Striden i det medicinska fältet fortsätter. Samtidigt som profilerade forskare och läkare startat flera stora upprop för att stoppa nedstängningen av samhället, fortsätter andra att hålla fast vid att förorda fortsatta tvångsåtgärder och till och med att tvinga människor att ta kommande coronavaccin – trots att detta strider mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
I den senare kategorin återfinns bland annat tre forskare i The New England Journal of Medicine, som inte utesluter åtgärder som att stänga av vaccinationsvägrare från sina arbeten eller tvångsisolera dem i sina hem. Detta trots att dylika tvångsvaccinationer strider mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som i artikel 6, sektion 1 av deklarationen gällande bioetik stipulerar att medicinsk intervention under inga omständigheter får utövas mot en individs uttryckliga vilja, och att individens beslut heller inte får medföra några sanktioner mot denne.
I den medicinska journalen skriver de USA-baserade forskarna Michelle Mello, Ross Silverman, och Saad Omer att det bara är halva utmaningen att få ut ett massproducerat vaccin på marknaden. Den verkliga utmaningen, menar man, ligger i att se till att så många människor som möjligt faktiskt tar vaccinet och man oroar sig för att exempelvis bara 49 procent av amerikanerna enligt undersökningar är villiga att vaccinera sig.
”Ett alternativ för att öka antalet vaccinerade är att kräva vaccinationer. Obligatoriska vaccinationer har tidigare visat sig vara effektiva för att säkerställa en hög nivå av barnvaccinationer i många höginkomstländer. Bortsett från influensavaccinet för hälsoarbetare har dock obligatoriska vaccinationer inte använts på bred skala för vuxna tidigare”, skriver man.
Även om det kan vara månader eller till och med år kvar innan ett vaccin har nått marknaden, så menar de att man redan nu bör dra upp strategier och ramverk för att se till att så många som möjligt vaccinerar sig – och att man bör överväga tvångsvaccinationer för att, som man ser det, nå en tillfredsställande nivå av gruppimmunitet.
Forskarna menar själva att tvångsvaccinationer bör genomföras under vissa förutsättningar: att coronaviruset inte är under kontroll i en delstat, att medicinska myndigheter har rekommenderat vaccinet för de grupper som är aktuella för tvångsvaccinationerna, att vaccinlagren är tillräckligt stora, att vaccinet bedöms säkert och effektivt, att finanser och infrastruktur effektivt möjliggör vaccinationer och att för få människor på frivillig väg har tagit vaccinet för att smittspridningen ska kunna förhindras.
Om dessa kriterier har uppnåtts så menar författarna att tvångsvaccinationer kan vara en rimlig väg att gå, även om människor aktivt motsätter sig det.
Man är också bekymrade över att varje delstat själva måste ta fram sin egen lagstiftning på området och pekar på att de tvångsvaccinationer som redan finns i USA är riktade mot förskolebarn och skolbarn – något som inte är aktuellt i det här fallet eftersom barn inte är en högprioriterad grupp.
Istället är det vuxna som ska vaccineras och de som vägrar att låta sig bli vaccinerade ska också straffas, menar man. Dock inte genom böter eller fängelse utan att vaccinmotståndare stängs av från sina arbeten och tvingas isolera sig i hemmen.
En annan sak författarna oroar sig för är att vaccintillverkarnas lobbyism för tvångsvaccinationer ska synas för mycket och därigenom skapa folklig opinion mot tvångsvaccinationer. Istället råder man läkemedelsföretagen att ”stå vid sidlinjen” och att processen istället sköts av berörda myndigheter i syfte att vinna större popularitet och legitimitet.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
