Annons:

Kinas president kan komma att få sitta livet ut

Publicerad februari 25, 2018
Xi Jinping, Kinas president sedan 2013

Under söndagen meddelade den kinesiska regimen att man avser att genomföra en grundlagsändring som öppnar upp för att låta president Xi Jinping kunna sitta på presidentposten livet ut.

Grundlagsändringen har varit väntad enligt internationella analytiker och medier. Idag får den kinesiska presidenten bara sitta på posten under två mandatperioder, sammanlagt tio år. Med den grundlagsändring som centralkommittén i det styrande kommunistpartiet föreslagit kommer denna regel att slopas så att presidenten i praktiken kan sitta på posten livet ut.

Xi Jinping har varit Kinas president sedan 2013 och kommer att tvingas lämna presidentposten 2023 när hans två mandatperioder går ut, om inte grundlagsändringen går igenom.

Den föreslagna grundlagsändringen väntas inte ha några svårigheter att röstas igenom i parlamentet.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump återställer staty riven av BLM-anhängare

Donald Trumps USA

Publicerad Idag 18:03 – av Markus Andersson
BLM-anhängare drog ned monumentet med rep, klottrade på det och satte det i brand under våldsamma protester.

En bronsstaty föreställande sydstatsgeneralen och frimuraren Albert Pike har satts tillbaka på sin piedestal i Washington D.C. efter att ha rivits ned av våldsbejakande Black Lives Matter-anhängare 2020.

Beslutet, som kommer efter president Donald Trumps verkställande order om att återställa historiska monument, har fördömts av politiska motståndare som kallar åtgärden "moraliskt kränkande" mot stadens huvudsakligen svarta och latinska befolkning.

Statyn, som är 3,3 meter hög och står på en 4,8 meter hög granitpiedestal, drogs ned med rep av Black Lives Matter-aktivister den 19 juni 2020 – samma dag som Juneteenth, dagen som markerar slaveriets slut i USA. Minnesmärket klottrades ned, sattes i brand utmålades av aktivisterna som en hatisk symbol för "rasism" och slaveri.

Nedrivningen skedde i samband med de raskravaller och upplopp som svepte över landet efter George Floyds uppmärksammade död i Minneapolis i samband med ett polisingripande. Efter att ha legat i förvar i fem år återställdes statyn i helgen.

Annons:

Återställandet grundar sig i verkställande order som Trump utfärdade 2020, under sitt första presidentskap, om att "göra District of Columbia säkert och vackert" och "återställa sanning och sundhet i amerikansk historia".

Ordrarna gav federala myndigheter i uppdrag att skydda och återställa historiska monument som skadades under protesterna 2020, samt att bekämpa vad som beskrivs som en "revisionistisk rörelse".

Hängiven frimurare

National Park Service meddelade den 4 augusti 2025 att myndigheten skulle återställa statyn, och försvarade beslutet med att återställandet "överensstämmer med federala ansvar enligt lag om historiskt bevarande och nyligen utfärdade verkställande order om att försköna nationens huvudstad och återställa tidigare befintliga statyer".

Albert Pike tjänstgjorde som general på sydstatssidan under inbördeskriget och verkade även som biträdande domare vid Högsta domstolen i Arkansas.

Han var en av de mest inflytelserika figurerna i amerikansk frimurares historia, och statyn avbildar Pike klädd i frimurarkläder med en dubbelknäppt väst och en långrock. Hans högra arm är utsträckt och han håller en bok i sin vänstra hand, sannolikt hans verk "Morals and Dogma of the Ancient and Accepted Scottish Rite of Freemasonry".

Statyn finansierades av Scottish Rite of Freemasonry och restes 1901 för att hedra Pikes frimurarstudier, enligt Vita huset.

"Moraliskt kränkande"

Beslutet har mött kraftigt motstånd från representanten Eleanor Holmes Norton, demokrat för District of Columbia, som i flera år arbetat frenetiskt för att permanent avlägsna statyn.

— Den moraliskt kränkande åtgärden är en förolämpning mot Districts huvudsakligen svarta och latinska invånare och stötande för militärmedlemmar som tjänar hedervärt, sa Norton i ett uttalande.

Hon fortsatte med att fördöma Pikes historiska gärningar:

— Pike själv tjänstgjorde utan heder. Han tog upp vapen mot USA, försnillade medel och tillfångatogs och fängslades slutligen av sina egna trupper. Han avgick i skam efter att ha begått ett krigsbrott och vanhedrat även sin egen konfedererade militärtjänst.

Norton har krävt att sydstatsstatyer placeras på museer som historiska artefakter och hävdar att Pike representerar "det värsta av konfederationen och inte har någon rätt att hedras i nationens huvudstad".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Massiv polisrazzia i Rio – minst 64 dödade i blodig konfrontation

Organiserade brottsligheten

Publicerad Idag 12:25 – av Isac Boman
Brasilianska säkerhetsstyrkor 2012. Landet har i decennier kämpat mot organiserad brottslighet och narkotikakarteller i storstädernas favelaområden.

En av de dödligaste polisoperationerna i Brasiliens moderna historia slutade i massiv blodsutgjutelse i Rio de Janeiro på tisdagen.

Minst 60 misstänkta gängmedlemmar och fyra poliser dödades när 2 500 poliser och soldater genomförde en storskalig räd mot kartellen Comando Vermelho i favelaområdena Complexo de Alemao och Penha.

Operationen, som enligt delstatsguvernör Claudio Castro var den största i Rio de Janeiros historia, involverade poliser i helikoptrar och pansarfordon. Under de våldsamma skottväxlingarna greps 81 misstänkta, medan 93 gevär och över ett halvt ton droger beslagtogs.

Castro sa i en video att ett 60-tal kriminella misstänkta "neutraliserades" under razzian. Enligt delstatsregeringen "gjorde de dödade motstånd mot polisinsatsen" och ett okänt antal personer skadades.

Annons:

FN:s människorättsorgan uppgav att de var "förfärade" över den dödliga polisoperationen och påminde myndigheterna om deras skyldigheter att följa internationell lagstiftning och mänskliga rättigheter.

César Muñoz, chef för Human Rights Watch i Brasilien, kallade händelserna för "en enorm tragedi" och en "katastrof".

Åklagarmyndigheten måste öppna egna utredningar och klargöra omständigheterna kring varje dödsfall, sa Muñoz.

"Krigssiffror"

Luis Flavio Sapori, sociolog och säkerhetsexpert, beskrev operationens omfattning som helt utan motstycke.

Det som skiljer sig i dagens operation är omfattningen av offren. Det här är krigssiffror, sa han.

Sapori kritiserade också operationen som ineffektiv eftersom den inte ledde till att gripa ledarna utan snarare underhuggare som lätt kan ersättas.

Polisen och delstatsregeringen försvarar å sin sida operationen och pekar på att denna föregicks av ett års utredning av det kriminella nätverket. Comando Vermelho, som vuxit fram ur Rio de Janeiros fängelser, har under de senaste åren utökat sin kontroll över allt fler favelaområden och utgör enligt myndigheterna ett växande hot mot säkerheten i staden.

Rio har varit skådeplatsen för dödliga polisrazzior i decennier. I maj 2021 dödades exempelvis 28 människor i Jacarezinho-favelan, men tisdagens operation var betydligt större i omfattning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Republikaner kräver att Bidens benådningar ogiltigförklaras

Publicerad Idag 10:52 – av Markus Andersson
Joe Biden
Ett republikanskt utskott vill nu ogiltigförklara flera av Bidens presidentbeslut och drar slutsatsen att hans stab missbrukade den automatiserade signeringsapparaten.

Ett utskott lett av republikaner i den amerikanska representanthuset anklagar Joe Bidens närmaste krets för att medvetet ha dolt den tidigare presidentens mentala försämring under hans tid i Vita huset.

I en rapport som presenterades på tisdagen ifrågasätts även legitimiteten hos ett antal presidentbeslut, däribland benådningar, med hänvisning till påstått missbruk av den så kallade autopen – en apparat som automatiskt reproducerar presidentens signatur.

Rapporten, som bär den talande titeln The Biden Autopen Presidency: Decline, Delusion, and Deception in the White House, lades fram av House Committee on Oversight and Government Reform under ledning av representanten James Comer.

Enligt utskottet gjorde Bidens "inre krets av lojala medarbetare försök att vilseleda nationen" när det gällde presidentens "minskande mentala och fysiska förmåga" och kongressledamöterna är övertygade om att det rör sig om en systematisk mörkläggning.

Annons:

Utskottet riktar också skarp kritik mot hur presidentens personal ska ha hanterat den automatiserade signeringsapparaten.

"När president Biden försämrades missbrukade hans personal autopen och en slapp kommandokedja för att genomföra verkställande åtgärder som saknar all dokumentation om huruvida de faktiskt godkändes", står det att läsa i rapporten.

Särskilt kritiska är lagstiftarna mot "benådningsåtgärder som vidtogs under de sista dagarna av Bidens presidentskap", vilka berörde dömda våldsförbrytare.

Med hänvisning till dessa omständigheter drar kommittén en långtgående slutsats: "Utskottet betraktar alla verkställande åtgärder som signerats med autopen som ogiltiga, såvida de inte åtföljs av korrekt, motsvarande, samtidigt skriftligt godkännande som kan spåras tillbaka till presidentens eget samtycke".

Läkare åberopade rätten att tiga

Kommittén uppmanar nu District of Columbia Board of Medicine att granska Bidens läkare, Dr. Kevin O'Connor. Bakgrunden är att O'Connor åberopade sin rätt enligt det femte tillägget i den amerikanska konstitutionen – rätten att inte behöva vittna mot sig själv – när han tillfrågades om han beordrats att ljuga om den tidigare presidentens hälsotillstånd.

Vidare rekommenderar utskottet att justitiedepartementet inleder utredningar mot flera andra högt uppsatta medlemmar av Bidens administration.

En talesperson för Biden avfärdar rapportens slutsatser och försäkrade att "det inte förekom någon konspiration, ingen mörkläggning och inget oegentligt agerande".

President Donald Trump anklagade i maj sin företrädares ledande medarbetare för att ha begått "förräderi på högsta nivå" genom att ha utfört obehöriga åtgärder med hjälp av Bidens autopen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Två amerikanska militärflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad Igår 12:32 – av Jan Sundstedt
Det senaste halvåret har sett ett antal förluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.