Annons:

Frederiksen fördömer USA-toppars Grönlandsbesök: ”Oacceptabla påtryckningar”

Uppdaterad februari 15, 2026, Publicerad mars 25, 2025 – av Isac Boman
Frederiksen menar att Grönland varken vill eller behöver USA-topparnas närvaro just nu.

I helgen besöker vicepresidenten JD Vances hustru Grönland tillsammans med USA:s säkerhetsrådgivare Mike Waltz och energiministern Chris Wright.

Någon inbjudan har de inte fått, varken från grönländskt eller danskt håll – och Mette Frederiksen menar att det handlar om ”oacceptabla påtryckningar” och att president Trump menar allvar med sina hot om att ta kontroll över jätteön.

USA beskriver besöket som inofficiellt, men det kommer kort efter att Trump vid upprepade tillfällen har satt press på Grönland och Danmark med sina uttalanden om att USA önskar ta över ön.

– Detta kan inte ses oberoende av de uttalanden och rapporter som vi har hört från den amerikanska sidan, från januari och fram till nu, säger Frederiksen till TV2 och argumenterar för att ”man inte kan göra ett privat besök med officiella representanter från ett annat land”.

Annons:

– Det här är helt klart inte ett besök som handlar om vad Grönland behöver eller vad Grönland vill ha av besökare utifrån nu.

"Han vill ha Grönland"

Trump-administrationens representanter hävdar själva att det handlar om ett rent kulturellt besök och att man bland annat kommer att närvara vid en slädhundstävling.

Den förklaringen ger dock Frederiksen inte mycket för, och hon pekar på att det just nu pågår regeringsförhandlingar efter det grönländska valet tidigare i mars – dessutom har grönländska politiker uttryckligen tackat nej till utländska statsbesök just nu.

– President Donald Trump är seriös och uppriktig. Han vill ha Grönland, varnar Danmarks statsminister.

"Vi är allierade"

Grönlands regeringschef, Múte B. Egede, har sagt att det oinbjudna besöket tydligt visar tecken på bristande respekt för Grönland från amerikanernas sida, och Frederiksen delar den synen. Hon betonar också att Danmark och USA länge haft ett nära samarbete och att hon fortsatt betraktar landet som en viktig allierad.

– Det finns inget annat än en önskan från både Grönlands och Danmarks sida att samarbeta med amerikanerna. Vi är allierade. Vi har ett försvarsavtal om Grönland som går tillbaka till 1951.

– Men det är klart att när man organiserar ett besök på det här sättet och de grönländska politikerna tydligt säger att de inte vill ha besöket, så kan man inte tolka det som respektfullt, fortsätter hon.

Nordiskt sedan 1000 år

Grönland har varit danskt sedan tidigt 1700-tal. Först som koloni, sedan som ett danskt län och idag som en autonom och till stora delar självstyrande region i det danska riket. Redan för 1000 år sedan upptäcktes dock ön av nordiska äventyrare – vilket Nya Dagbladet också skrivit om.

Idag befolkas ön främst av inuiter och självständighetsrörelsen är stark på ön, där de flesta partier är av uppfattningen att Grönland varken bör vara danskt eller amerikanskt – men där man har olika syn på hur och i vilket tempo suveräniteten ska uppnås.

I det gångna valet blev socialliberala Demokraatit största parti - till många danska politikers stora lättnad. Även om även detta parti vill se grönländsk självständighet menar man att en sådan måste åstadkommas gradvis och vill fortsätta ha täta förbindelser och en god relation med Danmark - samtidigt som man ser negativt på USA:s ambitioner att ta över densamma.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unga mäns löner backar i Finland

Finlands ekonomi

Publicerad Idag 07:27 – av Markus Andersson
Ung man sitter på en träbrygga vid en sjö
Enligt STTK ligger inkomsterna för personer under 35 år i Finland fortfarande under nivån före finanskrisen.

Unga vuxnas ekonomi i Finland har halkat efter samtidigt som äldre åldersgrupper fått en starkare inkomstutveckling. Tjänstemannacentralorganisationen STTK varnar särskilt för unga män, vars löneinkomster har gått bakåt.

STTK:s köpkraftsöversikt följer utvecklingen av realinkomsterna i Finland sedan 1966 och jämför olika åldersgrupper. Skillnaderna speglar både löneutvecklingen och sysselsättningen, medan en stigande pensionsålder också påverkar utfallet.

STTK redovisar att alla åldersgruppers realinkomster har ökat sedan 1966, men att ökningen främst har gått till äldre grupper. Personer under 35 ligger fortfarande 10–15 procent under 2008 års nivå, medan 25–34-åringarnas löneinkomster är nära 2010 års nivå.

Männens löner i samma årskull har däremot sjunkit till nästan 2 500 euro lägre per år än före coronan, säger STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö till Yle.

Som möjlig förklaring pekar STTK på att arbetslösheten på senare tid varit omkring två procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Organisationen vill reformera ungdomsgarantin och bygga ut högskoleutbildningen.

Ungdomsgarantin måste reformeras så att unga verkligen garanteras en väg till arbete eller utbildning, säger Sirviö i pressmeddelandet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danskt Pisa-larm: Nästan varannan invandrarelev halkar efter

Danmark

Publicerad Igår 14:44 – av Emil Fjellstedt
Tomma skolbänkar bredvid en dansk flagga mot blå himmel.
De danska Pisa-resultaten visar stora skillnader mellan elever med och utan invandrarbakgrund.

Bakom Danmarks samlade Pisa-resultat finns en djup klyfta mellan elevgrupperna. Elever med invandrarbakgrund presterar betydligt sämre än elever utan invandrarbakgrund, och forskarna kan bara förklara en del av skillnaden.

Mätningen som offentliggjordes förra veckan visade att danska 15-åringar nådde sin lägsta nivå sedan mätningarna började. Danmark stod för Nordens största fall i läsning, matematik och naturvetenskap, och låg efter Finland och Sverige i både läsning och naturvetenskap – men behöll Nordens bästa matematikresultat. Även övriga Norden noterade bottennivåer.

Reaktionen kom snabbt. Redan den 10 september höll undervisningsminister Magnus Heunicke det han kallade "Danmarks största föräldramöte" om Pisa-raset, med skolans utmaningar och möjliga lösningar på dagordningen.

Nästan varannan under grundläggande nivå

Bland eleverna med invandrarbakgrund ligger 46 procent under grundläggande nivå i läsning, 47 procent i matematik och 48 procent i naturvetenskap. I jämförelse ligger motsvarande andel bland elever utan invandrarbakgrund på 20–24 procent, beroende på ämne. Genomsnittsresultaten ligger dessutom cirka 50–60 Pisa-poäng lägre.

Att hamna under den nivån handlar inte om avancerade uppgifter. Det konstaterar Louise Beuchert, seniorforskare vid VIVE, Danmarks nationella forsknings- och analyscentrum för välfärd, som har den övergripande projektledningen för den danska Pisa-undersökningen.

Det innebär att de har svårt att använda vanlig vardagsmatematik, som att förstå hur man räknar ut 20 procent av ett tal de ser i snabbköpet, säger hon.

VIVE bedömer att omkring 40 procent av skillnaden kan förklaras av observerade gruppskillnader, bland annat föräldrarnas utbildning och inkomster. Vad som ligger bakom resten av gapet ger underlaget inget entydigt svar på.

Kommunförbundet KL har kallat borgmästare, utskottsordförande och kommundirektörer från landets samtliga kommuner till ett extra möte under måndagen. Mötet gäller det samlade danska Pisa-fallet, inte bara elever med invandrarbakgrund: resultaten ska gås igenom, kommunernas eget ansvar förankras och möjliga åtgärder diskuteras.

Vi ska allra först försäkra oss om att alla vi i det kommunala landskapet förstår allvaret. Alla ska känna till resultaten och det ansvar som ligger hos oss i kommunfullmäktige för att vända utvecklingen, säger Anders Winnerskjold, ordförande för KL:s barn- och utbildningsutskott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid

Publicerad september 12, 2026 – av Emil Fjellstedt
Hand håller en mobiltelefon med Facebooks och Instagrams appikoner på skärmen.
Norges regering vill att Metas amerikanska tidsgränser och nattblockering för minderåriga även ska införas i Norge.

Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett.

Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, rapporterar Ritzau. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel.

I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som återges av Aftenposten: "Barns trygghet måste komma först."

Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge.

Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår

Publicerad september 11, 2026 – av Markus Andersson
En elev med ryggsäck på väg till skolan, bredvid en isländsk flagga.
Genrebild av undervisning i ett klassrum. Den isländska grundskolan saknar enligt lärarförbundet omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver; bilden föreställer inte isländsk skola.

Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen.

PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är uppmätta för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD.

Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar.

Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt, säger Inga Sæland.

Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp.

Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver, säger Magnús Þór Jónsson.

Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.