Er Ist Wieder Da

Det är sannerligen inte var dag som undertecknad snubblar över en film som överraskar långt över ens förväntningar. Ett alster som är såväl originell som udda samt tankeväckande. Er Ist Wieder Da (‘Han är tillbaka’) är en sådan film.

Filmen är baserad på en bok med samma namn av Timur Vermes. Vermes är, i samarbete med regissör David Wnendt, även medförfattare till filmens manus. För produktion står de djärva filmbolagen Constantin och Mythos Film. Två filmbolag som inte backar för kontroversiella ämnen. På bolagens meritlista finner vi som exempel på det titlar som Der Untergang (2004) och Der Baader Meinhof Komplex (2008).

Hitler i nutid

Vad gör då Er Ist Weider Da så kontroversiell? Jo – Milda Matilda – den har Adolf Hitler som huvudkaraktär. I en spelfilm och till råga på allt i nutid. Den före detta rikskanslern får nämligen överlag inte gestaltas som en historisk person eller som mänsklig existens. Man bör/ska enligt strikta regler använda ord som: monster, galning, vettvilling, ondskefull dåre – etc. Med andra ord en icke-person.

Herrarna Wnendt och Vermes struntar högaktningsfullt i uppsatta regler och mallar. Det är vågat och respektingivande. Oavsett personliga åsikter och känslor inför personer och skeenden genom historien respekterar jag författare, regissörer och skådespelare som vågar berätta en historia – utan politiskt korrekt påverkan utifrån om vad som är “rätt” och “fel”. Gott så.

Berlin – 2015

Handlingen utspelas som sagt i nutid och framför allt i och omkring Berlin. Filmen inleds med att några ungdomar kickar boll på innergården till ett oansenligt bostadshus. Ett bostadshus på den plats där führerbunkern en gång huserade. Utan förvarning uppstår ett fenomen i form av ett märkligt rökmoln och där, på marken, ligger ingen mindre än Adolf Hitler – Der Führer. Livs levande och iklädd sin krigstids-uniform. Han har som genom ett trollslag förflyttats i tid och rum. Gjort en tidsresa om man så vill, från 1945 till 2015.

Vi får härefter följa vederbörande i hans uppvaknade i den nya världen. Först synnerligen förvirrad och senare, när han inser faktum, hans politiska resning. Inledningsvis är det ingen som tror honom när han bedyrar sin identitet. Var och envar är övertygade om att det är en skådespelare, som går fullt in i en “roll”. Märkligt nog kliver den förmodade skådespelaren dock aldrig ur denna “roll” en enda gång, eftersom… det inte är någon roll. Han är tillbaka.

Road trip

Hitler får på sin resa och i sitt sökande efter sanningen sällskap. Sällskap i form av frilansjournalisten Fabian Sawatzki (Fabian Busch). Ödet gjorde att denne var närvarande vid tidpunkten för Führerns återuppståndelse. Som av en ödets nyck filmade han händelsen. Något den arbetssökande Sawatzki snabbt upptäcker. Han anar ett scoop och lyckas lokalisera “skådespelaren”.

Duon gör överenskommelsen att Sawatzki åtar sig att utbilda Hitler om den tid vari han befinner sig, i gengäld mot att han får dokumentera herrarnas road trip genom Tyskland. Den ena dråpligheten efter den andra följer, tillsammans med dokumentära inslag. Autentiska filmklipp, där Adolf bland annat träffar och samtalar med vanligt folk – varav flertalet gillar det han säger.

Adolf Hitler blir sakta men säkert ett fenomen och även varumärke – inte minst på internet. Han blir Youtube-stjärna, Twittrare, Instagrammare och upptäcker snabbt internet och televisionens dragningskraft (“Goebbels hade älskat dessa verktyg”). Han får mängder av följare och fans samt en egen tv-show. Scen på scen staplas i vad som redan kan betraktas som moderna klassiker men som på grund av kritikers feghet och filmbolags dito inte många känner till.

Skratt och eftertanke

Undertecknad ömsom skrattade och ömsom grubblade över filmens ton och utmanande tankegods. Efter ett tag kom jag på mig att dels hålla med i en del av det Han i filmen ger uttryck för och dels känna viss förståelse för karaktären som den presenteras. Jag antar att det är på grund av dessa förbjudna känslor som filmen knappt går att få tag på.

Mig veterligen finns det endast en handfull fysiska utgåvor varav jag kan rekommendera den tyska utgåvan på blu-ray då den har engelsk textning. Här en länk till en digital utgåva.

Oliver Masucci som spelar Adolf Hitler gör det med inlevelse, humor, mod och på ett ytterst övertygande sätt. Masucci är betydligt längre än förlagan (187 cm/175 cm) men det är i sammanhanget en petitess. Definitivt ett av de mest träffsäkra porträtten av Tysklands före detta rikskansler.

Er Ist Wieder Da får högsta betyg för manus, regi, skådespelarinsatser, foto samt djärvhet och mod. Modet att ta sig an projektet och djärvheten att genomföra det hela. Filmen får mina starkaste rekommendationer och jag garanterar att du aldrig sett något liknande.

Jan Sundstedt