Med alla röster färdigräknade står det klart att socialliberala Demokraatit (Demokrati) blir Grönlands största parti med drygt 30 procent av rösterna – en jordskredsseger och mer än en tredubbling från valet 2021.
Partiet har historiskt varit skeptiskt till grönländsk självständighet och betonar fortfarande att detta är någonting som måste ske gradvis och långsamt – samtidigt som man vill behålla nära band till Danmark.
Det finns 31 platser i det grönländska parlamentet Inatsisartut, och Demokraatit får av allt att döma 10 av dessa.
Näst störst med 8 platser (24,7 procent) blir Naleraq, ett parti som vill se en så snabb väg mot självständighet som möjligt och vars partiledare, Pele Broberg, vid flera tillfällen uttryckt sig positivt om ökat stöd och beskydd från USA.
Samtidigt backar de ledande regeringspartierna, det socialistiska Inuit Ataqatigiit och socialdemokratiska Siumut, kraftigt och trillar ner på tredje- respektive fjärdeplatsen och tappar hälften av sina tidigare 22 mandat. Slutligen får liberalkonservativa Atassut två av de 31 platserna i parlamentet där 16 mandat alltså krävs för en majoritet.
Idag förespråkar de flesta grönländska partier självständighet eller ökat självstyre i någon form – men valresultatet betraktas ändå som en missräkning för amerikanerna, eftersom Demokraatits partiledare Jens-Frederik Nielsen, vid flera tillfällen uttryckt sig kritiskt om Trump-administrationens planer för ön.
Kritisk mot USA-planer
Nielsen har bland annat kallat Trumps planer på att ta kontroll över Danmark som ”ett hot mot Grönlands politiska självständighet” och argumenterat för att USA stödjer grönländsk självständighet av cyniska och själviska skäl.
– Varför stöder han självständighet? Det är för att han kan gå direkt till oss, utan att prata med Danmark, och vi kommer att vara lättpåverkade.
Den grönländske politikern, som med sina 4000 personröster satte nytt rekord, menar vidare att det är viktigt att grönländarna är ”herre i sitt eget hus” och säger sig vara redo att samarbeta med samtliga övriga partier.
– Vi vill inte ha självständighet i morgon, men ett bra fundament, förklarar han efter valsegern.
Även om regeringspolitikerna i Danmark officiellt är av uppfattningen att det är upp till det grönländska folket att besluta kring sin egen självständighet, menar bedömare att danskarna är lättade över valresultatet och det faktum att Naleraq inte blev största parti.
Betydande autonomi
Den danske monarken är statschef för Grönland och Danmark har fortsatt ansvar för bland annat försvars- och utrikespolitik, rättsväsendet samt monetära frågor. Grönlänningarna är samtidigt erkända som ett folk i folkrättslig betydelse och har en betydande autonomi där grunden är att man själva får ta över behörigheter från Danmark i den mån man önskar och kan finansiera dessa.
Vid sidan av parlamentet Inatsisartut, där 31 ledamöter väljs in vart fjärde år, har Grönland också två representanter av 179 platser i det danska Folketinget. Till skillnad från Danmark är Grönland samtidigt inte medlem i EU.
Grönland har drygt 56 000 invånare, varav mer än 90 procent bor på den västra delen av ön, cirka 18 000 i huvudstadsområdet Nuuk. Sett till ytan, cirka 2,16 miljoner kvadratkilometer, är Grönland större än Saudiarabien som eget land betraktat. Endast en mycket liten del är beboelig.
Valresultatet på Grönland:
- Demokraatit (socialliberaler) - 10 mandat, 30,26% av rösterna.
- Naleraq (pro-amerikanskt självsändighetsparti) - 8 mandat, 24,77%
- Inuit Ataqatigiit (socialister) - 7 mandat, 21,62%
- Siumut (socialdemokrater) - 4 mandat, 14,88%
- Atassut (liberalkonservativa) - 2 mandat, 7,39%