Annons:

Finlands regering vill beskatta elbilar hårdare

Uppdaterad mars 14, 2024, Publicerad mars 14, 2024 – av Sofie Persson
Riikka Purra vill se flera skattehöjningar för att komma till rätta med den försämrade ekonomin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Elbilar kan komma att beskattas hårdare i framtiden i Finland, enligt finansminister Riikka Purra. Vidare kan det införas en skattehöjning på produkter med höga halter av socker, transfetter och salt.

Under mitten av april ska den finska regeringen förhandla kring statsfinansernas budgetramar för de närmsta åren, något som förväntas bli svårt. Redan i våras kom man överens om nedskärningar på cirka sex miljarder euro, men det behövs fler åtgärder. Detta beror bland annat på att den ekonomiska tillväxten är återhållsam, statsskulden fortsätter växa och Finland riskerar även att bryta mot EU:s budgetregler. I år förväntas statens budgetunderskott landa på över 12 miljarder euro.

Underskottet i den offentliga ekonomin överskrider redan EU-gränsen på tre procent och nivån på statsskulden närmar sig 80 procent av BNP, enligt Purra. En åtgärd är att se över beskattningen av el, särskilt elfordon.

Beskattningen av el måste ses över, och det berör också beskattningen av fordon och trafik. De som kör elbil kommer att beskattas hårdare i framtiden, deklarerade hon under ett seminarium arrangerat av Skattebetalarnas centralförbund på onsdagen, enligt statskanalen Yle.

Annons:

Socker och transfetter

Även andra skattehöjningar kan bli aktuella, då de inte kan undvikas trots nedskärningarna. Däremot anser man inte att det är vettigt att beskatta arbete hårdare, eftersom man vill ha fler personer i arbete i Finland.

Höjd skatt på ohälsosamma livsmedel är en bättre idé, säger Purra. Hälsoskatter eller sockerskatter skulle kunna spela sin egen roll tillsammans med beskattning av nikotinprodukter och alkohol. Transfetter, salt och socker används överdrivet jämfört med alkohol och tobak.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska experter slår larm om bantningsmedicin

Publicerad Idag 10:58 – av Redaktionen

Allt fler använder viktminskningsmediciner för att gå ner i vikt. Nu slår norska experter larm om att preparaten kan utlösa en ny form av ätstörning – en så kallad "bantningsstörning" där patienter fastnar i ett destruktivt beteende.

Användningen av diverse mediciner för viktminskning har ökat i många länder den senaste tiden, exempelvis används allt oftare Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic vid viktminskning. Dessa preparat har fått ett genomslag eftersom de innehåller semaglutid som ökar mättnadskänslan.

Danska experter har tidigare varnat för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa olika typer av ätstörningar, där man sett en större andel patienter som tar medicinen på ett destruktivt vis. Nu går även norska experter inom området in och konstaterar att det finns en helt ny patientgrupp - de som inte kan sluta ta bantningsmediciner.

Vi får ganska många personer som kommer till oss efter att ha tagit bantningsmedicin under en tid och som säger att de inte längre kan kontrollera det själva, men de vågar inte sluta ta bantningsmedicinen eftersom de då kommer att gå upp i vikt, säger psykologen Bente Sommerfeldt till norska statskanalen NRK.

Annons:

"Bantningsstörning"

Sommerfeldt är specialiserad på ätstörningar och menar att allt fler inom området talar om att den växande marknaden för läkemedel mot fetma har utlöst vad som kan komma att bli en ny diagnos.

Vi är på väg att få ännu en ätstörning, som vi kanske kan kalla bantningsstörning.

Även allmänläkare ser att det finns risker med användning av viktminskningsmedicin och menar att det idag inte finns någon bra metod för att faktiskt sluta med den när man väl börjat.

I dagsläget har vi ingen bra metod för att sluta med denna medicinering. Det viktigaste är därför att vi pratar tydligt med patienterna, säger Torgeir Hoff Skavøy, som är ordförande för Norska allmänläkarföreningen.

Cathrine M Lofthu, som är chef för det norska hälsodirektoratet, menar att man tar experternas varningar på stort allvar och att man måste inse att detta är ett socialt problem.

Vi har skapat ett samhälle där det är svårt att göra bra val, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler finländare anmäler polisen

Publicerad Igår 09:58 – av Redaktionen

Allt fler finländare polisanmäler enskilda poliser. Över 1 100 anmälningar har redan gjorts i år – flera hundra fler än under hela förra året.

Siffrorna kommer från tidningsgruppen Uutissuomalainen. Det rör sig om anmälningar riktade mot enskilda poliser för misstänkta tjänstebrott, inte klagomål mot polismyndigheten som organisation.

Markus Laine, polisjurist vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland, förklarar att majoriteten av anmälningarna bottnar i allmänt missnöje med polisens agerande.

Det kan till exempel vara att någon är missnöjd med att en förundersökning aldrig inleddes eller att den lades ner. Det är också vanligt att någon tycker att den har blivit felaktigt omhändertagen på stan, exempelvis när personen varit påverkad, säger Laine till finska statskanalen Yle.

Annons:

Även utdelade böter kan ibland resultera i att den bötfällde polisanmäler polisen.

Trots det höga antalet anmälningar är det endast omkring tio procent som leder vidare till åtalsprövning. Disciplinära åtgärder som avstängning eller uppsägning är ovanliga och handlar om några fall per år.

Enligt den finska Polisbarometern ligger förtroendet för polisen på 92 procent. Men vissa grupper avviker markant från genomsnittet. Offer för sexualbrott eller våld i nära relationer, personer utsatta för människohandel samt sexuella minoriteter uppvisar betydligt lägre förtroendesiffror.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler barn föds i Norge för andra året i rad

Publicerad november 12, 2025 – av Redaktionen

Födelsetalen i Norge stiger för andra året i rad efter att ha nått en historisk lågpunkt 2022, visar ny statistik från Medicinska födelseregistret. Trots uppgången föds fortfarande för få barn.

Förra året föddes 54 472 barn i Norge, vilket innebär en ökning med 3,6 procent jämfört med året innan. Det står i stark kontrast till 2022, då landet hade det lägsta antalet födslar på många decennier.

Om det är en trend är vi osäkra på, men det föds fler barn nu än tidigare år, säger överläkare Liv Cecilie Vestrheim Thomsen vid Folkehälsoinstitutet (FHI) till norska statskanalen NRK.

Större barnkullar når föräldraåldern

Thomsen pekar på en demografisk förklaring. För omkring 40 år sedan var barnkullarna i Norge små, men de som föddes i slutet av 1980-talet och in på 90-talet var betydligt större. Det är denna generation som nu är i den åldern då många väljer att bilda familj.

Annons:

Det kan vara att de nu har bestämt sig för att skaffa barn, säger Thomsen.

Trots uppgången föds endast 1,44 barn per kvinna i Norge. För att befolkningen ska reproducera sig själv krävs cirka 2,1 barn per kvinna. Genomsnittsåldern för förstagångsmödrar är nu nästan 32 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands tidigare president: Europa borde tala med Putin direkt

Publicerad november 11, 2025 – av Redaktionen
Finlands tidigare president Sauli Niinistö menar att Europa måste hållas europeiskt.

Finlands före detta president Sauli Niinistö anser att europeiska ledare bör föra samtal direkt med Moskva i stället för att enbart förlita sig på information från Donald Trump. Vidare varnar han också för att Europa håller på att förlora sin roll som global maktfaktor.

Niinistö kritiserar den rådande situationen där europeiska länder saknar direktkontakt med ryska ledare, medan USA:s president Donald Trump förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin om Ukrainas framtid. Niinistö menar att Europa istället bör inleda direkta samtal med Ryssland för att påverka utgången av kriget.

Frankrikes president Emmanuel Macron torde vara den sista som har ringt och före det Tysklands förbundskansler Olaf Scholz för omkring ett år sedan. Och han blev utskälld för det, säger Niinistö till finska statskanalen Yle.

Han försvarade Scholz beslut att ta kontakt med Kreml och beskriver nuläget som absurt.

Annons:

Jag försvarade honom och tycker fortfarande att det på sätt och vis är en absurd situation att européer säger att de inte talar med krigsförbrytaren Putin. Men Trump gör det och sedan går vi och får höra vad de pratade om, förklarade han.

Niinistö påpekar paradoxen i att européerna samtidigt oroar sig för att Putin och Trump ska diskutera Europas framtid över huvudet på de europeiska länderna själva.

Europa har tappat sin globala position

Vidare konstaterar Niinistö att Europas betydelse har minskat markant under 2000-talet. I dag är det främst USA, Kina och Ryssland som fattar de avgörande besluten på den globala arenan.

När Finland gick med i EU på 1990-talet var unionen en röst som världen lyssnade på. Situationen var likartad även efter millennieskiftet. Nu har dock Europa försvunnit från maktens fyrhörning, enligt Niinistö. Han pekar särskilt på hur USA och Kina konkurrerar ekonomiskt och delar upp världen mellan sig i vad han beskriver som en kamp om nationernas lojalitet.

Europa måste hålla Europa europeiskt och får absolut inte underkasta sig att bli ett uppdelningsobjekt, så att någon hör till ett läger och någon annan till ett annat, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.