Europadomstolen: Rätt att döma kvinna som benämnde profeten Muhammed som “pedofil”

Europadomstolen fastställer att det var korrekt av de österrikiska domstolarna att döma en kvinna som benämnt profeten Muhammed som ”pedofil” och att även neka henne överklagande.

I en dom från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som meddelades under torsdagen slår man fast att Europakonventionen inte medger rätten att kalla den muslimska profeten Muhammed för pedofil. Detta trots att han enligt muslimska källor som 56-åring gifte sig med den endast sex år gamla flickan Aisha – ett äktenskap som ska ha fullbordat tre år senare.

Domen kom efter att en kvinna under invandringskritiska Frihetspartiets regi hade hållit flera föreläsningar där hon enligt det österrikiska rättssystemet hade smädat Muhammed. Framförallt handlade det om att hon tagit upp profetens barnäktenskap med Aisha och använt det som belägg för att Muhammed skulle vara pedofil.

Det handlar specifikt om tre uttalanden under kvinnans föreläsningar:

”En av de största problemen vi måste hantera idag är att Muhammed ses som den ideale mannen, den perfekta människan, den perfekta muslimen. Det betyder att det främsta budet för den manlige muslimen är att imitera Muhammed, att leva hans liv. Detta sker inte i enlighet med vår sociala standard och våra lagar. Eftersom han var en krigsherre, han hade många kvinnor… För att formulera det så här, han gillade att göra det med barn. Och enligt våra standarder var han inte en perfekt människa. Vi har stora problem med det idag, att muslimer hamnar i konflikt med demokratin och vår värdegrund…”
[…]
”Den viktigaste av alla Hadith-samlingar som erkänns av alla muslimska skolor: Den viktigaste är Sahih Al-Bukhari. Om en Hadith citeras efter Bukhari kan man vara säker på att alla muslimer kommer att erkänna den. Och, tyvärr, i Sahih Al-Bukhari är detta med Aisha och barnsex skrivet…”
[…]
”Jag minns min syster, jag hade sagt detta flera gånger redan, när [S.W.] kom med sitt ökända uttalande i Graz, så ringde min syster till mig och frågade: ”För Guds skull. Sade du det till [S.W.]?” Till vilket jag svarade: ”Nej, det var inte jag, men du kan kolla upp det, det är inte direkt en hemlighet”. Och hon: ”Du kan inte säga det så!” Och jag: ”En 56-åring och en sexåring? Vad kallar du det? Ge mig ett exempel? Vad kallar vi det, om det inte är pedofili?” Hon: ”Nåväl, man måste omformulera det, säga det på ett mer diplomatiskt sätt”. Min syster är symptomatisk. Vi har hört det så många gånger. ”Det var andra tider” – det var inte okej då och det är inte okej idag. Punkt slut. Och det pågår än idag. Man kan aldrig godkänna något sådant. De skapar alla sin egen verklighet, eftersom sanningen är så grym.”

Europadomstolen refererar till de olika österrikiska domstolarnas argument när de dömde kvinnan för ”offentligt nedvärderande av ett objekt för vördnad av en inhemsk kyrka eller religiös grupp”, och sedan nekade henne överklagan.

Enligt den regionala hovrätten, som i slutändan dömde kvinnan, var uttalandena ensidiga, subjektiva och inte tänkta att väcka en balanserad debatt om islam. Man menar att Mohammed inte alls kan kallas för pedofil, både eftersom han fortsatte att vara gift med Aisha livet ut, långt efter att hon blivit könsmogen, och för att Mohammed hade flertalet fruar och älskarinnor som var vuxna – bland annat hans första fru som ska ha varit femton år äldre än honom.

Enligt domstolens resonemang måste Mohammeds [barn]äktenskap med Aisha därför ses i ljuset av hans sexuella relationer med andra kvinnor, som var vuxna, eftersom den kliniska definitionen av pedofili är en exklusiv sexuell dragning till prepubertala barn.

Dessutom menar domstolen att den formen av äktenskap mellan vuxna och barn inte var något typiskt endast för islam eller Mohammed, och att dylika giftermål även skedde inom de europeiska kungahusen under samma tid.

Utifrån detta anser man att den fällande domen mot kvinnan var en nödvändig inskränkning av yttrandefriheten i Österrike för att bevara ”religiös fred” i landet.

Fotnot: I en tidigare version av denna artikel benämndes Europadomstolen som EU-domstolen. Artikeln har uppdaterats.