MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 7 augusti 2025

torsdag 7 augusti 2025

 

Utlänningar står för tredjedel av snatterier i Danmark

publicerad 6 februari 2024
– av Sofie Persson
Den danska regeringen vill se kraftigt höjda straff för snatterier.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Butiksstölderna i Danmark har ökat med 60 procent på två år – där utländska medborgare står för en tredjedel av alla snatterier. Nu släpper justitiedepartementet en lista över snattares nationaliteter.

Antalet snatterier i landet låg stabilt under 2018 fram till 2021, sedan har det ökat rekordartat. Under 2021 gjordes 15 811 anmälningar, medan antalet under 2023 hade ökat till 25 110 anmälningar om butiksstölder.

Nya siffror från justitiedepartementet visar att utländska medborgare är kraftigt överrepresenterade i statistiken när det gäller antalet åtal per år för snatteri. Cirka 33 procent eller var tredje av de som åtalades för snatteri 2023 var av utländsk härkomst.

På första plats på listan över över länder utanför Danmark där flest personer som åtalas för snatteri kommer från landar Rumänien, faktum är att det är detta land som står för flest antal åtal under 2020 till 2023.

Vi måste ta den här utvecklingen på allvar. Därför vill vi kraftigt höja straffet för butiksstölder, säger justitieminister Peter Hummelgaard (S) till danska TV2.

”Utländska inbrottsligor”

Vidare ligger Polen på andra plats, följt av Litauen, Somalia och Iran. Syrien och Turkiet tar sjätte och sjunde platsen på listan. Hummelgaard avfärdar att det handlar om vanliga ”herr och fru Danmark” och syftar istället på att snatterierna främst sker av organiserad brottslighet.

Inom detaljhandeln ser vi tyvärr en ökande tendens till att framförallt utländska inbrottsligor begår många butiksstölder i Danmark, säger han.

Under torsdagen presenterade regeringen propositionen ”Tillsammans för en tryggare vardag”, som syftar till att bekämpa den så kallade vardagsbrottsligheten. När det gäller butiksstölder vill man satsa på högre böter, starkare gränskontroller mot grupper av utländska brottslingar och bättre möjligheter för butiker att använda ljud- och TV-övervakning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danskt zoo efterlyser oönskade husdjur – ska bli rovdjursmat

publicerad Igår 13:22
– av Jan Sundstedt
Enligt djurparkens ansvariga grundas initiativet i behovet av att ge rovdjuren hela byten som liknar deras naturliga byten i det vilda.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Djurparken Aalborg Zoo i Danmark söker nu efter höns, kaniner och marsvin – inte för att visa upp dem, utan för att mata sina rovdjur.

I ett uppmärksammat inlägg på sociala medier uppmanar parken djurägare som inte längre vill eller kan ta hand om sina husdjur att donera dem till zooet.

Även större djur, som hästar, tas emot. De används som föda till djurparkens lodjur, lejon och andra köttätare.

— Vi drömmer om att få in fler höns, kaniner och marsvin. De är bra djur att utfodra med, säger Thea Loumand Faddersbøll, zoolog på Aalborg Zoo.

Ansvariga på djurparken motiverar initiativet med att rovdjuren i parken behöver hela byten, som liknar dem de skulle jaga i det vilda. Enligt parken bidrar detta till naturligt beteende, näringsriktig föda och ökad djurvälfärd.

”Höns, kaniner och marsvin utgör en viktig del av våra rovdjurs kost – särskilt för det europeiska lodjuret, som behöver hela byten som liknar det den naturligt skulle jaga i det vilda”, skriver man i ett inlägg på Facebook och fortsätter:

”I djurparker har vi ett ansvar att efterlikna djurens naturliga näringskedja – av omsorg för både djurvälfärd och yrkesmässig integritet. Om du har ett djur som av olika skäl måste avlivas, är du välkommen att donera det till oss. Djuren avlivas skonsamt av utbildad personal och används därefter som foder. På så sätt går inget till spillo – och vi främjar naturligt beteende, god näring och välmående hos våra rovdjur”.

”Alltid gjort så”

Uppmaningen har väckt stor uppmärksamhet internationellt och lett till kraftiga reaktioner på sociala medier. Enligt zooet handlar det delvis om ett missförstånd.

— Det blev en storm, men vi har alltid gjort på det viset, säger Anette Sofie Warncke Nutzhorn, chefszoolog på Aalborg Zoo.

— Djur väcker känslor hos folk, det ska de också, men här har det blivit ett missförstånd, för vi är inte intresserade av att dra folks marsvin ur burarna, försäkrar hon i en intervju med nyhetsbyrån Ritzau.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omstridd sjöjungfrustaty tas bort: ”Ful och pornografisk”

publicerad Igår 10:36
– av Jan Sundstedt
Statyn väger 14 ton och har av kritiker beskrivits som "vulgär" och "pornografisk".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Debatten om hur kvinnokroppen bör och ska framställas i offentlig konst har åter blossat upp i Danmark. Bakgrunden är myndigheternas beslut om att avlägsna skulpturen Den store havfrue – den stora sjöjungfrun – från sin plats i det offentliga rummet efter anklagelser om att statyn skulle vara pornografisk eller främja skadliga skönhetsideal.

Den uppmärksammade skulpturen restes 2006 vid Langeliniepiren i Köpenhamn, inte långt från den betydligt mer välkända statyn Den lille havfrue, inspirerad av H.C. Andersens saga.

Men Den store havfrue, som mäter 4 gånger 6 meter och väger 14 ton, möttes tidigt av kritik – inte minst från feministiskt håll. I klagomålen beskrivs sjöjungfrun bland annat som ”falsk och vulgär”, och den flyttades 2018 till Dragørs fästning.

I mars i år beslutade den danska Slotts- och kulturstyrelsen att statyn inte längre får stå på offentlig plats. Myndigheten anser att konstverket inte är förenligt med det kulturarv som Den lille havfrue från 1910 representerar.

Konstkritikern Mathias Kryger, verksam på Politiken, har beskrivit statyn som ”ful och pornografisk”. Prästen och journalisten Sorine Gotfredsen har i sin tur argumenterat för att skulpturen är direkt skadlig för kvinnors psykiska hälsa.

”Att resa en staty över en mans heta dröm om hur en kvinna borde se ut främjar knappast kvinnors acceptans av sina egna kroppar”, skrev hon bland annat i en text i Berlingske.

Originalet – ”Den lille havfrue” av Edvard Eriksen. Foto: Avda-Berlin/CC BY-SA 3.0

Konstnären försvarar sitt verk

Andra motsätter sig dock beslutet att plocka bort statyn, och Berlingskes debattredaktör Aminata Corr Thrane frågar sig om ”nakna kvinnobröst måste ha en specifik akademisk form och storlek för att få synas offentligt”.

Corr Thrane noterar att Den store havfrue faktiskt är ”möjligen lite mindre naken” än sin berömda motsvarighet, men tillägger att hon ”å andra sidan har större bröst, och det är förmodligen där problemet ligger”.

Skulpturens upphovsman, konstnären Peter Bech, ställer sig oförstående till kritiken. Han försvarar verket och säger att sjöjungfruns bröst är ”proportionerliga till dess skala”. Bech skapade statyn som ett svar på återkommande kommentarer från turister om att den klassiska sjöjungfrun var för liten.

Nu hoppas han hitta en lösning för att skulpturen ska få vara kvar i Köpenhamn – om än på en ny plats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norden enas om nytt miljardstöd till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 8:38
– av Redaktionen
Stödpaketet kommer bland annat innehålla ammunition till luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige, Norge och Danmark går samman i ett nytt militärt stödpaket till Ukraina. Sverige står för den största delen av hjälpen, som omfattar bland annat luftvärn, pansarvärn och ammunition.

I juli enades Donald Trump och Nato om ett stödpaket till Ukraina – ett initiativ där USA levererar avancerad försvarsmateriel till utvalda Nato-länder, som i sin tur samordnar och finansierar vidare leveranser till Ukraina. Hittills har ett tiotal Natoländer, däribland Sverige, ställt sig bakom upplägget.

Nu har Sverige, Norge och Danmark beslutat att gemensamt bidra med ett militärt stödpaket på totalt 500 miljoner dollar – motsvarande cirka 4,84 miljarder kronor. Sveriges andel uppgår till omkring 2,7 miljarder kronor.

Vi välkomnar USA:s beslut om att tillhandahålla materiel till Ukraina, inklusive ammunition till luftvärnssystemet Patriot, och att Nato koordinerar stödet. Ukraina har ett stort behov av stöd från allierade och partners för att försvara sig mot den ryska aggressionen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) vid en presskonferens.

— Ukraina står i frontlinjen för vår frihet och demokrati. Blågul solidaritet är därför det enskilt viktigaste just nu. Vi står vid deras sida så länge det krävs, stödpaket efter stödpaket – militärt och humanitärt. Tillsammans i Nato, tillsammans med Ukraina, fortsätter vi försvara friheten, hävdar utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Stödpaketet kommer bland annat att innehålla luftvärn, pansarvärn och ammunition som upphandlas av USA och levereras till Ukraina. Sverige har tidigare bidragit med militärt stöd till ett värde av närmare 83 miljarder kronor sedan kriget i Ukraina började.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemundervisning ökar i Finland

publicerad 1 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler barn får hemundervisning i Finland – en trend som tog fart under coronakrisen och har fortsatt att växa sedan dess. Bristande stöd i skolan och ökad medvetenhet lyfts fram som orsaker, samtidigt som myndigheter varnar för kunskapsrisker.

Under coronakrisen började allt fler arbeta hemifrån i Finland, liksom i andra länder. Fler barn undervisades också på distans, särskilt under våren 2020 då alla skolor förutom förskolor stängdes i cirka två månader. Sedan dess har hemundervisning ökat i landet, även efter coronakrisens slut.

Under 2020 fick 585 barn hemundervisning, vilket då var en ökning med en fjärdedel från året innan. Förra året hade siffran ökat till 881 barn.

Till skillnad från i Sverige, där skolplikten är striktare och det därmed är svårare att få tillstånd för hemundervisning, är det betydligt lättare i Finland. Det krävs inget särskilt tillstånd för att få hemundervisa barn.

I Sverige har det blivit vanligare att flytta till Åland för att slippa undan skolplikten i Sverige, där det likt i Finland är lättare att få hemundervisa sina barn. Under 2024 var 95 procent av alla hemundervisade barn på Åland svenskar, enligt skattefinansierade SVT.

Medvetenheten har ökat

Marjukka Saarnisto, vice ordförande för hemskoleföreningen Suomen kotikouluyhdistys, ser flera orsaker till varför fler föräldrar väljer att hemskola sina barn.

Medvetenheten har ökat samtidigt som problemen i grundskolan har ökat. Numera vågar föräldrar fatta modiga beslut i fråga om barnets bästa, säger hon till finska statskanalen Yle.

Det kan också handla om exempelvis mobbning eller brist på stöd till eleven som gör att föräldrar väljer hemundervisning. En vanlig företeelse är att många tror att barn som hemundervisas isoleras från samhället, en myt som Saarnisto menar inte stämmer.

Barn som undervisas hemma har också kompisar. De har hobbyer och har till och med mer tid och energi för det än barn i grundskolan.

En utmaning

Undervisningsråd Riia Palmqvist från Utbildningsstyrelsen menar att ökningen beror just på att distansarbetet ökade under coronakrisen och att många finländare fortfarande arbetar på distans. Eftersom det inte finns ett distansalternativ för grundskolan väljer istället föräldrar hemundervisning.

Palmqvist betonar dock att det är krävande med hemundervisning och att det finns risk att barnet inte får tillräckligt med kompetens för att studera vidare.

Det kan vara svårt att komma in på gymnasium eller en yrkesskola om man inte har bevis på sin kompetens, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.