MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 26 augusti 2025

tisdag 26 augusti 2025

 

Statlig kampanj ska göra Finland ”fritt från rasism”

publicerad 28 augusti 2024
– av Jan Sundstedt
Statsminister Petteri Orpo och genrebild från kampanjen i fråga.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Statsrådet i Finland har lanserat kampanjen Handlingar, inte bara ord där man uppmanar företag, organisationer och föreningar att ansluta sig till initiativet att ”bygga upp ett jämlikt Finland fritt från rasism”.

Man hävdar att rasismen är en ”attityd och struktur” i det finländska samhället och att ”aktörer som vill uppnå en förändring inte kan förbli åskådare”.

Det är primärt den påstådda ”strukturella rasismen” som nu ska bekämpas en gång för alla, meddelar man, och därför är det viktigt att företag, organisationer och andra aktörer ”vidtar praktiska åtgärder inom sina egna organisationer” för att åstadkomma detta.

– Vi måste bygga upp ett Finland som är tryggt och jämlikt för alla. Det kan vi politiska beslutsfattare inte göra på egen hand, utan vi behöver insatser från hela samhället. Det är ett långsiktigt arbete – Finland går inte att ändra på ett ögonblick, deklarerar statsminister Petteri Orpo.

Kampanjens huvudfokus är att arbetet mot påstådd rasism är någonting alla måste engagera sig mot och målet påstås vara att ”skapa ett rättvisare samhälle där var och en, oberoende av bakgrund, är en jämlik del av det finländska samhället”.

”Utrota rasismen i kollektivtrafiken”

Statsrådet, som är Finlands regeringsorgan, deltar själva aktivt i kampanjen och lovar att satsa på fler interna utbildningar och diskussioner i syfte att ”öka kunskapen” om rasism. Dessutom utlovas ”ökad anonym rekrytering vid ministerierna samt dialoger för att främja olika befolkningsgruppers delaktighet”.

Ytterligare aktörer deltar, som bland andra Helsingforsregionens kollektivtrafik HRT som storsatsar på att ”utrota rasism och trakasserier i kollektivtrafiken”.

Rasism är ett problem på systemnivå, som antingen bekämpas eller förstärks genom handlingar av olika omfattning och genom underlåtenhet att handla; till exempel genom att ingripa eller låta bli att ingripa i språkbruk samt rekrytering, representation och med hjälp av olika tillvägagångssätt”, förkunnas det vidare och man betonar återkommande att det är just de ”rasistiska strukturerna” som ”måste bekämpas aktivt”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snart måste alla finska hästar ha en kompis

publicerad Idag 13:01
– av Redaktionen
Hästar behöver mule mot mule-kontakt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Finska hästar måste snart ha större boxar och dessutom en kompis på plats i stallet, enligt en ny förordning. Kompisen kan vara en annan häst, mula eller åsna.

I Finland har man beslutat om att främja hästarnas välbefinnande med en ny förordning. Hästar ska exempelvis ha bättre möjligheter att röra sig på större ytor samt ha en daglig utevistelse. I nybyggda stall ska hagen vara minst 300 kvadratmeter.

Även boxarna ska utvidgas för hästar med en mankhöjd på över 170 centimeter och stallen måste ha naturligt ljus. Vatten ska alltid finnas tillgängligt och under vintern ska det bytas ut var sjätte timme. Hästen får inte heller vara utan hö i mer än sex timmar.

Nu tillkommer även krav på att hästen måste ha en kompis på plats som den kan både se, höra samt känna dagligen. Hästar är flockdjur och ensamhet kan påverka deras hälsa negativt.

Särskilt det faktum att det nu tydligt föreskrivs att hästdjur inte får hållas ensamma är enligt min mening en av de viktigaste reformerna för att förbättra hästdjurens välbefinnande”, skriver Terhi Simonen-Jokinen, specialsakkunnig på Jord- och skogsbruksministeriet, i ett mejl till finska statskanalen Yle.

Mule-kontakt

Hästens kompis ska vara antingen en annan häst, åsna eller mula. Däremot måste åsnor ha en annan åsna som sällskap i stallet. En detalj som ingår i förordningen är just att hästarna dagligen ska kunna ha en mule mot mule-interaktion, det är något som exempelvis hästägaren Anna Tujulin, som själv äger 22 hästar, tycker är extra viktigt.

Det finns forskning som visar att det till och med är viktigare än att de ser varandra. Jag har också sett hingstar som under perioder inte fått den där beröringen och de kan ganska snabbt utveckla till och med aggressivt beteende, säger hon.

I förordningen står också att föl inte får avvänjas före sex månaders ålder, samt att unga hästar under två år ska få vistas i flock.

Förändringarna börjar gälla vid årsskiftet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge skickar luftvärn för miljarder till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 24 augusti 2025
– av Markus Andersson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norges och Tysklands makthavare går samman om att finansiera två amerikanska Patriot-system till Ukraina. Prislappen för landets medborgare landar på sju miljarder norska kronor.

Beskedet kommer drygt en månad efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) mötte Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

— Tillsammans med Tyskland ser vi nu till att Ukraina får kraftfulla luftvärnssystem. Tyskland och Norge samarbetar mycket nära för att stödja Ukraina i kampen för att försvara landet och skydda civilbefolkningen mot ryska luftangrepp, uppger Støre i ett pressmeddelande.

Paketet omfattar två Patriot-system inklusive missiler. Norge bidrar dessutom till inköp av luftvärnsradar från tyska tillverkaren Hensoldt samt luftvärnssystem från norska Kongsberg.

Det amerikansktillverkade Patriot-systemet har varit något som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen efterfrågat och USA:s president Donald Trump har uttryckt att han är villig att förse Ukraina med systemen under förutsättning att Europa står för notan.

— Detta är en stor investering i effektivt luftvärn. Stödet kommer att ge Ukraina viktiga verktyg för att skydda ukrainska liv och bidra till ett starkare försvar, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

”Förödande kraft”

Enligt den norska regeringen är Patriot ”ett mycket effektivt luftvärnssystem som kan bekämpa flera hot, särskilt taktiska ballistiska missiler”.

— Dessa missiler har stor förstörande kraft och kan inte stoppas av vanligt luftvärn. Patriot har långräckviddig radar, missiler med mycket hög hastighet och lång räckvidd. Dessa egenskaper sammantaget gör att Patriot kan bekämpa ballistiska missiler, framgår det av regeringens uttalande.

— Med utgångspunkt i vårt utmärkta samarbete med Norge är vi mycket tacksamma för att vi samarbetar om denna stödåtgärd, och att vi därmed tillsammans kommer att stärka Ukrainas luftförsvarsförmåga betydligt, kommenterar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Hundratals miljarder från Väst

Kritiker har påpekat att Västländerna hittills levererat vapenpaket till Ukraina för hundratals miljarder kronor – pengar som kommer från europeiska skattebetalare samtidigt som många länder genomför nedskärningar i välfärden och inhemska satsningar uteblir.

Nyligen föreslog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet skulle köpa amerikanska vapen för omkring 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.

Det totala stödet från EU och USA till Ukraina sedan februari 2022 är svårt att fastställa exakt – olika källor och beräkningsmetoder ger olika siffror. Vid årsskiftet uppskattade bedömare summan till mellan 290 och 400 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland: Ska barn tvingas ta hand om sina åldrande föräldrar?

Välfärdskollapsen

publicerad 20 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Kritiker konstaterar att många äldre inte har någon familj eller nära anhöriga som kan hjälpa dem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En explosiv debatt har blossat upp om framtidens äldreomsorg i Finland där pensionsbolagschefen Risto Murto menar att samhället snart inte längre kommer ha råd att ta hand om äldre medborgare – och att ansvaret därför måste flyttas över till familjerna.

Flera politiker förkastar dock förslaget och menar att det är välfärdsstatens uppgift att ta hand om sin åldrande befolkning på ett värdigt sätt.

När antalet äldre finländare väntas öka från 600 000 till 900 000 personer på bara femton år, står landet inför en demografisk bomb. Nu har Risto Murto, vd för arbetspensionsbolaget Varma, vållat stor uppståndelse genom att deklarera att Finland inte kommer att ha råd med dagens offentliga äldreomsorg i framtiden.

Hans lösning? Att vuxna barn istället tar över ansvaret för sina åldrande föräldrar.

Utspelet har fått flera finska politiker att protestera och riksdagsledamöter i Social- och hälsovårdsutskottet vänder sig tydligt emot förslaget, rapporterar Svenska Yle.

— Vi borde inte gå i den riktningen, säger Henrik Wickström från Svenska folkpartiet bestämt.

— Vi måste hitta andra lösningar, menar Maaret Castrén från Samlingspartiet.

Antalet äldre ökar snabbt

Den demografiska utvecklingen som oroar Risto Murto är brutal i sin enkelhet: Det föds allt färre barn samtidigt som antalet äldre ökar snabbt. Från dagens drygt 600 000 personer över 75 år, beräknas siffran stiga till cirka 900 000 om femton år.

Men för riksdagsledamot Henrik Wickström är äldreomsorgen icke-förhandlingsbar.

— Den stora utmaningen är bristen på äldreboenden. Vi har inte lyckats utveckla tjänsterna i takt med att befolkningen åldras, säger Wickström och pekar på att äldreomsorgen är ett grundläggande ansvar för välfärdssamhället.

Maaret Castrén är ännu skarpare i sin kritik:

— Framtidens äldreomsorg kan inte hänga på det att familjen tar hand om sina äldre. Det kan inte vara något som vi jobbar för.

”Alla äldre har inte barn”

Centerns Hanna-Leena Mattila erkänner att utspelet är förståeligt med tanke på statens ansträngda finanser, men pekar på fundamentala problem med förslaget.

— Alla äldre har inte barn, så hur ska man kunna garantera att alla behandlas lika om ansvaret läggs på familjen? frågar hon retoriskt.

Forskardoktor Sarah Åkerman vid Åbo Akademi varnar för konsekvenserna av att romantisera bilden av anhörigvård.

— Det är ofta krävande och innebär mycket mer än att umgås över en kopp kaffe, säger Åkerman.

Hon påpekar också att anhöriga redan drar ett tungt lass i Finland, trots en generös äldreomsorg.

— Anhöriga gör redan mycket, och det är inte självklart att vuxna barn kan ta på sig ännu mer ansvar.

Kritikerna pekar på flera allvarliga konsekvenser om anhörigansvaret skulle öka. Många finländare lever ensamma och saknar barn. De som har barn i arbetsför ålder skulle tvingas gå ner i arbetstid, vilket hotar sysselsättningsgraden.

Risken för ökad ojämlikhet uppges också vara stor. Vissa har råd att köpa privat hjälp, medan andra tvingas offra karriären.

— När min mamma blev sjuk i våras kunde min pensionerade syster hjälpa till mest. Vi andra i familjen arbetar fortfarande och kunde inte hjälpa lika mycket, berättar Maaret Castrén.

Sarah Åkerman understryker problematiken ytterligare:

— Att vara barn till någon gör dig inte automatiskt till en vårdare.

Särskilt svårt blir det när det handlar om demenssjukdomar eller annan komplicerad vård som kräver utbildning och professionell kompetens som barnen i regel saknar.

”Hjärtskärande när äldre känner sig som en börda”

Trots motståndet erkänner politikerna att något måste göras. Om statens ekonomi fortsätter försämras, kan modellen där familjen tar större ansvar bli verklighet, enligt Risto Murto.

Men alternativa lösningar finns. Maaret Castrén lyfter fram gemenskapsboende och hemsjukvård som kostnadseffektiva modeller. Henrik Wickström sätter sitt hopp till digital teknologi och förebyggande insatser. Hanna-Leena Mattila föreslår en form av ”äldreomsorgsledighet”, liknande föräldraledighet, för den som behöver ta hand om en åldrande förälder.

Men för Mattila handlar frågan om mer än ekonomi. Hon berättar om sina möten med äldre människor som är oroliga för att samhället ser dem som en börda.

— Det är hjärtskärande när äldre känner sig som en börda för samhället. Vi som beslutsfattare inom social- och hälsovården har mycket att arbeta med för att äldreomsorgen ska vara hållbar och alla kan åldras tryggt i framtiden. Den enda lösningen kan inte vara att lägga mer ansvar på de vuxna barnen, säger Hanna-Leena Mattila.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk partiledare vill utvisa Greta Thunberg

Klimatöverdrifterna

publicerad 19 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug har tröttnat på att Greta Thunberg "gång på gång" återvänder till Norge för att delta i klimatalarmistiska aktioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Klimatalarmistiska protester vid Norges största oljeraffinaderi har utlöst hård kritik från oppositionsledaren Sylvi Listhaug, som nu kräver att svenska aktivisten Greta Thunberg utvisas från landet.

Måndagens blockad vid Equinor Mongstad utanför Bergen samlade cirka 200 demonstranter från den massmedialt flitigt uppmärksammade gruppen Extinction Rebellion. Aktivisterna blockerade vägarna till raffinaderiet, som är landets största och producerar huvudsakligen bensin, diesel och flygbränsle.

Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug går hårt till angrepp mot Thunberg i en podcast med Bergens Tidende. Hon är upprörd över att den svenska aktivisten upprepade gånger reser till Norge för att delta i protester och aktioner, och menar att det nu får vara nog.

Listhaug, som ofta profilerar sig som en hård lag-och-ordning-politiker, anser att Thunbergs upprepade demonstrationer utgör ett allvarligt problem som kräver drastiska åtgärder.

— Jag menar att hon bör utvisas, säger Listhaug, som till och med betecknar Thunberg som en ”svensk gängkriminell”.

Thunberg, som tillfälligt lämnade demonstrationen för att återvända under tisdagen, förklarade aktionens syfte i ett pressmeddelande:

”Vi är här för att det inte finns någon framtid i olja. Fossila bränslen leder till död och förstörelse”, heter det.

”Bryter mot spelreglerna”

Statsminister Jonas Gahr Støre försöker navigera mellan grundläggande rättigheter och praktiska konsekvenser. I Bergensavisen understryker han att Norge står fast vid yttrande- och demonstrationsfriheten, men markerar samtidigt att aktivisternas metoder är oacceptabla när de hindrar vanligt folk från att ta sig till arbetet.

— Det bryter mot spelreglerna. Det är människor som går till jobbet och de ska inte behöva uppleva otrygghet med det, framhåller statsministern.

Synen på Thunberg bland europeiska makthavare har förändrats markant sedan hon som tonåring hyllades på toppmöten världen över.

Efter att hon vidgat sin aktivism till att omfatta kritik mot Israels krigsförbrytelser i Gaza och andra politiska frågor har hon allt oftare börjat betraktas som ett störningsmoment och en ”extremist” som måste stoppas eller begränsas – en skarp kontrast till hur hon tidigare framställdes som en hjälte och förebild för unga européer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.