Annons:

Frederiksen fördömer USA-toppars Grönlandsbesök: ”Oacceptabla påtryckningar”

Uppdaterad 15 februari 2026, Publicerad 25 mars 2025 – av Isac Boman
Frederiksen menar att Grönland varken vill eller behöver USA-topparnas närvaro just nu.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK

I helgen besöker vicepresidenten JD Vances hustru Grönland tillsammans med USA:s säkerhetsrådgivare Mike Waltz och energiministern Chris Wright.

Någon inbjudan har de inte fått, varken från grönländskt eller danskt håll – och Mette Frederiksen menar att det handlar om ”oacceptabla påtryckningar” och att president Trump menar allvar med sina hot om att ta kontroll över jätteön.

USA beskriver besöket som inofficiellt, men det kommer kort efter att Trump vid upprepade tillfällen har satt press på Grönland och Danmark med sina uttalanden om att USA önskar ta över ön.

– Detta kan inte ses oberoende av de uttalanden och rapporter som vi har hört från den amerikanska sidan, från januari och fram till nu, säger Frederiksen till TV2 och argumenterar för att ”man inte kan göra ett privat besök med officiella representanter från ett annat land”.

Annons:

– Det här är helt klart inte ett besök som handlar om vad Grönland behöver eller vad Grönland vill ha av besökare utifrån nu.

"Han vill ha Grönland"

Trump-administrationens representanter hävdar själva att det handlar om ett rent kulturellt besök och att man bland annat kommer att närvara vid en slädhundstävling.

Den förklaringen ger dock Frederiksen inte mycket för, och hon pekar på att det just nu pågår regeringsförhandlingar efter det grönländska valet tidigare i mars – dessutom har grönländska politiker uttryckligen tackat nej till utländska statsbesök just nu.

– President Donald Trump är seriös och uppriktig. Han vill ha Grönland, varnar Danmarks statsminister.

"Vi är allierade"

Grönlands regeringschef, Múte B. Egede, har sagt att det oinbjudna besöket tydligt visar tecken på bristande respekt för Grönland från amerikanernas sida, och Frederiksen delar den synen. Hon betonar också att Danmark och USA länge haft ett nära samarbete och att hon fortsatt betraktar landet som en viktig allierad.

– Det finns inget annat än en önskan från både Grönlands och Danmarks sida att samarbeta med amerikanerna. Vi är allierade. Vi har ett försvarsavtal om Grönland som går tillbaka till 1951.

– Men det är klart att när man organiserar ett besök på det här sättet och de grönländska politikerna tydligt säger att de inte vill ha besöket, så kan man inte tolka det som respektfullt, fortsätter hon.

Nordiskt sedan 1000 år

Grönland har varit danskt sedan tidigt 1700-tal. Först som koloni, sedan som ett danskt län och idag som en autonom och till stora delar självstyrande region i det danska riket. Redan för 1000 år sedan upptäcktes dock ön av nordiska äventyrare – vilket Nya Dagbladet också skrivit om.

Idag befolkas ön främst av inuiter och självständighetsrörelsen är stark på ön, där de flesta partier är av uppfattningen att Grönland varken bör vara danskt eller amerikanskt – men där man har olika syn på hur och i vilket tempo suveräniteten ska uppnås.

I det gångna valet blev socialliberala Demokraatit största parti - till många danska politikers stora lättnad. Även om även detta parti vill se grönländsk självständighet menar man att en sådan måste åstadkommas gradvis och vill fortsätta ha täta förbindelser och en god relation med Danmark - samtidigt som man ser negativt på USA:s ambitioner att ta över densamma.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Isländsk rapport: Större AI-oro bland låginkomsttagare

Publicerad Idag 06:35 – av Markus Andersson

Låginkomsttagare och invandrare på Island oroar sig för sina jobb när AI sprids i arbetslivet. Högavlönade ser i stället möjligheter, visar en ny rapport.

Arbetsmarknadsinstitutet Varða har publicerat en rapport om hur tekniska framsteg och klimatförändringar påverkar löntagarnas arbeten. Var fjärde löntagare som företräds av de fackliga centralorganisationerna ASÍ, Islands landsorganisation, och BSRB, som företräder stats- och kommunanställda, tror att det egna jobbet förändras de närmaste åren på grund av tekniken och klimatförändringarna.

Varðas chef Kristín Heba Gísladóttir säger att löntagarna i allmänhet ser positivt på den tekniska utvecklingen. Skillnader finns dock mellan grupperna.

— Människor med lägre inkomster, och även invandrare, är oroliga för sin anställningstrygghet i samband med de här förändringarna, medan de med högre inkomster ser större nytta i att jobbet blir enklare, säger hon till isländska RÚV.

AI sållar bland sökande

Frågan "Vem tjänar på artificiell intelligens?" ställs i forskningsprojektet Digitala samhällen, teknik och artificiell intelligens, som Islands universitet startade i början av oktober.

Guðbjörg Linda Rafnsdóttir, professor i sociologi vid universitetet, säger att AI först användes i stor skala bara av storbolag. Så är det inte längre.

— Tekniken används nu ganska brett, även av mindre företag och här på Island, säger hon.

Enligt henne är det inte ovanligt att människor låter AI putsa cv:n och jobbansökningar, medan företag använder AI för att hitta de mest lovande sökandena. Utvecklingen är begriplig, säger hon, men det finns nackdelar med att låta AI fatta beslut om enskilda personer.

Professorn beskriver hur AI som granskar ansökningar söker i allmänna databaser och kan följa individers digitala fotspår, även över nationsgränser. Enligt henne har AI visat sig befästa vissa stereotyper.

— Den drar slutsatser utifrån de digitala fotspåren hos människor som den anser vara lika personen i fråga. Om den bedömde mig kunde den dra slutsatsen: jag är en kvinna i den här åldern, jag har arbetat inom det här området, och kvinnor som jag är så eller så, säger hon.

Svarta lådan

AI kan vara användbar när uppgiften är avgränsad, till exempel att hitta sökande med körkort. När den ska avgöra vem som är bäst kvalificerad blir besluten betydligt svårare att förutse. Guðbjörg Linda Rafnsdóttir säger att det kallas problemet med den svarta lådan.

— Man vet inte varför den har valt just de fem personerna som mest kvalificerade, eftersom den arbetar med den information den matats med, men också använder digitala fotspår och drar slutsatser om människors förmågor utifrån något den anser rimligt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler unga danskar bor kvar hemma

Publicerad Igår 07:36 – av Jan Sundstedt
Fotomontage med en dansk flagga mot blå himmel till vänster och en kvinna med glasögon i en svart soffa till höger, åtskilda
Andelen danska 21-åringar som bor hos föräldrarna har ökat från 32 till 57 procent sedan 2011. Genrebild.

Unga danskar dröjer allt längre med att flytta hemifrån. Bland landets 21-åringar är de som bor kvar hos mamma och pappa nu i majoritet.

År 2011 bodde 32 procent av de danska 21-åringarna hemma. 2025 hade andelen stigit till 57 procent, enligt siffror från Danmarks Statistik som föreningen Realdania publicerar i en ny rapport om ungas livskvalitet.

Realdanias analyschef Henrik Mahncke pekar på höga bostadspriser och att många unga trivs hemma som möjliga förklaringar. Enligt en analys från Danmarks Statistik spelar även avståndet till utbildningar in: ju längre bort, desto fler flyttar hemifrån.

Mette Mechlenborg, seniorforskare vid Aalborgs universitet som forskar om boende, lyfter fram att många unga växer upp i stora bostäder. Särskilt villor har med åren fått separata avdelningar för barn och föräldrar. Då kan ett litet och dyrt rum kännas mindre lockande.

— Det kan göra att man säger att det är bättre att bo hemma hos mamma och pappa, där jag har en hel avdelning för mig själv, säger hon till DR.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge vill införa 16-årsgräns för Roblox

Publicerad 20 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Ett barn ligger i en soffa och håller en svart surfplatta framför sig.
Norge vill att även spel och meddelandetjänster som bedöms skadliga för barn ska omfattas av åldersgränsen. Genrebild.

Norska regeringen vill utvidga sitt ännu inte antagna lagförslag om åldersgräns för sociala medier så att även dataspel och meddelandetjänster som bedöms skadliga för barn kan omfattas. Bland annat skulle spelplattformen Roblox omfattas, enligt regeringens bedömning.

Den norska regeringen har sedan tidigare velat införa en åldersgräns för sociala medier som TikTok, Instagram och Snapchat. Arbetet inleddes våren 2024 och har lett fram till planer på ett konkret lagförslag.

Nu meddelar regeringen att även dataspel och meddelandetjänster ska kunna omfattas. De generella undantagen för dem stryks, och i stället får lagen ett villkor om skaderisk. Avgörande blir om en plattform riskerar att skada barn.

Som exempel på sådana risker nämner regeringen skadligt innehåll, beroendeframkallande funktioner och oönskad kontakt från främlingar.

Undantagen behövdes tidigare för att skolappar och ofarliga spel inte skulle träffas. Barn- och familjeminister Lene Vågslid (Ap) betonar att lagen inte blir snävare utan kan träffa fler skadliga plattformar.

— Det kan bland annat gälla dataspel som kan räknas som sociala medier och som har skadliga funktioner, säger hon.

Åldersgränsen gäller fram till 1 januari det år man fyller 16, inte till själva födelsedagen. Alla födda samma år får alltså tillgång samtidigt.

Företagen ska själva ordna fungerande åldersverifiering som följer GDPR. Någon särskild teknik pekas inte ut.

Regeringen siktar på att lägga fram lagförslaget för Stortinget före årets slut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norges natur försvinner bit för bit

Publicerad 19 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Norsk fjord mellan branta, dimhöljda berg med grön skog i förgrunden.
Skydd av livsmiljöer är en del av naturavtalet som Norge har åtagit sig att genomföra. Genrebild från Norge.

Naturen i Norge fortsätter att exploateras trots löften om att skydda den. Nio organisationer bedömer att landet bara är på väg mot 3 av naturavtalets 23 mål till 2030.

FN:s globala naturavtal antogs vid naturtoppmötet i Montreal 2022 och innehåller 23 mål till 2030. Målen ska skydda biologisk mångfald, bevara naturområden och återställa skadade ekosystem.

I rapporten "Naturavtalen i praksis" har nio miljöorganisationer granskat om Norges insatser räcker för att nå målen till 2030.

Organisationerna bedömer att Norge är på rätt väg att nå tre av målen. För tretton mål finns vissa framsteg, men arbetet går för långsamt. För sju mål ser organisationerna inga framsteg alls.

De tre mål där Norge enligt rapporten är på rätt väg gäller biosäkerhet, alltså risker från bioteknik, internationellt samarbete om forskning och kapacitet, det vill säga kunskap och förmåga att genomföra naturarbetet, samt jämställdhet. Där har Norge kommit längst, enligt organisationerna.

Bland de sju mål där organisationerna inte ser några framsteg finns markförvaltningen, återställning av skadad natur, skydd av hotade arter och åtgärder mot främmande arter. Där finns också naturhänsyn i jordbruk, skogsbruk och fiske, hänsyn till naturen i olika samhällssektorer och ekonomiska styrmedel som bidrar till naturförlust.

Arvssilver som går förlorat

Biologiprofessorn Dag O. Hessen varnar för föreställningen att Norge har mer än nog med natur att ta av. När naturen försvinner går rekreationsmöjligheter och livskvalitet förlorade, inte minst för dem som kommer efter oss, säger han.

— Vi förlorar en del av arvssilvret som naturen utgör. Och det är klart, ingen är emot natur, men man ser inte konsekvenserna av detta på lång sikt, säger Hessen till NRK.

Regeringens egen naturmelding beskriver samma mekanism. Där står att varje enskild aktörs bidrag till miljöförsämringen kan vara litet, medan konsekvenserna sammantaget blir stora.

Svaga mål och dröjande restaurering

Enligt rapporten ligger en del av problemet i målen själva. Norska mål är ofta svagare än avtalets, och flera är formulerade som att Norge ska "arbeta för", "stärka" eller "föra vidare" insatser, utan mätbara och tidsatta krav. Rapporten menar också att Norge redovisar mer om planer och processer än om resultat för naturen.

WWF, en av organisationerna bakom rapporten, pekar särskilt ut arbetet med att återställa skadad natur. Avtalet kräver att minst 30 procent av skadad natur ska vara under återställning 2030, och WWF:s Sverre Lundemo anser att Norges mål är för svagt. Lundemo säger att naturen går förlorad bit för bit varje dag och att det blir dyrare ju längre åtgärderna dröjer.

Kritiken bemöts av klimat- och miljöminister Sigrun Aasland (Ap). Hon säger att regeringen inte är i mål, men att den tror att Norge kommer i mål 2030. Hon medger samtidigt att exploateringen sammantaget blivit för stor.

— Det är ju inte så att någon har bestämt sig för att exploatera massor av natur, men sammantaget har det blivit för mycket och det tar vi tag i nu, säger Aasland.

Regeringen redovisar nästa gång till Stortinget 2027. Organisationerna vill att den genomgången används för att skärpa målen och göra dem mätbara.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.