Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Hälso- och sjukvårdsmyndigheter i regionen New South Wales i Australien har enligt domstolsbeslut nu rätt att ge barn till Jehovas vittnen blodtransfusion utan föräldrarnas samtycke.
Flickan, kallad JI, i det fall domstolen utgått från, är tre år och föddes med en rad allvarliga medicinska tillstånd där hon bland annat har fel på njurar, hjärta samt lider av utvecklingsproblem. I nuläget behöver flickan sondmatning och kommer även att behöva genomgå operationer. Eftersom föräldrarna är Jehovas vittnen har de inte samtyckt till att ge barnet blodtransfusioner vid hennes behandlingar.
Sjukvårdspersonalen ansåg dock att flickan var i behov av blodtransfusioner, särskilt vid operationer, och ansåg att hennes hälsa riskerades till den grad att hon kunde avlida utan detta. Man lämnade därför in en ansökan till domstol för att få möjlighet att kunna gå emot föräldrarnas önskan.
Domstolen ska ha informerats om att man har övervägt och kommer att fortsätta vidta åtgärder för att pröva alla alternativa behandlingar, säger domaren Trish Henry.
– Trots detta säger bevis från hennes behandlande specialist att det kan vara kliniskt nödvändigt att behandla JI med blod och/eller blodprodukter i samband med de kirurgiska ingreppen för att hantera risken för skada på hennes hälsa, inklusive risken för död, säger Henry.
Domstolen beslöt tillåta sjukvårdspersonal att ge treåringen blod vid behov, med hänvisning till att det var för barnets bästa, rapporterar ABC.
– Baserat på den medicinska evidensen och de argument som lagts fram av parterna, var det klart i JI:s bästa intresse och välfärd att godkänna den föreslagna behandlingen i förväg av hennes kommande operationer, fortsätter domaren.
Specifika skrifter i Gamla testamentet (exempelvis 1 Mosebok 9:4 och 3 Mosebok 17:10) nämner att blod inte bör konsumeras. Vittnena tolkar detta som att det också inkluderar medicinsk användning av blod. Vidare symboliserar blod livet, något som står i 3 Moseboken 17:14.
"Så vi tar inte emot blodtransfusioner eftersom vi vill följa Guds lag och eftersom vi vill visa respekt för honom som livets upphovsman", skriver man på sin hemsida.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Belgiens utrikesminister Maxime Prévot meddelar att landet kommer att erkänna Palestina vid FN:s generalförsamling senare i september. Samtidigt införs en rad sanktioner mot den israeliska regeringen, däribland importförbud från illegala bosättningar och inreseförbud för två extremistiska ministrar.
Belgien kommer att formellt erkänna en palestinsk stat när FN:s generalförsamling öppnar den 9 september, uppger landets utrikesminister Maxime Prévot.
”Palestina kommer att erkännas av Belgien under FN-sessionen! Och kraftiga sanktioner införs mot den israeliska regeringen”, skriver Prévot på plattformen X.
Utrikesministern meddelar att Belgien kommer att genomföra tolv sanktioner riktade mot Israel på nationell nivå. Beslutet kommer som en reaktion på vad han beskriver som en ”humanitär tragedi i Palestina” och Israels agerande i strid med internationell rätt.
”Belgien var tvunget att fatta starka beslut för att öka trycket på den israeliska regeringen”, förklarar Prévot. ”Det handlar inte om att straffa det israeliska folket utan om att säkerställa att deras regering respekterar internationell och humanitär rätt och att vidta åtgärder för att försöka förändra situationen på marken”.
Omfattande åtgärdspaket
Sanktionspaketet innehåller flera konkreta åtgärder:
• Förbud mot import av produkter från israeliska bosättningar
• Översyn av offentlig upphandling med israeliska företag
• Begränsningar av konsulär hjälp till belgiska medborgare i illegala bosättningar
• Möjliga rättsliga åtal
• Förbud mot överflygningar och transit
• Inreseförbud för två extremistiska israeliska ministrar, Hamas-ledare och flera våldsamma bosättare
Även om Prévot inte namngav ministrarna, handlar det av allt att döma om säkerhetsminister Itamar Ben Gvir och finansminister Bezalel Smotrich, som redan drabbats av liknande åtgärder från andra EU-länder som Nederländerna.
La Palestine sera reconnue par la Belgique lors de la session de l’ONU ! Et des sanctions fermes sont prises à l’égard du gouvernement israélien. Tout antisémitisme ou glorification du terrorisme par les partisans du Hamas sera aussi plus fortement dénoncé.
Belgien kommer också att verka för åtgärder på EU-nivå, inklusive att suspendera unionens associeringsavtal med Israel samt avbryta forskningsprogram och tekniskt samarbete.
Erkännandet av Palestina sker inom ramen för ett gemensamt initiativ från Frankrike och Saudiarabien.
”Belgien kommer att erkänna Palestina under det gemensamma initiativet från Frankrike och Saudiarabien. En stark politisk och diplomatisk gest för att bevara chanserna för en tvåstatslösning”, skriver Prévot som också uppger att Bryssel deltar i initiativet för att ”markera fördömandet av Israels expansionistiska ambitioner med sina bosättningsprogram och militära ockupationer”.
Först ska gisslan släppas
Prévot betonar att åtgärderna riktar sig mot Benjamin Netanyahus regering och dess agerande under den 22 månader långa offensiven mot Gaza – inte mot det judiska folket.
Regeringen uppger samtidigt att man även tänker vidta åtgärder mot glorifiering av Hamas och bekämpa vad man beskriver som antisemitism.
Sanktionerna träder i kraft genom kungligt dekret, men först efter att den sista gisslan som hålls av Hamas i Gaza har frigivits och när gruppen inte längre har någon roll i förvaltningen av Palestina.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Sky News ekonomianalytiker och redaktör Ed Conway varnar för att Västvärlden kraftigt underskattar hur betydelsefull den eurasiska alliansen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) håller på att bli.
Enligt Conway har Ukrainakriget och Västvärldens sanktioner mot Ryssland accelererat en historisk maktförskjutning där Kina, Ryssland och Indien nu bildar en allt starkare motpol till G7-länderna.
Medan G7-ländernas export till Ryssland har kollapsat till nästan noll, har Kinas export istället ökat lavinartat. Indien har gått från att knappt importera rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sin råoljeimport. Den brittiske analytikern Ed Conway argumenterar för att konsekvenserna av Ukrainakriget sträcker sig långt bortom Europas gränser.
”Den stora majoriteten av beslutsfattare i Westminster, för att inte tala om andra delar av Storbritannien, har aldrig ens hört talas om Shanghai Cooperation Organisation”, skriver Conway i sin analys från toppmötet i Tianjin i veckan.
Han menar att denna gruppering av tio eurasiska stater – med Kina, Ryssland och Indien i spetsen – förtjänar betydligt mer uppmärksamhet i Europa.
Analytikern pekar ut februari 2022 som en vattendelare. Innan kriget exporterade G7-länderna ungefär lika mycket till Ryssland som Kina gjorde och Europa var då den största importören av rysk olja. Idag visar siffrorna en helt annan verklighet. Medan Västvärldens sanktioner har decimerat G7:s handel med Ryssland, har Kinas export istället exploderat.
”Exporten av kinesisk transportutrustning har ökat med nästan 500 procent”, konstaterar Conway.
En framtid utan USA?
Parallellt har Indien genomgått en dramatisk förändring i sina energiinköp. Landet har gått från att importera ”nästan ingen rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sina råoljeimporter”.
Denna utveckling har fått USA att överväga drastiska åtgärder. Conway pekar på hur Washington hotat med att införa ”sekundära tullar” mot Indien, vilket skulle fördubbla tullnivån på indiska varor till 50 procent – ”en av de högsta nivåerna i världen”.
”Konsekvensen av Ukraina är med andra ord inte bara misär och krig i Europa. Det är en skarp splittring i ekonomiska strategier runt om i världen”, konstaterar han.
Analytikern identifierar en djupare strukturell förändring som pågår. Asiatiska nationer har börjat ”föreställa sig något de aldrig riktigt hade föreställt sig tidigare: en ekonomisk framtid som inte är beroende av den amerikanska finansiella infrastrukturen”.
Putin, Modi och Jinping under SCO-toppmötet i veckan. Foto: Kreml/CC BY 4.0
”En gång svurna rivaler”
Conway förklarar att asiatiska länder traditionellt varit de största köparna av amerikanska statsobligationer, delvis för att säkra dollar till oljeköp. Men sedan kriget i Ukraina eskalerade har Ryssland börjat sälja olja utan att prissätta den i dollar, samtidigt som många asiatiska nationer minskat sina köp av amerikanska statsobligationer.
”En del av förklaringen till den senaste ökningen av amerikanska och brittiska statsobligationsräntor är att det helt enkelt finns mindre efterfrågan på dem från utländska investerare än det brukade finnas”, noterar han.
En särskilt oroande trend för Västledarna är SCO-ländernas växande ekonomiska tyngd och Conway påpekar att om man justerar för köpkraft närmar sig dessa nationers andel av global BNP nu de avancerade ekonomiernas samlade andel.
Men den kanske mest överraskande utvecklingen är närmandet mellan Kina och Indien som under långa perioder haft en mycket ansträngd, och stundtals närmast uttalat fientlig relation.
”Något som skulle ha verkat helt osannolikt för bara några år sedan”, skriver Conway, är att dessa ”en gång svurna rivaler” nu närmar sig en ekonomisk försoning.
När Indien nu möter hårda amerikanska tullar ser landet knappast någon risk med att närma sig Kina genom denna sällsynta resan för att stärka relationerna med Peking, enligt analytikern.
Had a fruitful meeting with President Xi Jinping in Tianjin on the sidelines of the SCO Summit. We reviewed the positive momentum in India-China relations since our last meeting in Kazan. We agreed on the importance of maintaining peace and tranquility in border areas and… pic.twitter.com/HBYS5lhe9d
Conway kallar utvecklingen för ”ett seismiskt ögonblick i geopolitiken” och avslutar sin analys med en varning:
”Under lång tid var världens två mest folkrika nationer i konflikt med varandra. Nu rör de sig alltmer i takt med varandra. Det är en konsekvens få skulle ha gissat när Ryssland invaderade Ukraina. Ändå kan det vara av enorm betydelse för geopolitiken under kommande decennier”, slår han fast.
Ekonomianalytikerns slutsats är tydlig: Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland har fått en oväntad effekt. Istället för att isolera Ryssland har det svetsat samman Asiens stormakter och påskyndat Västvärldens ekonomiska tillbakagång.
SCO grundades 2001 och har tio medlemsländer: Kina, Ryssland, Indien, Pakistan, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Vitryssland. Organisationen startade som ett säkerhetspolitiskt samarbete men omfattar nu även ekonomiska och politiska frågor.
Medlemsländerna representerar över 40 procent av världens befolkning och när man justerar för köpkraft står SCO-länderna för närmare hälften av global BNP. Organisationens sekretariat ligger i Peking och ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna.
G7 (Group of Seven)
G7 består av USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada. Gruppen bildades på 1970-talet som ett forum för ekonomisk samordning mellan industrialiserade liberala demokratier. G7-länderna står för cirka 30 procent av global BNP och har länge spelat en central roll i det internationella finanssystemet.
EU deltar i G7-möten som observatör. Sedan 2022 har G7 koordinerat ekonomiska sanktioner mot Ryssland till följd av kriget i Ukraina.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Kinas president Xi Jinping gick till frontalangrepp mot västerländsk ”hegemoni och maktpolitik” när han öppnade Shanghai Cooperation Organizations (SCO) toppmöte i Tianjin.
Inför 20 världsledare krävde han en ny världsordning fri från västerländsk dominans och efterlyste en multipolär värld med en mer jämlik maktfördelning.
Vid måndagens öppningstal inför mer än 20 världsledare, däribland Rysslands Vladimir Putin och Indiens Narendra Modi, uppmanade Xi Jinping medlemsländerna att fortsätta stå emot det han beskrev som mobbningsbeteende inom det internationella systemet.
— Den globala situationen förblir volatil och turbulent. Vi måste avvisa mobbning, motsätta oss extern inblandning och skydda alla länders legitima utvecklingsrättigheter, varnade Xi.
Den kinesiske ledaren åberopade vad han kallade ”Shanghai-andan” – principer som enligt Xi utgår från ömsesidigt förtroende, ömsesidig nytta, jämlikhet, konsultation och respekt för olika civilisationer. Han berömde också de framsteg SCO gjort sedan grundandet 2001 och presenterade nya prioriteringar för organisationen.
— Vi bör förespråka en jämlik och ordnad multipolär värld och en universellt fördelaktig och inkluderande ekonomisk globalisering, samt göra det globala styrsystemet mer rättvist och jämlikt, fortsatte Kinas president.
At the #SCO Tianjin Summit, President Xi Jinping proposed the Global Governance Initiative (GGI), highlighting five principles:
adhering to sovereign equality
abiding by international rule of law
practicing multilateralism
advocating the people-centered approach
and… pic.twitter.com/frNLeexGPI
Han betonade att medlemmarna måste ”motsätta sig kalla kriget-mentaliteten, blockkonfrontation och mobbningsbeteenden” – termer som Peking ofta använder för att kritisera USA:s och Västländernas politik.
— Vi upprätthåller rättvisa och rättfärdighet, och motsätter oss hegemoni och maktpolitik. Konstruktivt deltagande i internationella angelägenheter måste baseras på respekt, inte dominans, fortsatte han.
Toppmöte under tullkris
Xi beskrev alla SCO-medlemmar som ”vänner och partner” och uppmanade till samarbetsformer som gynnar alla parter samtidigt som nationella skillnader respekteras. Han efterlyste även stärkt kulturellt och socialt utbyte mellan folken, evidensbaserat beslutsfattande inom organisationen och förbättrad strategisk kommunikation.
— Gemensamt samarbete gör det möjligt för alla kulturer att blomstra i välstånd och harmoni, försäkrade han.
Uttalandena kommer efter Kinas skarpa fördömande av Trumps nyligen införda tullar mot flera länder, inklusive Indien.
Had an excellent meeting with President Putin on the sidelines of the SCO Summit in Tianjin. Discussed ways to deepen bilateral cooperation in all sectors, including trade, fertilisers, space, security and culture. We exchanged views on regional and global developments, including… pic.twitter.com/DhTyqOysbf
USA och Kina har för närvarande ett bräckligt stillestånd i tullkonflikten efter att Trump skjutit upp återinförandet av höga tullar mot Peking med 90 dagar. Förra veckan hotade dock Trump med 200-procentiga tullar om Kina begränsar exporten av sällsynta jordartsmagneter till USA.
Xi underströk också behovet av stärkt multilateralism och att FN:s roll samt det globala handelssystemet måste bevaras.
Växande ekonomiskt inflytande
SCO-ländernas samlade BNP närmar sig 30 biljoner dollar och organisationens globala inflytande expanderar i motsvarande takt, påpekade Kinas ledare som också slog fast att medlemmarna idag arbetar tillsammans för att hantera utmaningar inom säkerhet, miljöfrågor och innovation.
Kinas handel med organisationens medlemsstater har överskridit 2,3 biljoner dollar, och Xi lyfte särskilt fram projekt inom Pekings Belt and Road-initiativ och hur kinesiska investeringar i medlemsländerna har redan passerat 84 miljarder dollar.
Under toppmötet, som samlade representanter från över 20 nationer i Asien, Europa och Mellanöstern samt från FN och ASEAN, presenterade Kina flera konkreta förslag. Man efterlyste ett snabbt skapande av en SCO-utvecklingsbank och ett nytt regionalt centrum för olika typer av säkerhetsutmaningar. Dessutom tillkännagav Xi Jinping 100 småskaliga projekt för människors försörjning som ska genomföras i medlemsstaterna.
Indiens premiärminister Narendra Modi mötte Kinas president Xi Jinping i samband med SCO-toppmötet i Tianjin, Kina. Foto: MEAphotogalleryCC BY-NC-ND 4.0
Xi utlovade också ytterligare investeringar inom utbildning och träning av vetenskapliga och tekniska färdigheter för att stödja framtida tillväxt inom regionen.
— Organisationen har satt en modell för en ny typ av internationella relationer, sade han och lovade att arbeta för att lyfta SCO till nya höjder.
Toppmötet i Tianjin visar enligt bedömare hur Kina systematiskt bygger alternativ som kan utmana västerländska institutioner och analytiker pekar på att SCO:s växande ekonomiska tyngd ger Xi:s vision om en multipolär värld allt större genomslagskraft.
Shanghai Cooperation Organisation (SCO) är en ekonomisk och säkerhetspolitisk allians som grundades 2001. Organisationen omfattar över 20 nationer från Asien, Europa och Mellanöstern, däribland stormakterna Kina, Ryssland och Indien. SCO-ländernas samlade BNP närmar sig 30 biljoner dollar, vilket gör organisationen till en av världens största ekonomiska block.
Ursprungligen fokuserade SCO på säkerhetsfrågor och terrorismbekämpning i Centralasien, men har expanderat till att omfatta ekonomiskt samarbete, handel och kulturellt utbyte. Kina ser organisationen som en motvikt till västerländska allianser som G7 och NATO och under Xi Jinpings ledning har SCO alltmer profilerat sig som en plattform för en "multipolär världsordning" fri från västerländsk dominans.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Europeiska makthavare arbetar med vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ”ganska precisa planer” för truppinsatser i Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal.
Hur det hela ska finansieras och vilka befogenheter trupperna skulle få är dock fortfarande oklart.
I en intervju med Financial Times hävdar von der Leyen att planerna har fullt amerikanskt stöd och att president Trump lovat amerikansk närvaro som backup.
— Säkerhetsgarantier är absolut avgörande. Vi har en tydlig färdplan och vi hade en överenskommelse i Vita huset. Det här arbetet går mycket bra framåt, uppger EU-kommissionens ordförande.
Truppinsatsen skulle enligt EU-bossen kunna omfatta tiotusentals europeiska soldater, med stöd från amerikanska lednings- och kontrollsystem. Exakt hur många länder som skulle delta eller vad deras mandat skulle vara framgår dock inte i dagsläget.
Planerna ska ha diskuterats vid förra månadens möte i Washington mellan Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare. Samma grupp väntas träffas igen i Paris den 4 september, denna gång på inbjudan av Frankrikes president Emmanuel Macron.
Plötsligt förtroende för Trump
Efter att europeiska makthavare i månader oroat sig för Trumps uttalanden om att snabbt avsluta kriget och dra ner det amerikanska stödet till Ukraina, framställer von der Leyen honom nu som en pålitlig partner.
— Putin har inte förändrats, han är ett rovdjur. Trump vill ha fred men Putin kommer inte till förhandlingsbordet. Trump har negativa erfarenheter av Putin, som allt oftare ignorerar vad han säger, påstår hon.
Försvarsministrar från den så kallade koalitionen ska enligt von der Leyen ha träffats förra veckan och ”arbetat fram ganska precisa planer”. Samtidigt medger hon att truppinsatser är bland de mest känsliga beslut en nation kan fatta.
— Att skicka ut trupper är ett av de viktigaste suveräna besluten för en nation, men känslan är att det brådskar enormt. Det går framåt. Det tar verkligen form, säger von der Leyen.
Vem ska betala notan?
EU-toppen signalerar att EU-skattebetalare kommer att få stå för en betydande del av finansieringen av Ukrainas försvar även efter ett fredsavtal. EU-kommissionen ska undersöka nya finanseringskällor för vad hon kallar ”hållbar finansiering av de ukrainska väpnade styrkorna som en säkerhetsgaranti.”
— Efter ett fredsavtal kommer Kiev att behöva ganska många soldater, och de behöver bra löner och förstås modern utrustning. Det är helt säkert att EU måste bidra, fortsätter hon.
Utöver befintligt stöd ska enligt von der Leyen ”en extra betalning” tillhandahållas för de ukrainska väpnade styrkorna. Medlemsländerna uppmanas dessutom använda en lånefond på 150 miljarder euro för fortsatta vapenköp till Ukraina.
Trots de ambitiösa planerna saknas fortfarande svar på grundläggande frågor om hur länge en eventuell insats skulle pågå, under vilket juridiskt ramverk den skulle ske, och vad som händer om inte alla EU-länder vill ställa upp.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
