MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

Jihadister tar över Aleppo – Ryssland och Iran meddelar uppbackning

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 2 december 2024
– av Jan Sundstedt
Syriens president Bashar al-Assad vid sidan av Rysslands president Vladimir Putin i samband med ett tidigare statsbesök i Syrien. Till höger arkivbilder från Hayat Tahrir al-Sham i samband med övertagandet av en by utanför staden Hama, 2017.

Efter åtta år av någorlunda lugn i regionen återvände syriska jihadister i helgen till Aleppo, efter att den gångna veckan inlett en lika snabb som överraskande offensiv mot regeringens Assads styrkor.

Anfallet, lett av den islamistiska gruppen Hayat Tahrir al-Sham kan med fog sägas utgöra ett allvarligt hot mot den relativa stabilitet som sedan 2016 funnits i området, och riskerar att förnya de blodiga striderna i regionen.

Svaret från syriska regeringsstyrkor kom relativt snart, men även externa aktörer som Iran och Ryssland har mobiliserat för att återta kontrollen. Offensiven, som oväntat snabbt tog sig in i stadskärnan i Aleppo, ska ha överraskat såväl Assad-styret som de internationella aktörerna.

Efter år av försök att hålla staden under sitt grepp inledde regeringsstyrkorna, efter en kortare rådvillighet, flygattacker mot rebellställningar i Aleppos omgivningar.

Enligt rapporter från organisationen Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) har minst 200 stridande människor hittills dödats i samband med striderna, varav ett flertal av dessa är civila.

Hayat Tahrir al-Sham, som är en utbrytargren från Al-Qaida, filmade sin framryckning genom stadens gator och poserade vid kända landmärken som Aleppo-citadellet och andra historiska platser.

I mobilfilmer på sociala medier syntes de trampande på affischer av presidenten, Bashar al-Assad, och brännande av symboler för det arabnationalistiskt socialistiska Baath-partiets styre.

Vi återvände för att ge folk hopp och att återta vårt land, uttryckte en anonym rebelledare.

Förnyat stöd av Ryssland och Iran

Regeringens svar på rebelloffensiven var inledningsvis något senfärdig, men relativt snart inledde såväl syriska som ryska flyg intensiva bombningar i både Aleppo och de angränsande provinserna Hama och Idlib.

Syriska statsmedier rapporterar att mer än 400 jihadister dödades under en 24-timmarsperiod, och att marktrupper nu förbereder sig på att omringa och slå tillbaka rebellstyrkorna. Samtidigt intensifieras enligt rapporter de ryska luftangreppen mot motståndets baser.

Den syriska militären har under lång tid varit beroende av sitt alliansförhållande med Ryssland och Iran, som båda engagerat sig militärt i kriget. På fredagen var ryska trupper med i luftangreppen mot de grupper som hade rört sig mot Aleppo och Idlib.

De har dödat 200 militanta som genomfört offensiven i nordvästra Syrien, rapporterade den ryska nyhetsbyrån Tass.

Trots dessa bombangrepp fortsätter Hayat Tahrir al-Sham enligt källor att kontrollera stora delar av Aleppo.

Turkiets roll

Tusentals civila, många av dem kurder, har sökt sig till östra Syrien för skydd undan striderna, meddelar den kurdiskt ledda administrationen i regionen. FN och internationella biståndsorganisationer varnar för att situationen snabbt riskerar att bli ohållbar för de civila som nu flyr undan striderna

Turkiets roll och ansvar i den uppkomna situationen komplicerar bilden ytterligare. Ankara har länge stött gruppen Hayat Tahrir al-Sham i deras försök att driva bort den syriska regimen från viktiga områden, vilket innebär att Nato-medlemmen Turkiets intressen kan komma att kollidera med Rysslands och Irans stöd av Assad.

Recep Tayyip Erdoğan
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Foto: Kreml/CC BY 4.0

Den syriska regeringens militära insatser åtföljs av budskap om att man kommer att återta kontroll över staden. Syriska statliga medier visar regelbundet bilder på fångade jihadister och förstörda motståndsbaser.

Vi kommer att återta hela staden, vi har alla resurser och stöd vi behöver, sade en syrisk officer under ett framträdande på statlig tv.

I söndagens tal uppmanade Irans president Masoud Pezeshkian till fortsatt stöd för Assad och lovade att Teheran skulle skicka ytterligare styrkor om det behövs.

Teheran är berett att ge allt stöd som behövs för att slå tillbaka rebellerna, proklamerade Pezeshkian till närvarande syriska medier.

Trots Assads återkommande stöd från sina internationella allierade är hans makt fortfarande inte absolut, och regionens framtid bedöms avgöras av militärens förmåga att slå tillbaka rebellerna.

Syriska observatörer menar att en långsiktig återgång till kriget i landet är högst troligt om inte förhandlingar och politiska lösningar får mer internationellt stöd.

Inbördeskriget i Syrien

Syriens president Bashar al-Assad sitter kvar efter att det förödande inbördeskriget, som utlöstes av den arabiska våren 2011, har raserat stora delar av landet. al-Assad har fortsatt stöd från Ryssland, Iran och shiamiliser i regionen. I dagsläget är de allierade dock till stor del uppbundna i andra krig och konflikter.

Krigen strax västerut, i Gaza och Libanon, har på sätt och vis spillt över i Syrien då Israel har trappat upp flyganfall mot mål i Syrien.

Assadregimen har begränsad kontroll över Syriens territorium, då kurdiska styrkor upprätthåller ett självstyre i nordost och en annan samling rebellstyrkor håller områden i nord och nordväst, till stor del med stöd från Turkiet.

Aleppo var före krigsutbrottet 2011 Syriens största stad, men i en lång och blodig belägring lades stora delar av den i ruiner av urskillningslösa ryska flygbombningar. 2016 tog regeringsstyrkor åter kontroll över staden, vilket blev en tydlig vändpunkt i kriget.

 

Källa: TT

Kristersson: Israels attacker ska rannsakas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 3 januari 2025
– av Redaktionen

Statsminister Ulf Kristersson (M) avvaktar med att ta ställning till om man från Sveriges sida bedömer Israels rapporterade sjukhusattacker som förenliga med folkrätten, men betonar vikten av att skydda civila.

Enligt en rapport från FN:s människorättsorgan OHCHR, publicerad i december 2024, har Israel sedan oktober 2023 genomfört 136 attacker mot 27 sjukhus och 12 andra vårdinrättningar i Gaza. Vid flera av dessa anfall har patienter och vårdarbetare dödats, och massgravar har påträffats med kroppar som visat tydliga tecken på att de tillhört vårdsökande.

Statsminister Ulf Kristersson uttrycker allvarlig oro över situationen i Gaza men undviker att ta ställning till huruvida Israels attacker mot sjukhus i området som förenliga med folkrätten.

– Vi vidhåller våra krav på både humanitärt tillträde och på behovet av otrolig varsamhet där det finns många civila, säger Kristersson till TT.

Israels regering hävdar att sjukhusen används som gömställen för terrorister, men FN beskriver bevisningen som presenterats för detta som vagt. Sveriges regering uppger likaså att man inte heller har tagit del av tillräckliga bevis för att kunna avgöra om attackerna kan motiveras som proportionerliga enligt folkrätten.

– Jag har inte sett några bevis. Inte heller för motsatsen, ska jag säga, utan det här är ju saker som kommer att rannsakas väldigt, väldigt noggrant, säger Kristersson.

Han konstaterar samtidigt att även att ett ”enigt EU” kritiserar Israel för bristande hänsyn till civila, även med hänsyn till den komplicerade situationen i det tätbefolkade Gaza.

– Likväl har den krigförande parten ett ansvar att skydda civila. Där får Israel kritik hela tiden, även av ett enigt EU, säger Kristersson.

 

Källor: Turkiet förbereder invasion av Syrien

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 18 december 2024
– av Isac Boman
Turkiet anklagas för att vilja bli regionens "härskare".

Turkiet och dess allierade miliser rapporteras bygga upp sina styrkor nära den syriska gränsen och förväntas snart inleda en omfattande invasion mot kurdiskt kontrollerade områden i landet.

Det är Wall Street Journal som kommer med uppgifterna och hänvisar till högt uppsatta amerikanska tjänstemän. Enligt tidningens källor inkluderar styrkorna såväl miliskrigare som turkiska kommandosoldater och ett stort antal artilleripjäser.

Förberedelserna sker nära Kobani vid Syriens norra gräns mot Turkiet – en stad som idag har en kurdisk majoritet, och enligt källorna fokuserar Washington just nu på att försöka övertala den turkiska ledningen att avvakta med den militära operationen.

Ilham Ahmed, som arbetar för de syriska kurdernas civila administration, har också skickat ett brev till USA:s tillträdande president Donald Trump och vädjar till denne att förhindra ett turkiskt angrepp.

Från andra sidan gränsen kan vi redan se hur turkiska styrkor samlas, och våra civila lever under ständig rädsla för överhängande död och förstörelse”, skriver Ahmed i brevet som WSJ tagit del av.

USA hotar med sanktioner

Enligt kurderna är Erdoğans målsättning att ”de facto etablera kontroll” över de kurdiska territorierna innan Trump tillträder i januari – och syftet uppges vara att USA ska tvingas samarbeta med Ankara som ”härskare” i regionen.

Redan förra veckan uppgav USA-stödda kurder i landet att de utsatts för turkiska artilleri- och drönarattacker, varpå den republikanske senatorn Lindsey Graham varnade ledningen i Ankara för att Nato-medlemmen kan komma att utsättas för sanktioner om man inte upphör med fientligheterna.

Efter att ha störtat Bashar al-Assads regering har militanta jihadister och dess allierade också tagit kontroll över nästan hela västra Syrien – och stöttas på olika sätt av just Turkiet.

Hayat Tahrir al-Sham (HTS)
Abu Mohammad al-Julani är idag Syriens de facto statschef – men olika aktörer slåss om kontroll över syriskt territorium. Foto: faksimil X/@PamirNews/CNN

Kamp om inflytande och nytt territorium

I Öster och nordost kontrolleras Syrien dock fortfarande av kurdiska Syriska demokratiska styrkorna – som bland annat finansieras av USA. Turkiets hållning är att de väpnade kurdiska grupperna är att betrakta som terrorister.

Det bedöms leva mellan 1,6 och 2,5 miljoner kurder i Syrien – företrädesvis i autonoma regioner i de norra delarna av landet. I området Kurdistan, som innefattar delar av, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet, bor cirka 35 miljoner kurder, och kurdiska nationalistgrupper strävar efter att upprätta en självständig nationalstat i regionen.

Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om tycks Assads fall ha lett till att olika aktörer snabbt försöker beslagta territorium och stärka sitt inflytande i regionen. Ett tydligt exempel är Israel, som nyligen erövrade ny mark bortom området vid Golanhöjderna som de illegalt ockuperat sedan 1967 – detta med hänvisning till att man vill förhindra potentiella fientligheter och terrorhot mot den judiska staten.

Assad bryter tystnaden: ”Fylld av hopp att Syrien åter ska bli fritt”

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 17 december 2024
– av Redaktionen
Bashar al-Assad styrde Syrien i 25 år innan han störtades av islamistiska terrorister.

För första gången sedan militanta islamister grep makten i Syrien och störtade landets sekulära regering har ex-presidenten nu valt att bryta tystnaden och berätta varför han egentligen flydde till Ryssland.

Bashar al-Assad uttrycker också att han alltjämt känner en stark samhörighet med Syrien och dess folk och att han trots allt är hoppfull om att landet ”återigen ska bli fritt och oberoende”.

Han uppger bland annat att beslutet att lämna Syrien fattades så sent som på kvällen den 8 december och hans initiala plan var att fortsätta strida mot jihadisterna som dagen innan hade avancerat till huvudstaden Damaskus.

Jag stannade i Damaskus och utförde mina uppgifter fram till de tidiga timmarna på söndagen den 8 december 2024. När terroriststyrkor infiltrerade Damaskus flyttade jag till Latakia i samordning med våra ryska allierade för att övervaka stridsoperationer. Vid ankomsten till Hmeimim-flygbasen den morgonen stod det klart att våra styrkor helt hade dragit sig tillbaka från alla stridslinjer och att de sista arméposteringarna hade fallit”, skriver Syriens störtade ledare.

I takt med att fältsituationen i området fortsatte att försämras utsattes den ryska militärbasen själv för intensifierade drönarattacker. Eftersom det inte fanns några hållbara sätt att lämna basen begärde Moskva att basens ledning skulle ordna en omedelbar evakuering till Ryssland på kvällen söndagen den 8 december”, fortsätter han.

”Meningslös ockupation”

Enligt Assad var hans avresa till Moskva ”varken planerad eller skedde under de sista timmarna av striderna”, som vissa hävdat. Tvärtom var han inställd på att varken avgå eller fly innan allt hopp var ute.

Ex-ledaren betonar vidare att han aldrig har sökt befattningar för personlig vinning utan alltid betraktat sig själv som en förvaltare av ett nationellt projekt, som stöds av det syriska folkets tro på dess vision.

Jag har haft en orubblig övertygelse om deras vilja och förmåga att skydda staten, försvara dess institutioner och stå fast vid sina val in i det sista”, fortsätter han.

När staten faller i terrorismens händer och förmågan att göra ett meningsfullt bidrag går förlorad tappar varje befattning sitt syfte, vilket också gör ockupationen meningslös. Detta minskar inte på något sätt min djupa känsla av samhörighet med Syrien och dess folk – ett band som förblir orubbat oavsett omständigheterna. Det är en tillhörighet fylld av hopp om att Syrien återigen ska bli fritt och oberoende”, avslutar han sitt brev.

Styrde i 25 år

Bashar al-Assad styrde Syrien i 25 år innan han störtades och dessförinnan satt fadern Hafez al-Assad på posten mellan 1971 och år 2000.

I Västvärlden har Assad särskilt de senaste åren anklagats för att vara en blodtörstig och totalitär despot som styrt landet med järnhand och systematiskt fängslat eller förtryckt regimkritiker och oliktänkande.

Anhängare till den störtade presidenten pekar dock på att Syrien under Assad, till skillnad från många av grannländerna, var ett land där relativt stor frihet rådde, där kristna och ateister kunde leva sina liv utan att riskera att dödas eller utsättas för övergrepp av islamister, och att landet fram till inbördeskriget var förhållandevis välutvecklat och välmående jämfört med andra nationer i regionen.

Israel släpper ”jordbävningsbomb” över Syrien

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad 16 december 2024
– av Isac Boman
Bilder från explosionen som uppmätte 3,0 på Richterskalan.

Under söndagsnatten lystes den syriska himlen upp av brinnande eldklot när Israel släppte tunga bomber över den syriska kustregionen Tartus.

En av explosionerna var så förödande att den uppmätte magnituden 3,0 på Richterskalan och registrerades av jordbävningssensorer i andra länder.

Enligt Syrian Observatory for Human Rights och andra grupper som bevakar krig och konflikter i området riktades attackerna mot militära anläggningar i Tartus och ska ha genomförts med israeliska stridsflygplan.

Bombningarna uppges ha riktats mot en rad platser, inklusive luftförsvarsenheter och vapendepåer i regionen och beskrivs som ”de tyngsta bombningarna i Syriens kustregion sedan starten av attackerna 2012”.

Tartus är också platsen för en av Rysslands två militärbaser i Syrien och har använts främst som marinbas och ammunitionsdepå. Den enorma explosionen, liksom sekundära explosioner, kan enligt bedömare tyda på att stora mängder lagrad ammunition sprängdes vid angreppet.

Forskaren Richard Cordaro, tidigare vid University of Arizona, bekräftar att explosionerna orsakade ett skalv motsvarande en mindre jordbävning och registrerades av en turkisk mätstation mer än 80 mil bort.

Israel utplånar Syriens försvarsförmåga

Ett antal dramatiska filmklipp har publicerats på sociala medier där man kan se hur ett stort blixtliknande ljussken följs av ett antal explosioner som skickade upp ett stort svampmoln av rök i luften. I skrivande stund är det dock oklart hur omfattande skador bombningarna orsakat eller om ryska tillgångar faktiskt angripits av israelerna.

Redan kort efter Assads fall genomförde Israels militärmakt (IDF) hundratals attacker och flygangrepp mot Syrien – riktat mot ”strategiska mål”, som bland annat innebar att stora delar av Syriens luftvärn, flotta, vapenlager och militäranläggningar utplånades.

Enligt Tel-Aviv själva har man utraderat mellan 70 och 80 procent av Syriens tidigare strategiska militära förmåga – och man anser sig ha rätten att göra detta med hänvisning till att vapnen inte ska falla i händerna på ”terrorister” eller andra väpnade grupper som påstås hota Israels säkerhet och intressen.

Ett axplock av bilderna från nattens ”jordbävningsbomb” kan beskådas här: