MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 12 maj 2025

måndag 12 maj 2025


Afghanistans vägnät kollapsar trots miljardbistånd

publicerad 1 februari 2014

Fyra miljarder amerikanska dollar har spenderats på det Afghanistanska vägnätet sedan 2001. Nu är både vägarna och pengarna borta, rapporterar Washington Post.

När den USA-ledda insatsen tog över styret efter talibanerna år 2001, fanns det bara åtta mil asfalterad bilväg i hela Afghanistan. En av de första prioriteringarna för landets nya ledare blev därför att bygga ut infrastrukturen i landet. Sedan 2012 har den amerikanska administrationen vägrat att bevilja mer pengar till den Afghanistanska regeringens vägunderhåll. Orsaken är att pengarna som skulle ha gått till underhållet, har förskingrats eller använts till att muta talibanerna. Trots detta fortsätter det västfinansierade vägbyggandet i landet.

Den ansvariga myndighetspersonen för vägunderhållet i Afghanistan, Mohammad Aref Raiskhel, hävdar att regeringen gör ”ett visst underhåll”, men att de behöver ”mer pengar”.

Det svenska biståndsorganet SIDA donerar varje år cirka 700 miljoner svenska kronor till Afghanistan, 80 miljoner av dessa går till infrastruktur. Regeringen har beslutat att höja biståndet till Afghanistan nästa år med 150 miljoner kronor. Totalt räknar regeringen med att stödet till Afghanistan kommer uppgå till mellan 8 och 8,5 miljarder kronor under perioden 2015-2024.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron, Starmer och Merz anklagas för drogfest på Kiev-resa

publicerad Idag 14:13
– av Redaktionen

Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens respektive ledare Emmanuel Macron, Friedrich Merz och Keir Starmer har blivit en ”snackis” på sociala medier, där det spekuleras att de tagit droger på tåget på väg till Kiev för ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 10 maj.

Misstankarna avfärdas som falska nyheter från officiellt håll.

De tre ledarna syns tillsammans i tågvagnen med två föremål på mötesbordet som tycks påminna om en påse med vitt pulver och en fördelningssked som ofta används vid bruk av kokain eller amfetamin.

Beteendet hos de europeiska ledarna misstänkliggörs särskilt mot bakgrund av att de tre ledarna framstår som påverkade och härjade.

 

Officiella förklaringen: Näsduk och drinkpinne

Franska Elyséepalatset har kommenterat händelsen med att föremålet som Macron tar undan med handen var en ihopknycklad näsduk – och menade att videon dessutom har manipulerats med avsikt för att skapa misstro hos allmänheten, samt att föremålet som skyls av den tyske kanslern Merz är en drinkpinne.

När den europeiska enigheten blir obekväm går desinformationen så långt att en enkel näsduk får se ut som droger”, skriver Élysée på X.

Denna falska nyhet sprids av Frankrikes fiender, både utomlands och inom landet. Vi måste vara vaksamma mot manipulation”, tillägger man.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Indien och Pakistan i skört vapenstillestånd – spänningar kvarstår

publicerad Igår 12:00
– av Jan Sundstedt
Indien Pakistan

Efter flera dagars sammandrabbningar, utlösta av en dödlig attack mot turister i Kashmir den 22 april, enades Indien och Pakistan i lördags om ett vapenstillestånd. Anklagelser om överträdelser präglar dock relationerna, och situationen är fortsatt osäker.

Avtalet, som trädde i kraft klockan 17:00 lokal tid, syftade till att stoppa alla stridshandlingar till lands, sjöss och i luften, rapporterar Reuters.

Men bara timmar efter tillkännagivandet skakades gränsområden av nya explosioner, och båda länderna anklagade varandra för att ha brutit mot överenskommelsen.

Indiens utrikessekreterare, Vikram Misri, fördömde Pakistan för upprepade kränkningar, medan Pakistans informationsminister, Attaullah Tarar, förnekade överträdelser och betonade engagemang för fred.

I skrivande stund har inga nya större händelser rapporterats, vilket gett en viss lättnad i gränsområdena.

I indiska Punjab hävdes mörkläggningsorder i flera distrikt, och invånare har där försiktigt börjat återgå till vardagen, även om vaksamheten kvarstår. Samtidigt har Pakistan öppnat sitt luftrum efter en tillfällig stängning, ett tecken på försiktig normalisering.

Avgörande samtal väntar

Konflikten, som eskalerade genom Indiens ”Operation Sindoor” – en serie attacker mot mål som Indien beskriver som terroristinfrastruktur – har satt relationerna mellan de kärnvapenbeväpnade grannarna på prov.

Pakistan har förnekat inblandning i aprilattacken och svarade med egna motåtgärder, vilket ledde till dagar av intensiva strider.

USA:s president, Donald Trump, har via sin plattform Truth Social tagit åt sig äran för att ha medlat fram vapenstilleståndet, men Indien har tonat ner USA:s roll och istället understrukit direkta förhandlingar mellan länderna.

Kina, EU och FN har alla uppmanat till återhållsamhet och diplomatiska lösningar. Trots det sköra lugnet planeras samtal mellan ländernas militära ledare på måndag, vilket kan bli avgörande för att stabilisera situationen.

Historiska spänningar, särskilt kring Kashmir, gör dock att många bedömare är försiktiga i sina prognoser. Invånare i de drabbade områdena längtar efter varaktig fred, men många fruktar att spänningarna och striderna kan blossa upp igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amerikanske kardinalen blir påve Leo XIV

publicerad 9 maj 2025
– av Redaktionen

Det blir amerikanen Robert Francis Prevost som nu tar över ledningen för Vatikanstaten och den katolska kyrkan. Prevost har valts till påve Leo XIV under konklaven i Sixtinska kapellet den 8 maj 2025, vilket gör honom till den förste amerikanskfödde påven i kyrkans historia.

Konklaven inleddes den 7 maj då 133 kardinaler, samtliga under 80 år, samlades i Sixtinska kapellet för att rösta fram den nye påven. Under konklavens andra dag syntes den karakteristiska vita röken, som signalerar ett framgångsrikt val.

Robert Francis Prevost, nu Leo XIV, föddes i Chicago 1955 och prästvigdes 1982 efter studier i kanonisk rätt i Rom. Han tjänstgjorde som biskop i Chiclayo, Peru, där han arbetade nära fattiga samhällen under flera år.

Leo XIV väntas bygga vidare på Franciskus så kallade progressiva linje med fokus på migration, bistånd och stöd till marginaliserade grupper. Han har tidigare kritiserat Trumps migrationspolitik på sociala medier och förespråkat ”omedelbara åtgärder” mot den påstådda klimatkrisen.

I samband med sitt nya ämbete har Leo XIV anklagats för att ha ignorerat sexuella övergrepp mot barn utförda av präster i hans tidigare kyrkor, men dessa anklagelser är inte bekräftade.

Den katolska kyrkan, även kallad den romersk-katolska kyrkan, uppstod i samband med Romarrikets kristnande under de första århundradena enligt vår tideräkning, men överlevde både Romarrikets och senare även det Västromerska rikets fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland firar 80 år sedan segern i andra världskriget

publicerad 9 maj 2025
– av Redaktionen

Kinas president Xi Jinping och Brasiliens president Lula da Silva återfinns bland en rad andra världsledare på plats i Moskva för att fira segerdagen.

Det är idag 80 år sedan Tyskland officiellt besegrades av de allierade anförda av Sovjetunionen på östfronten och USA och Storbritannien på västfronten. I Ryssland är det andra världskriget känt som det stora fosterländska kriget, medan det fosterländska kriget benämner Napoleons invasion av landet i början av 1800-talet.

Ryssland har varit och kommer att förbli en ogenomtränglig barriär mot nazism, russofobi och antisemitism, deklarerade den ryske presidenten Vladimir Putin i sitt tal.

Vi måste förbli enade och stå fast för våra nationella intressen, vår tusenåriga historia, kultur och värderingar, tillade Putin och utlovade att landet kommer att fortsätta att upprätthålla dessa principer.

segerdagen-moskva-2025-0
segerdagen-moskva-2025-1
segerdagen-moskva-2025-2
segerdagen-moskva-2025-3
segerdagen-moskva-2025-4
segerdagen-moskva-2025-5
segerdagen-moskva-2025-6
previous arrow
next arrow
 

Bland europeiska namn som gästar Moskva för att delta i firandet finns Serbiens president, Aleksandar Vučić, vid sidan av Vitrysslands president, Aleksandr Lukasjenko, samt omkring 25 ytterligare statschefer främst från Brics-länderna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.