Annons:

Iran till USA: Ingen stor sak – ni dödade er egen skapelse

Uppdaterad oktober 31, 2019, Publicerad oktober 28, 2019
– av Isac Boman

Irans kommunikationsminister Mohammad Javad Azari Jahromi är inte imponerad över att IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi är död efter en amerikansk insats i Syrien.

Ingen stor sak. Ni dödade precis er egen skapelse”, skriver han på Twitter som en kommentar på USA:s president Donald Trumps tweet om att ”någonting väldigt stort just har hänt”.

Den amerikanske presidenten syftade på att al-Baghdadi sprängt sig själv under en amerikansk insats i Syrien, vilket Trump sedan meddelade i ett tal till nationen.

Islamiska staten (IS) stod på sin höjd mot slutet av 2015, bland annat tack vare omfattande amerikansk och västerländsk införsel av vapen till militanta grupper i kriget mot Syriens regering som sedermera på olika vägar hamnade i Islamiska statens händer. 2012 gav Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt sitt uttalade stöd för denna linje och skänkte över 100 miljoner av svenska skattepengar till Syrienkriget.

Annons:

En annan kritik som tidigt fördes fram var att man från västerländsk sida såg mellan fingrarna på Islamiska statens oljeförsäljning till Nato-landet Turkiet. Något som tillät den extrema organisationen att växa sig starkare tills Ryssland på den syriske presidenten Bashar Al-Assads begäran ingrep i kriget i september 2015.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump planerar prioritera vita flyktingar

Donald Trumps USA

Publicerad idag 13:05
– av Isac Boman
Trump-administrationen överväger en radikal omvandling av det amerikanska flyktingprogrammet.

Trump-administrationen överväger omfattande förändringar av USA:s flyktingsystem som skulle ge förtur åt engelsktalande, vita sydafrikaner och regimkritiska européer.

Enligt interna dokument som New York Times tagit del av skulle programmet omvandlas från att främst ta emot flyktingar från Afrika, Mellanöstern och andra delar av världen till att fokusera mer på vita flyktingar.

Förslagen presenterades för Vita huset i april och juli av tjänstemän från utrikesdepartementet och säkerhetsdepartementet. President Trump har tidigare beordrat myndigheterna att utreda huruvida flyktingmottagande ligger i USA:s intresse och pausade redan första dagen i ämbetet hela programmet.

De föreslagna förändringarna lägger vikt vid huruvida sökande kan anpassa sig till USA och flyktingar ska instrueras att delta i kurser om ”amerikansk historia och värderingar” samt ”respekt för kulturella normer”.

Annons:

Trump rekommenderas att prioritera européer som har ”utsatts för repressalier på grund av fredligt uttryckta åsikter online, såsom motstånd mot massmigration eller stöd för ’populistiska’ politiska partier”.

Trump har redan gett prioritetsstatus till afrikander, den vita befolkningsgrupp som en gång styrde Sydafrikas apartheidregim. Trump har hävdat att de utsätts för rasförföljelse, ett påstående som sydafrikanska regeringstjänstemän tillbakavisar.

Drastisk minskning

Enligt dokumenten har USA:s mottagande av flyktingar gjort landet alldeles för ”mångkulturellt”.

”Den kraftiga ökningen av mångfald har minskat det sociala förtroende som är nödvändigt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera”, står det i dokumenten.

Trump planerar att minska antalet flyktingar från 125 000 till 7 500 per år. Administrationen föreslår också att hundratusentals personer som redan befinner sig i ansökningsprocessen ska få sina ansökningar avbrutna.

— Det borde inte komma som någon överraskning att utrikesdepartementet genomför den folkvalda presidentens prioriteringar, kommenterade Thomas Pigott, talesman för utrikesdepartementet.

Ilska mot planerna

Uppgifterna om att USA kan komma att fokusera mer på vita flyktingar har mötts av ilska och upprördhet från flyktingaktivister och vänsterliberala profiler.

Barbara L. Strack, tidigare chef för flyktingavdelningen vid medborgarskaps- och immigrationsmyndigheten, är en av många som är mycket kritisk till förslagen:

— Det visar en förutfattad uppfattning hos vissa i Trump-administrationen om vilka som är de verkliga amerikanerna, beklagar hon och fortsätter:

— Och de tror att det är vita och kristna människor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hegseth till Europa: Köp fler amerikanska vapen till Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad yesterday 16:04
– av Isac Boman
Pete Hegseth tillsammans med Nato-chefen Mark Rutte.

Västvärldens militära stöd till Ukraina har nästan halverats under sommaren. Nu kräver USA:s försvarsminister att Nato-länderna på nytt öppnar plånboken för fler amerikanska vapenleveranser – men flera stora europeiska länder tvekar.

Pete Hegseth hade ett tydligt budskap när han på onsdagen mötte sina Nato-kollegor i Bryssel: Europa måste satsa ännu mer pengar på amerikanska vapen till Ukraina.

USA:s försvarsminister pekade på en rapport från Kiel Institute for the World Economy som visar att det militära stödet till Kiev föll dramatiskt under sommarmånaderna – en minskning med 43 procent jämfört med årets första hälft.

Hegseth var tydlig med sin syn på hur fred uppnås.

Annons:

— Man får fred när man är stark. Inte när man använder starka ord eller viftar med fingret, man får den när man har starka och verkliga förmågor som motståndare respekterar, förkunnade han inför församlade journalister.

Zelenskyj vill ha mer

I centrum för diskussionerna står PURL-programmet – Prioritized Ukraine Requirements List – som fundamentalt förändrat hur USA stödjer Ukraina militärt. Tidigare skänkte Washington vapen direkt, men nu måste NATO-länderna själva betala för leveranserna.

Enligt Hegseth är logiken enkel: Ju mer Europa köper, desto snabbare kan kriget avslutas.

— Vår förväntan i dag är att fler länder donerar ännu mer, att de köper ännu mer för att tillhandahålla till Ukraina, för att föra konflikten till ett fredligt slut, sa han.

Nato-chefen Mark Rutte meddelade att 2 miljarder dollar hittills utlovats genom PURL-systemet, och att han räknar med ytterligare bidrag. Men siffran ligger långt under de 3,5 miljarder dollar som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade hoppats säkra senast i oktober.

Tre länder kom med nya löften på onsdagen: Sverige, Estland och Finland. Från europeiska tungviktare som Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien saknas ännu motsvarande besked.

USA – den stora vinnaren?

Den ryska regeringen har anklagat Kievs europeiska finansiärer för att förlänga konflikten på bekostnad av ukrainska liv och Moskva menar att de europeiska länderna är ovilliga att erkänna misslyckandet med sin strategi.

Samtidigt fortsätter europeiska Nato-medlemmar att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin sanktionspolitik mot Ryssland. Efter att ha förkastat rysk energi har många EU-ekonomier drabbats av stigande produktionskostnader och utbredda konkurser inom industrin.

USA har däremot gynnats av utvecklingen genom ökade investeringsflöden och högre försäljning av flytande naturgas till Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

660 miljarder krävs för att återuppbygga Gaza

Folkmordet i Gaza

Publicerad yesterday 13:11
– av Isac Boman
Två år av israeliska bombningar har lämnat den palestinska enklaven i ruiner.

FN uppskattar att återuppbyggnaden av Gaza kommer att kosta 70 miljarder dollar (cirka 660 miljarder kronor). Mängden skräp i den sönderbombade enklaven motsvarar 13 pyramider i Giza.

FN:s utvecklingsprogram beskriver att mängden skräp i Gaza skulle kunna staplas 12 meter högt över hela New Yorks Central Park.

Uppskattningen presenterades på tisdagen och är en gemensam bedömning från FN, EU och Världsbanken. Kostnaden har stigit kraftigt sedan den förra beräkningen på 53 miljarder dollar i februari.

Jaco Cillers, särskild representant för UNDP:s administratör i ett program för att hjälpa palestinier, beskrev förödelsens omfattning vid en presskonferens i Genève via videolänk från Jerusalem.

Annons:

— Den uppskattade mängden skräp i hela Gaza ligger på omkring 55 miljoner ton, sa han.

— Ett annat sätt att uttrycka det, förutom exemplet med Central Park som jag nämnde, är att det också motsvarar 13 pyramider i Giza. Det är utmaningens omfattning och storlek.

Enligt Cillers krävs 20 miljarder dollar under de närmaste tre åren. Resterande medel behövs över en längre period – möjligen decennier. Han pekade på ”goda indikationer” från potentiella givare i arabvärlden, Europa och USA, utan att ge några vidare detaljer.

Trump: ”Den enklaste delen”

USA:s president Donald Trump, som på måndagen deltog i undertecknandet av fredsavtalet för Gaza i Egypten, hävdade att återuppbyggnaden blir enklare än att uppnå vapenvilan.

— Återuppbyggnaden kommer kanske att vara den enklaste delen. Vi kan bygga bättre än någon annan i världen.

Under de två år som Gaza bombades av israeliska missiler och stridsvagnar har mellan 60 och 80 procent av alla byggnader skadats eller förstörts. Enklaven var tidigare hem för över 2,1 miljoner människor.

Det totala antalet drabbade byggnader uppskattas till över 170 000, inklusive bostäder, företag, sjukhus och religiösa platser.

Efter krigets slut har över 500 000 palestinier återvänt till Gaza under de senaste dagarna – bara för att finna sina hem och kvarter i ruiner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fredsforskare om Nobels fredspris: Ger Trump carte blanche för regimskifte i Venezuela

Publicerad oktober 14, 2025
– av Markus Andersson
Fredsforskaren Frida Stranne beskriver Maria Corina Machado som en splittrande kraft som stött sanktioner som kostat venezuelaner livet.

Nobels fredspris till venezuelanska oppositionspolitikern Maria Corina Machado ger Donald Trump ”något av ett carte blanche” att störta Venezuelas regering, varnar fredsforskaren Frida Stranne.

Hon är hård i sin kritik mot pristagaren som stött sanktioner mot sitt eget folk och förespråkat utländska militära ingripanden i strid med folkrätten.

Frida Stranne, docent i Freds- och utvecklingsforskning vid Högskolan i Halmstad, reagerar kraftfullt på årets fredspris och argumenterar för att priset till Machado är ett exempel på hur internationella institutioner har förändrats i grunden.

”De institutioner som vi byggt upp för att värna frihet, demokrati och mänsklig utveckling har en efter en kommit att bli verktyg för krafter vars syfte är att bevara en ordning där de starka får bete sig i princip hur som helst medan andra snällt ska inordna sig. Årets fredspris premierar just det”, skriver hon uppgivet på Facebook.

Annons:

Hon betonar att det finns goda skäl att önska förändring i Venezuela men understryker samtidigt att demokratins kärna handlar om att olika uppfattningar om styrelseskick ska kunna samexistera. Hennes huvudkritik riktar sig mot hur priset riskerar legitimera våldsamma regimskiften.

”Är man en sann demokrat och samtidigt för internationella rättsprinciper så kan man aldrig acceptera en ordning där USA och dess allierade gång på gång tar sig rätten att med våldsamma medel byta ut regimer som på något sätt står i vägen för deras system.”

Hon menar att årets fredspris riskerar att premiera även detta.

”Ingen enande kraft”

Stranne är också mycket kritisk mot Machado själv och menar att oppositionspolitikern snarare varit en splittrande kraft än en kraft för stabilitet och fred i Venezuela.

Hon uppmanar intresserade att själva läsa på om vad nobelpristagaren står för och vilka politiska kontakter hon har.

”Pristagaren är inte någon duvunge eller enande politisk kraft”, slår hon fast.

Fredsforskaren påpekar att politikern har förordat strategier som strider mot folkrätten och stött sanktioner mot sitt eget folk ”som kostat i både lidande och död.”

En amerikansk marionett?

Den kanske starkaste varningen gäller vad priset kan innebära för framtiden. Stranne ser en direkt koppling till Donald Trump och amerikanska intressen i regionen.

”Med fredspriset i ena handen – kommer hon inte motsätta sig ett amerikanskt ’ingripande’ för en regimförändring – med den andra handen.”

Fredsforskaren varnar för att priset ger Trump ”något av ett carte blanche att byta ut (via direkta militära angrepp eller CIA-ledda hemliga operationer) den sittande regeringen” och att Machado sannolikt kommer bli hans marionett framöver.

I sin slutsats är Stranne hårt kritisk mot västvärldens agerande.

”Västvärlden verkar göra allt för att undergräva sig själv och sina principer. 2025 kommer bli året då vi gjorde oss själva helt irrelevanta för omvärlden”.

María Corina Machado, född 1967, är industriingenjör med masterexamen i ekonomi och grundare av valövervakningsorganisationen Súmate. Hon ledde oppositionspartiet Vente Venezuela och var ledamot i nationalförsamlingen 2011–2014 innan hon uteslöts av regeringen.

Politiskt är Machado liberalkonservativ och förespråkar privatisering av den statliga oljeindustrin och frimarknadspolitik. Hon har nära band till USA sedan Bush-eran och stöds av republikaner som Marco Rubio. Efter Nobelpriset dedikerade hon utmärkelsen till Donald Trump.

Machado har öppet uppmanat till utländsk militär intervention i Venezuela, stött USA:s sanktioner mot landet och deltog i kuppförsöket mot demokratiskt valde Hugo Chávez 2002. Kritiker beskriver henne som en förespråkare för regimskifte genom våld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.