Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Den hårt kritiserade globalisten, tidigare amerikanske utrikesministern och Nobelpristagaren, Henry Kissinger, har avlidit 100 år gammal.
Han anses bland annat bära ansvaret för tre miljoner civila dödsfall världen över och enligt krigsbrottsåklagaren Reed Brody har "få människor medverkat till så mycket död och förstörelse" som Henry Kissinger.
Efter att ha lämnat amerikanska militären, tog Kissinger doktorsexamen vid Harvard University och undervisade i internationella relationer innan han blev nationell säkerhetsrådgivare åt president Richard Nixon 1969. Han tjänstgjorde sedan som utrikesminister under Nixon och dennes efterträdare, president Gerald Ford.
Kissinger, känd för sitt skickliga förhandlande och realpolitiska engagemang, spelade en viktig roll i förbättringen av relationerna mellan USA och Sovjetunionen på 1970-talet och banade väg för normaliseringen av Washingtons band med Kina. Under hans ledning underlättade Nixons administration res- och handelsrestriktioner mot Peking, vilket var avgörande för Kinas framväxt som en industriell ekonomi.
År 1973 delade Kissinger Nobels fredspris med diplomaten Le Duc Tho för förhandlingarna om Parisfredsavtalet, som underlättade tillbakadragandet av amerikanska styrkor från Vietnam. År 1974 hjälpte han till att förhandla fram Israels avvecklingsavtal med Syrien och Egypten, vilka officiellt avslutade Jom Kippur-kriget.
Blod på händerna
Trots dessa framgångar har Kissinger också varit en mycket hårt kritiserad figur. Den amerikansk-brittiske journalisten Christopher Hitchens anklagar honom i sin bok, The Trial of Henry Kissinger, för att ha beordrat de första bombningarna av Kambodja på 1960-talet utan kongressens godkännande. Dessutom visar en rapport från The Intercept att han låg bakom mer än tre miljoner civila dödsfall och bidrog till att förlänga Vietnamkriget, samt främjade konflikter och inbördeskrig i Asien, Afrika och Latinamerika.
”Få människor har medverkat till så mycket död och förstörelse, så mycket mänskligt lidande, på så många platser runt om i världen som Henry Kissinger”, löd ett utlåtande från krigsbrottsåklagaren Reed Brody.
Kissinger förblev utrikespolitiskt engagerad efter att ha lämnat sitt ämbete, med föreläsningar och intervjuer om världshändelser. Under en av sina sista resor, ett besök i Peking i juli 2023, träffade han president Xi Jinping. Han varnade också upprepade gånger USA och Kina för att de riskerade att hamna i öppen militär konfrontation om de fortsatte på sin nuvarande kurs i utrikespolitiken.
Ändrade sig om Ukraina
Gällande konflikten i Ukraina beskrev Kissinger västvärldens beslut att erbjuda Kiev en väg till Nato-medlemskap som "ett allvarligt misstag" som ledde till de initiala fientligheterna. Även om den erfarne diplomaten först motsatte sig Ukrainas medlemskap i den USA-ledda militäralliansen, ändrade han senare sin ståndpunkt och argumenterade för att landets neutralitet "inte längre är meningsfull" under den pågående striden.
Förra året föreslog han också att Ukraina kunde avstå sina territoriella anspråk på Krim och bevilja autonomi till Folkrepublikerna Donetsk och Lugansk – nu ryska territorier – för att uppnå fred, en idé som upprepade gånger avvisats av Kiev.
