fick stöd från det styrande centerhögerpartiet Nea Demokratia, medan centervänsterpartiet Pasok röstade emot och vänsterpartiet Syriza lade ned sina röster.

Regeringen hävdar att reformen moderniserar landets arbetslagstiftning, men oppositionen är skeptisk. En talesperson för vänsterpartiet Syriza kallade förslaget för ett "lagstiftningsmonster".

Enligt den nya lagen förblir den ordinarie arbetsveckan 40 timmar, men anställda i privat sektor får möjlighet att arbeta upp till 13 timmar per dag. Regeringen påstår att de längre arbetsdagarna är frivilliga, endast gäller privat sektor och kan tillämpas högst 37 dagar per år. Årlig övertid begränsas samtidigt till 150 timmar.

Annons:

Arbetsmarknadsminister Niki Kerameus försvarade reformen och hävdade att den anpassar grekisk lagstiftning till moderna arbetsmarknadsförhållanden.

Enligt lagen ska anställda som tar på sig extra timmar få 40 procent högre lön, och de kan inte sägas upp för att de tackar nej till övertid. Regeringen menar att detta följer EU:s arbetstidsregler, som begränsar genomsnittliga arbetsveckan till 48 timmar inklusive övertid men tillåter flexibilitet över 12 månader.

Generalstrejker – "arbetslivets medeltid"

Fackförbunden ser annorlunda på saken. Två generalstrejker har genomförts under månaden för att kräva att lagförslaget dras tillbaka, vilket förlamade kollektivtrafik och offentliga tjänster.

Den offentliga sektorns fackförbund ADEDY sade enligt nyhetsbyrån AFP att flexibla arbetstider i praktiken innebär "avskaffande av åttatimmarsdagen, förstörelse av familjeliv och socialt liv och legalisering av överexploatering".

Oppositionspartierna anklagar regeringen för att urholka arbetstagarnas rättigheter och "föra tillbaka landet till arbetslivets medeltid". De påpekar att grekiska anställda redan arbetar längre än de flesta européer samtidigt som de tjänar mindre och fortfarande "kämpar för att få det att gå ihop".

Låga löner och hög arbetslöshet

Det finns fog för kritiken. Enligt Eurostat hade Grekland 2024 den längsta arbetsveckan i EU med 39,8 timmar, följt av Bulgarien, Polen och Rumänien. Den kortaste arbetsveckan finns i Nederländerna med 32,1 timmar.

Dessutom införde Grekland 2024 en sexdagars arbetsvecka för vissa branscher i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten. Lagstiftningen, som trädde i kraft i början av juli, tillåter anställda att arbeta upp till 48 timmar per vecka istället för 40.

Greklands nationella minimilön låg i januari 2025 på 968 euro (cirka 10 900 kronor) per månad, vilket placerar landet i det lägre skiktet bland EU-länder. Arbetslösheten var 8,1 procent i augusti jämfört med ett EU-genomsnitt på 5,9 procent, enligt siffror från Eurostat.

Grekland håller fortfarande på att återhämta sig efter den decennielånga skuldkrisen som avslutades 2018, men löner och levnadsstandard förblir bland de lägsta i EU.

Regeringen hävdar att lagen ger anställda möjlighet att arbeta längre för en arbetsgivare istället för att ha flera deltidsjobb, och att deltagandet förblir frivilligt. Men med landets ekonomiska verklighet – låga löner, hög arbetslöshet och redan långa arbetsveckor – återstår att se hur "frivilligt" det kommer att vara i praktiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.