Finländska militärtoppar vill återmilitarisera Åland

Det nya kalla kriget

publicerad 19 april 2023
- av Isac Boman
Pekka Toveri vill se en militarisering av Åland, trots örikets internationellt demiliteriserade status. Till höger hamnen i centralorten Mariehamn.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


1760 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Uppemot hälften av kandidaterna i riksdagsvalet och även tidigare toppmilitärer i Finland uttrycker att man vill avskaffa det autonoma Ålands särskilda internationella status som demilitariserad zon. Utspelen avfärdas samtidigt av folkrättsexperter och även från åländskt håll som orealistiska.

– Om det någon gång skulle bli aktuellt måste det först komma ett initiativ från statsmakten som sen ska behandlas internationellt, säger Roger Nordlund, tidigare talman och ordförande för Ålands fredsinstitut.

Inför riksdagsvalet i Finland i början av april uppgav nästan hälften av kandidaterna i statskanalen Yles valkompass att de ville slopa demilitariseringen av Åland. Däribland återfinns den före detta generalen Pekka Toveri, Försvarsmaktens underrättelsechef 2019–2020, som också valdes in i riksdagen för det borgerliga Samlingspartiet som är i färd med att bilda regering.

Rysslands krigföring i Ukraina, en kombination av stalinistisk terror och plundringståg, har visat att landet inte skyr brutala och kriminella metoder. Därför har min åsikt om att avskaffa demilitariseringen förstärkts ytterligare det senaste året, säger Toveri till Bonniertidningen Hufvudstadsbladet.

Även den tidigare översten Kjell Törner, kommendör för Nylands brigad 2014–2017, uttrycker att man vill avskaffa demilitariseringen medan Försvarsmaktens tidigare kommendör och general Jarmo Lindberg delvis håller med.

– I den här situationen då Finlands säkerhetspolitik är i stor omvälvning, anser jag att alla synpunkter som främjar landets säkerhet öppet borde ses över och diskuteras, säger Lindberg till Hufvudstadsbladet.

Ålands fredsinstitut, inriktat på fredsforskning med utgångspunkt från Ålands särskilda internationella status, uttrycker sig i diplomatiska ordalag om kraven på återmilitarisering av Åland. Institutets ordförande, Ålands tidigare lantråd och talman för Ålands lagting, Roger Nordlund, säger i skattefinansierade Ålands Radio att han mot bakgrund av förändringen i den allmänna opinionen under det senaste året inte är överraskad över efterlysningen från finländska politiker att militarisera Åland.

Vi måste tänka vilken miljö vi lever i just nu med Ukrainakriget och den ofantligt stora förändring som också blivit i finländarnas syn bland annat på Nato från att ha varit en minoritet för Nato-medlemskap som på kort tid förändrades till en stark majoritet för att Finland skulle gå med i Nato. De här sakerna tror jag litegrann hänger ihop, säger Nordlund.

Roger Nordlund till vänster tillsammans med Finlands statsminister Sanna Marin och Ålands vice talman Katrin Sjögren vid Marins besök på Åland i mars. Foto: Finlands regering/CC BY 2.0

För att slopa demilitariseringen skulle Finland bland annat behöva meddela samtliga tio stater i 1921 års konvention och därtill även Ryssland. Mot bakgrund av den internationella rätt som omger Ålands status tror Roger Nordlund dock inte att det i praktiken är möjligt att återmilitarisera Åland i fredstid.

Under fredstid tror jag det är näst intill omöjligt att remilitarisera Åland, men om det någon gång skulle bli aktuellt måste det först komma ett initiativ från statsmakten som sen ska behandlas internationellt. Sen ska man komma ihåg att också Ryssland är en part i det här och den diskussionen vill man nog undvika så länge som möjligt, konstaterar han.

Folkrättsexperten Ove Bring beskriver kraven på att ändra Ålands status som orealistiska. Han menar att det heller inte finns några tecken på att Nato, i samband med Finlands inträde i militäralliansen, kommer att ställa krav på att militarisera öarna.

Det finns inga sådana signaler över huvud taget och finska regeringen har inför Natointrädet påmint om att Åland är demilitariserat, säger Bring i en kommentar till Bonniertidningen DN.

Målning av förhandlingarna kring Ålandsfrågan i Nationernas förbund i Geneve 1921.

Fakta: Ålands demilitarisering

Ålands demilitarisering och självstyrelse är följden av en konflikt mellan Sverige och Finland som 1921 löstes på diplomatisk väg i föregångaren till FN - Nationernas förbund – en lösning som senare blev känd som "Ålandsmodellen". Bakgrunden var Finlands nyliga självständighet från Ryssland 1917 och den så kallade Ålandsrörelsen som arbetade för en åländsk anslutning till Sverige, något som även sågs som önskvärt från svenskt håll framförallt av militärstrategiska skäl då Ålandsöarna ligger mycket nära belägna Stockholm.

Åland blev med detta en självstyrande del av Finland med internationella garantier av stormakter som Storbritannien och Frankrike, sedermera delvis även Ryssland, för att bevara sitt svenska språk och kultur. Även demilitariseringen av Åland efter Krimkriget 1856 befästes som en garanti för Sverige militära befästningar inte skulle förekomma på öarna.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!