WWF: Skippa hummer och tonfisk

Publicerad maj 30, 2021
– av Sofie Persson
hummer

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Flera rödlistade fiskar finns i WWF:s nya konsumentguide för fisk. Bland annat torsken får rött ljus och även amerikansk hummer.

WWF:s tillförordnade generalsekreterare Peter Westman säger att vi både ser ”mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår”.

Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs effektivare kontrollinsatser. Positivt i årets guide är att det går att hitta gröna eller miljömärkta alternativ för åtta av tio arter, säger han i ett pressmeddelande.

Fiskguiden 2021 innehåller 89 arter som finns på den svenska marknaden. En positiv nyhet är exempelvis att makrillen i Nordostatlanten mår bättre samt skarpsillen i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Dessa får grönt ljus. Även sardiner som fiskas med ringnot (stora nät som dras åt) i Biscayabukten som tidigare haft gult ljus, får nu grönt.

Däremot är torsken fortsatt hotad. Främst i Östersjön och Nordostatlanten har den fortfarande rött ljus, däremot får Barentshavtorsken gult.

Tonfisken skipjack mår mycket sämre i flera områden. Den får rött ljus när den fiskas med ringnot eller snörpvad, däremot kan det ibland vara okej om den fiskas med spö eller handlina. Gulfenad tonfisk fiskad med ringnot i västra och centrala Stilla havet får också rött ljus. Det finns även MSC-certifierad tonfisk.

Det har också skett en förändring med hummer fångar i USA och Kanada, som är vanliga på svenska marknader. Den får rött ljus på grund av bifångst av den akut hotade valen, nordkaparen. Det finns bara cirka 356 nordkapare kvar och beståndet har inte återhämtat sig efter skyddsåtgärder.

Fakta: Svenskarnas fiskvanor, enligt WWF.

Svenskarna äter cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vindkraftverk står och förfaller i Storuman – kommunen larmar om miljörisker

Publicerad yesterday 09:15
– av Redaktionen
Övergivna vindkraftverk kan innehålla olja och andra vätskor som riskerar att läcka ut i mark och grundvatten om de saknar daglig tillsyn. (Genrebild)

Vindkraftverket i Skarvsjöby har stått stilla och förfallit i flera år. Nu larmar Storumans kommun om miljörisker, men det råder oklarheter kring vem som egentligen har ansvaret för det övergivna verket.

Vindkraftverket fick sitt bygglov 2006 och var i drift under några år innan det stängdes ned. Sedan dess har det stått orört, och sedan 2022 har kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd ett öppet tillsynsärende efter klagomål från allmänheten.

Miljöinspektör Anna Svingfors beskriver situationen som mycket rörig.

— Det är lite oklart vem som är ansvarig och vad man har för avsikter med vindkraftverkets framtid, säger hon.

Kommunen har fått motsägelsefulla uppgifter från tidigare ägare om planerna för verket.

— Det är väl att den ägare som har varit har uppgett att man har för avsikt dels att riva det men sen även att sälja det, och sen vet vi egentligen inte vilka ägarna är, säger Svingfors.

Risk för oljeläckage

Enligt fastighetsregistret kvarstår dock de ägare som fanns registrerade 2022. De köpte verket under stillaståndet i hopp om att kunna starta det igen, men projektet har strandat när tillverkarna gått i konkurs och reservdelar inte längre går att få tag i. Ägarna har därefter försökt sälja anläggningen.

— Vi hade någon som ville köpa men som har backat ur, säger den nuvarande ägaren till statstelevisionen SVT.

Företaget hävdar att en kontroll genomfördes för drygt ett år sedan, men kommunen har inte fått detta bekräftat. Det som oroar kommunen är framför allt miljöriskerna med ett övergivet vindkraftverk.

— Vissa vindkraftverk innehåller ju en hel del olja, olika vätskor som man inte vill ska läcka ut, och när ett vindkraftverk står så här så finns ingen som har en daglig tillsyn på det. Då bedömer miljökontoret att det finns en risk att det kan hända saker här, förklarar Svingfors.

Miljöfarlig verksamhet

Hon betonar att en eventuell läcka riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser.

— Skulle det läcka ut så når det ju först mark och sedan kan det gå vidare i grundvatten, och då kan det ju spridas ganska snabbt, säger Svingfors och påpekar att ansvaret är tydligt definierat i lagen.

— Det är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Då har man ju skyldighet att fortlöpande ha kontroll på sin verksamhet, säger hon.

Kommunen fortsätter nu att utreda ärendet för att säkerställa att verket inte utgör en fara för miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands vargstam växer kraftigt

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Vargar har observerats på nya platser, främst i sydvästra Finland.

Finlands vargstam ökade markant förra året – betydligt mer än under tidigare år. Den största tillväxten skedde i de västra delarna av landet.

I mars förra året uppskattades antalet vargar i Finland till 295 individer. I mars i år hade siffran växt till 430. Siffrorna är uppskattningsvis och bygger på registrerade observationer, DNA-övervakningar, samt data om dödlighet kring vargar. Antalet vargar kan därför vara mellan 413 och 465 individer.

Antalet individer har vuxit med hela 46 procent jämfört med i fjol, så det är en verkligt häftig ökning, säger forskaren Mia Valtonen vid finska Naturresursinstitutet till Yle.

Vargstammen har ökat främst i västra Finland, särskilt i de sydvästra delarna. Vargar har dock observerats i betydligt större områden än tidigare, även på platser där de aldrig setts förut.

I Skandinavien har vargen länge ansetts hotad och haft ett starkt skydd, men i maj godkände EU-parlamentet en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det innebär att det nu kan bli tillåtet med stamvårdande jakt i Finland, något som jord- och skogsbruksminister Sari Essayah yrkat starkt på.

Utan stamvårdande jakt beräknas antalet vargar öka till 557 individer i november och 436 i mars nästa år. Med stamvårdande jakt skulle det förstås vara färre, säger Samu Mäntyniemi, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön i kritiskt läge – fiskestopp hjälper inte längre

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
EU:s fångstplan för Östersjön har misslyckats och bestånden kan inte räddas ens med fiskestopp, visar ny rapport.

Östersjön är i så pass dåligt skick att inte ens fiskestopp räcker för att rädda bestånden, enligt en ny EU-rapport. Idag kommer EU-ministrar att ha ett krismöte i Stockholm för att diskutera situationen.

Om cirka en månad ska EU-länderna besluta om vilka fångstkvoter som ska gälla i Östersjön under nästa år. I en ny rapport beställd av EU inför beslutsfattandet, skriven av fiskeexperten Christian Möllmann från universitetet i Hamburg, konstateras dock att det nuvarande systemet som implementerats i Östersjön inte fungerar som det ska.

Den mångåriga fångstplanen har till stor del misslyckats med att nå sitt mål om att återställa och bibehålla bestånden ovanför hållbar nivå”, går att läsa i rapporten.

Vidare varnar Möllmann att även ett totalstopp av fiske i Östersjön inte räcker för att fiskbestånden ska återhämta sig.

En snabb återhämtning för torsk och sill i havet är osannolik även under ett fiskeförbud.

Under tisdagen kommer man att anordna ett möte i Stockholm där fiske- och klimatministrar, kommissionärer och diverse EU-parlamentsledamöter från Östersjöländerna kommer att samlas för att diskutera situationen. Miljökommissionär Jessika Roswall kommer att leda mötet tillsammans med fiskeansvariga kollegan Costas Kadis.

Vi vet ju alla att Östersjön är i väldigt dåligt skick och har varit det under en lång tid. Men jag tycker att det finns ett mycket större samarbete mellan länderna i dag, säger Roswall till TT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rönn – nyttiga bär och magiska krafter

Publicerad september 26, 2025
– av Redaktionen
Rönnbär går utmärkt att frysa in eller torka.

Rönnbär är extremt rika på c-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi.

Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sann eller inte...


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 7 oktober 2022.


Ett året runt-träd

Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktiga träd och även en variant som kallas sötrönn.

Tre bär om dagen räcker

Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbart, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken.

Bären är oerhört rika på c-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större andel kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning.

De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också en mindre del av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten.

Frys in eller torka

Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn.

Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd.

Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen.

Tänk på fåglarna

Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern.

Magiska krafter

Rönn är ett fornnordiskt namn för "röd" och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att "Helig rönnen är på gården". I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården.

I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande.

Något av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Dock menar Ulf Sperens, före detta forskare vid Umeå Universitet, att detta är en skröna.

– Rönnarna kan inte förutsäga framtiden, sade Sperens till Land.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.