MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 mars 2025

onsdag 19 mars 2025

Norge vill förbjuda giftermål mellan kusiner

publicerad 4 oktober 2023
– av Sofie Persson
Giftermål mellan nära släktingar är vanligt inom vissa invandrarkulturer.

Den norska regeringen vill i ett nytt lagförslag förbjuda giftermål mellan kusiner. Detta ska kunna förebygga hälsorisker, men också motverka tvångsäktenskap i landet.

Idag är det lagligt för kusiner i Norge att gifta sig och även tillåtet med giftermål mellan exempelvis farbröder och syskonbarn. I ett nytt lagförslag vill den norska regeringen ändra på det, rapporterar Schibstedtidningen Aftenposten.

I landet gifter sig exempelvis omkring en av fyra pakistanier fortfarande med sina kusiner och i förslaget pekar man på att man vill förebygga tvångsäktenskap. Det handlar också om att förebygga hälsorisker, enligt det norska folkhälsoinstitutet.

Att få barn med en nära släkting ökar risken för vissa former av ärftliga sjukdomar, säger seniorforskaren Ragnhild Ørstavik vid Folkehelseinstituttet.

Under remisstiden för förslaget, som gick ut förra veckan, har ett antal experter lämnat synpunkter där en del menar att det inte finns tillräckligt med underlag. De pekar på att det finns risker, men att de är så låga att det inte rör sig om ett folkhälsoproblem, och tror att ändringsförslaget främst kommer att ses som en åtgärd för att kontrollera invandringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska löner sämst i Norden

Välfärdskollapsen

publicerad 16 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Pengar lön köpkraft
Svenska löner inom ett flertal yrken halkar alltmer efter sina nordiska grannar

Svenska löner för viktiga yrkesgrupper är de lägsta i Norden, visar siffror från 2023. Danmark, Norge men även Island toppar löneligan med betydligt mer välfyllda lönekuvert, samtidigt som Finland ligger närmast Sverige och i ett par fall trumfar svenska löner.

Sverige halkar alltmer efter sina nordiska grannar när det gäller löner för samhällsbärande och centrala yrken som exempelvis fastighetsskötare, sjuksköterskor och socionomer.

Statistik visar att Sverige, ofta i sällskap med Finland, har de lägsta genomsnittslönerna för dessa yrken, medan Danmark och Norge toppar listan med betydligt högre ersättningar.

Siffrorna bygger på data från 2023, de mest aktuella siffrorna tillgängliga, och hämtas från nationella statistikbyråer som SCB, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och Statistics Iceland, samt fackförbund i respektive land.

  • Fastighetsskötare i Sverige tjänar minst i Norden, medan Danmark och Norge sticker ut med klart högre löner. Finland ligger dock nära Sverige i löneläge.
  • Sjuksköterskor i Sverige hamnar också här i botten av löneligan med lägre löner än våra nordiska grannar. Danmark leder med de högsta lönenivåerna, samtidigt som Finland ligger tätt intill svenska nivåer.
  • Socionomer i Sverige uppvisar samma mönster och ligger lägst i Norden. Danmark och Norge erbjuder betydligt bättre lönevillkor, medan Finland återigen är Sverige hack i häl. Island når också högre nivåer än sina svenska kollegor.

Det är viktigt att notera att lönerna kan variera beroende på region, sektor och erfarenhet, vilket de facto kan påverka de angivna intervallen.

Köpkraft ej inräknad

Skillnaderna i löneläge kan kopplas till varierande arbetsmarknadspolitik, skatter och produktivitet i de nordiska länderna. Sverige sticker ut som det land där yrkesgrupperna ovan i reda kronor belönas i ringaste mängd.

Något som väcker frågor om löneutvecklingen framöver – inte minst med tanke på stundande avtalsrörelse.

Värt att poängtera är att siffrorna inte tar hänsyn till köpkraft, vilket i slutändan kan påverka hur lönerna upplevs i vardagen beroende på levnadskostnader. Även valutakurser påverkar resultatet.

Skillnaderna understryker att Sverige halkar efter i löneutvecklingen. Finland får anses som närmaste konkurrent, men är fortfarande något vassare i ett par fall. Danmark och Norge leder utvecklingen med högst löner, vilket belyser en tydlig nordisk lönedifferens.

Källor:

Statistiska Centralbyrån (SCB), Sverige, 2023: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonesok/

Statistics Norway, 2023: https://www.ssb.no/en/statbank/table/11420/

Statistics Finland, 2023: https://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_palkat_en.html

Statistics Denmark, 2023: https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/arbejdsmaerket/loen-og-indkomst/loenstatistik

Statistics Iceland, 2023: https://www.statice.is/statistics/society/wages-and-income/wages/

Fackförbund som Vårdförbundet (Sverige), Tehy (Finland), Norsk Sykepleierforbund (Norge), m.fl., 2023.

Genomsnittliga löner Norden - 2023 års statistik

Fastighetsskötare: Sverige ligger lägst med 30 200–31 100 SEK/månad, medan Danmark och Norge når upp till 40 500–48 000 SEK respektive 40 000–45 000 SEK. Finland (30 800–35 200 SEK) och Island (36 000–40 000 SEK).

Sjuksköterskor: Sverige har 37 500 SEK/månad, lägst i Norden, medan Danmark leder med 52 500–60 000 SEK, följt av Norge (50 000–55 000 SEK), Island (48 000–52 000 SEK) och Finland (38 500 SEK).

Socionomer: Sverige ligger lägst med 38 000 SEK/månad, medan Danmark når 48 000–57 000 SEK, Norge 45 000–50 000 SEK, Island 40 000–44 000 SEK och Finland 35 200–39 600 SEK.

Nej till Norges största vindkraftspark

publicerad 14 mars 2025
– av Sofie Persson

Planerna på vad som var tänkt att bli Norges största vindkraftpark ser ut att stoppas efter en folkomröstning i Modalen kommun, där hela 70 procent av invånarna röstat nej till projektet. Det slutgiltiga beslutet är dock ännu inte fattat.

Vindkraftparken, som planeras av företaget Norsk Vind, är tänkt att uppta 55 kvadratkilometer i fjällområdet. Projektet omfattar upp till 100 turbiner, var och en med en höjd på upp till 220 meter. Om det genomförs skulle det bli Norges största vindkraftpark.

Norsk Vinds ursprungliga plan var att bygga en vindkraftpark över fjällområden i Modalen, Masfjorden och Alver kommuner i Nordhordland. Projektet, kallat ”Hordavind”, var tänkt att bli Europas största vindkraftpark men mötte snabbt motstånd i Masfjorden och Alver. Företaget har meddelat att hela projektet skrotas om Modalen kommun säger nej.

I veckan hölls en folkomröstning i kommunen om vindkraftparken, där 307 invånare hade rösträtt. Av dessa röstade 186 nej och 78 ja. Kommunfullmäktige väntas fatta det slutgiltiga beslutet den 10 april.

Jag vill inte förutspå kommunfullmäktiges resultat, men invånarna har nu gett ett mycket tydligt råd, konstaterar vice borgmästaren Sigrunn Almelid Birkeland i en kommentar till Bergens Tidende.

Risk för fler vulkanutbrott på Island

publicerad 13 mars 2025
– av Sofie Persson
Grindavík under ett av utbrotten i januari 2024.

Seismisk aktivitet på Reykjaneshalvön har ökat de senaste dagarna, något som tolkas som en förhöjd risk för ett nytt vulkanutbrott.

Island drabbades av kraftiga jordskalv i slutet av 2023, vilket föranledde ett vulkanutbrott. Sedan dess har flera utbrott inträffat vilka orsakat omfattande evakueringar, särskilt i Grindavík och vid det populära spaet Blue Lagoon. Det senaste utbrottet skedde i november, då både boende och turister fick lämna området. Trots myndigheternas varningar gick vissa turister ända fram till lavaströmmarna för att fotografera dem.

Fyra små jordskalv

Fyra små jordskalv registrerades under tisdagsmorgonen och Islands meteorologiska kontor menar att detta kan vara tecken på ett nära förestående utbrott.

Situationen är den att vi ser tydliga tecken på ökad seismisk aktivitet vid platsen för magmainträngningen, särskilt under den senaste veckan, och vi ser även en ökning av den seismiska aktiviteten både nordväst och nordost om Grindavík. Detta har hänt under de senaste två till tre dagarna. säger Steinunn Helgadóttir, specialist på naturkatastrofer vid Islands meteorologiska myndighet, till isländska statskanalen RUV.

Om ett nytt utbrott sker kan varningstiden bli kort. Vid tidigare utbrott tog det mellan 30 och 40 minuter från de första tecknen till utbrottens början.

Vi förväntar oss något liknande för det här utbrottet, säger hon.

Danska statsministern: Fortsatt krig kan vara bättre än fred i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 mars 2025
– av Redaktionen
Mette Frederiksen med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Ukraina och USA uppges ha kommit överens om ett förslag om tillfällig vapenvila, även om det ännu är oklart hur Ryssland ställer sig till villkoren hoppas många att detta snart kan leda till varaktig fred i Ukrainakriget.

Många EU-makthavare är dock negativt inställda till ett fredsavtal, däribland Danmarks statsminister Mette Frederiksen som menar att fortsatt krig kan vara ett betydligt bättre alternativ än en vapenvila.

Frederiksen har, som många av hennes EU-kollegor, den senaste tiden fokuserat på att Europa måste rusta upp kraftigt för att ”avskräcka” Ryssland och hävdat att en rysk invasion kan vara mycket nära förstående.

– Jag tycker inte att vi ska få panik, men jag tror att vi har bråttom. Jag tycker att vi har haft bråttom i tre år, men nu måste vi verkligen skala upp, snabba på och skala upp. För Ryssland och Putin hotar inte bara Ukraina utan oss alla, och vi måste kunna försvara oss själva, sade hon nyligen till församlade journalister.

Den socialdemokratiska statsministern menar att det inte finns något annat alternativ än att Ukraina vinner kriget – och att det kan vara mycket negativt om en vapenvila blir verklighet eller stridigheterna avslutas.

– Om vi avslutar kriget nu med någon form av fryst vapenvila kommer det att ge Ryssland möjlighet att återvända till Ryssland för att mobilisera mer pengar och människor och kanske attackera ett annat land i Europa, varnar hon.

I en annan intervju med AP upprepar hon budskapet att en snabb vapenvila inte alls är en positiv sak. utan någonting som snarare fyller henne med oro.

– Jag är mycket orolig för att göra en snabb vapenvila eftersom det faktiskt kan ge Putin och Ryssland en bättre möjlighet att gå tillbaka och återanvända och mobilisera igen och attackera Ukraina eller ett annat land.

”Ännu farligare situation”

Frederiksen uppger vidare att hon inte tror på Rysslands president Vladimir Putin när han säger att han vill ha fred i Ukraina, och flera medier rapporterar att statsministern anser att ”vi riskerar att freden i Ukraina i själva verket blir farligare än kriget som pågår just nu”.

– Vi riskerar att en vapenvila inte bringar fred och i verkligheten försätter andra europeiska länder och Ukraina i en ännu farligare situation, eftersom Ryssland kanske använder en vapenvila – om den sker på fel villkor – till att mobilisera, starta om och attackera ett nytt land, upprepar statsministern i ytterligare en intervju, denna gång i danska TV2.

Återkommande retorik

Många bedömare har länge pekat på att EU:s liberala etablissemang ser mycket ogillande på att kriget i Ukraina kan komma att avslutas, och att Trump-administrationens nya diplomatiska inriktning misstänkliggörs och förkastas. Istället är det återkommande budskapet att Europa måste förbereda sig på ytterligare eskalering och direkt konflikt med Moskva.

De röster som avvisar diplomati brukar, precis som Frederiksen, motivera sitt motstånd med utspel om att Moskva inte går att lita på och att andra länder riskerar att angripas efter Ukraina om man inte fortsätter kriget mot Ryssland. Även i Västblockets etablissemangsmedier i stort inklusive Sverige drivs en liknande linje, med rubriker som ”Efter Ukraina – då kan Sverige bli nästa måltavla för Ryssland” och svenska politiker deklarerar att vi ”måste rusta för krig om vi vill ha fred” och ”planera för det värsta”.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend