Der Baader Meinhof Komplex imponerar med sin realism

Ännu ett mästerverk patenterat tyska Constantin Film såg 2008 dagens ljus. En semi-uppföljare till 2004 års fenomenala "Der Untergang". Denna gång med fokus på 60- och 70-talets vänsterterror i form av tyska Röda Armé-fraktionen - RAF.

publicerad 26 februari 2022
- av Jan Sundstedt
Der Baader Meinhof Komplex
RAF: s våldsspiral skenar i 2008 års "Der Baader Meinhof Komplex".

I ljuset av den minst sagt surrealistiska samtid vi nu bevittnar, med nästintill hysteri för normalfarliga luftvägsinfektioner, ultraglobalism inklusive hyperkapitalism, ett återuppväckt kallt krig samt ett nedmonterande av såväl nations- som välfärdsstater, är det på sin plats att ta del av 2008 års tyska filmpärla Der Baader Meinhof Komplex.

Filmen är producerad av modiga filmbolaget Constantin Film. Samma bolag som några år tidigare bjöd biopubliken mästerverket Er Ist Wieder Da. Här visar man återigen att det faktiskt går att göra film med djup, realism, nyans och samtidigt leverera god underhållning. Härligt befriad från Hollywoods trötta dogmer, agendor och allehanda Budskap om vad vi i publiken ska tycka och tänka.

Der Baader Meinhof Komplex

Som filmens titel antyder utspelas handlingen mot bakgrund av 60- och 70-talets oroliga och dramatiska tidsperiod i dåvarande Västtyskland. En tid som präglades av en gryende vänsterrörelse och då i synnerhet den radikala och extremt våldsbenägna Röda armé-fraktionen (RAF) eller som den heter på tyska: Rote Armee Fraktion.

Röda armé-fraktionen är sprungen ur den vänsterradikala studentrörelsen som var på stark frammarsch i Västtyskland i slutet av 1960-talet. Startskottet för Röda armé-fraktionens verksamhet kan sägas vara den 14 maj 1970, då Andreas Baader fritogs ur ett fängelse i Berlin av Ulrike Meinhof och Gudrun Ensslin.

Der Baader Meinhof Komplex
Västtyskland var på 1970-talet skådeplats för våldsamma demonstrationer. Här manifesterat i en scen ur “Der Baader Meinhof Komplex”.

Under andra halvan av 1977, vilken kom att kallas den Tyska Hösten (Deutscher Herbst), genomförde RAF ett antal våldsamma aktioner i Västtyskland. Ett av de mest kända dåden det året är den av andra generationen RAF planerade och genomförda kidnappningen av dåvarande chefen för den västtyska arbetsgivareföreningen samt västtyska industriförbundet, Hanns Martin Schleyer.

Många av RAF:s medlemmar kunde dock relativt snabbt gripas och häktas. Ett flertal av dessa dog senare under sin tid i det beryktade Stammheimfängelset, under omständigheter som är baserade på olika mer eller mindre trovärdiga teorier.

Man brukar dela in RAF:s aktiviteter, aktioner och medlemmar i tre generationer och Der Baader Meinhof Komplex fokuserar primärt på första och andra generationen.

Realism och våld

Detta må vara den bästa film som gjorts på ämnet i fråga. Producerad på en budget på mellan 13–20 miljoner euro är detta en förstklassig produktion där varenda cent syns i slutresultatet. Allt från handlingens olika tidsepoker; kläder, cigarrettpaket, fordon och arkitektur, med mera, är noggrant genomtänkta. Produktionsdesigner med manskap har således gjort det gedignaste av arbeten.

Tillsammans med filmens utsökta foto griper realismen snabbt tag i tittaren på ett smått trollbindande sätt. Man blir ett med filmen. Trovärdigheten känns total, närvarande och påtaglig. Dialogen är hela tiden trovärdig och autentisk. Regin av Uli Edel är klanderfri och styrs med väloljad finess genom hela filmen. Skådespelarna är sin europeiska vana trogen genialt rollbesatta. Tag Lärdom, Hollywood..

Der Baader Meinhof Komplex
RAF utför ännu ett attentat på öppen gata i “Der Baader Meinhof Komplex”.

Mot bakgrund av mina kunskaper i ämnet som sådant känns manuset helgjutet och väl utmejslat. Som ofta med verklighetsbaserade filmer infinner sig givetvis en och annan historisk kullerbytta samt konstnärliga friheter med sanningen, men inget som fick mitt blodtryck att stiga i frustration.

Filmen innehåller många scener med starkt våld och explicita sexscener. Den känslige är härmed förvarnad. Filmer likt denna är dock obligatoriska att se om man önskar få en inblick i hur långt vissa människor är villiga att gå för en viss sak.

Oavsett om man sympatiserar med kampen ifråga eller inte går det enligt mig inte att komma undan det faktum att just detta med att verkligen vilja åstadkomma genuin förändring, trots allt förtjänar en viss form av respekt. Även då ändamålen för att nå målet är smaklösa och ibland direkt avskyvärda.

 

I enlighet med stolt tysk filmtradition, är Der Baader Meinhof Komplex en fröjd att beskåda. Oavsett om det gäller den mer cineastiskt lagde betraktaren eller den som enbart vill se en välgjord film med alla de ingredienser som inbjuder till ett par timmars dramatisk och tankeväckande tidsfördriv.

Jan Sundstedt

Der Baader Meinhof Komplex - 2008 tysk filmaffisch.

Regi: Uli Edel
Manus: Bernd Eichinger & Uli Edel, efter en bok av Stefan Aust
Producent: Bernd Eichinger, m. fl.
Musik: Peter Hinderthür & Florian Tessloff

I rollerna (urval):
- Martina Gedeck
- Moritz Bleibtreu
- Johanna Wokalek
- Jan Josef Liefers
- Nadja Uhl
- Alexandra Maria Lara
- Heino Ferch
- Stipe Erceg
- Bruno Ganz

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!