MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 10 augusti 2025

söndag 10 augusti 2025

Produkter klarar kemikaliekraven

publicerad 22 mars 2017

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I endast 1 av 44 sexleksaker, som granskats av Kemikalieinspektionen, finns förbjudna kemikalier. Resultatet tyder på att sexleksaker klarar kemikaliekraven bättre än andra varor.

– Det är positivt att de flesta av produkterna har klarat granskningen utan anmärkningar, även om det förekommer att sexleksaker innehåller skadliga kemikalier. Vår undersökning indikerar att företag i andra branscher kan dra lärdomar av sexleksaksföretagens arbete med kemikaliefrågor, säger Frida Ramström, inspektor på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Kemikalieinspektionen har inte tidigare kontrollerat innehållet i sexleksaker. I granskningen ingick totalt 44 produkter från 16 företag. I fokus stod produkter av mjuk PVC-plast och elektriska produkter.

En av de granskade sexleksakerna innehöll kortkedjiga klorparaffiner i otillåtna halter. Efter granskningen har företaget stoppa försäljningen enligt myndigheten Kemi.

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska kräftor hotas av utrotning

Den biologiska mångfalden

publicerad Idag 7:31
– av Isac Boman
Från 30 000 bestånd till under 600 – flodkräftan är akut hotad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, menar Edsman.

Import för hundratals miljoner

Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.

Så tog signalkräftan över

Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika och infördes i Sverige på 1960-talet som ett sätt att ersätta flodkräftan, som då slagits hårt av kräftpesten. Tanken var att bevara kräftfisket och den ekonomiska nyttan, eftersom signalkräftan är mer motståndskraftig mot sjukdomen än flodkräftan.

Problemet är att signalkräftan bär på just kräftpesten – en parasitisk algsvamp – som är dödlig för flodkräftan. Även om den invasiva arten själv kan drabbas är den betydligt tåligare, vilket gör att den fungerar som smittbärare och påskyndar flodkräftans tillbakagång.

Sedan introduktionen har signalkräftan spridit sig snabbt och finns nu i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. Många av dessa har tillkommit genom illegala utsättningar. Följden är att flodkräftan har minskat från omkring 30 000 bestånd till färre än 600 i hela landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu ska svenska igelkottar räknas

publicerad Igår 7:04
– av Redaktionen
Ge igelkotten vatten, inte mjölk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under igelkottsveckan uppmanas svenskar att räkna igelkottar, eller avsaknaden av dem, i sitt närområde. Målet är att ta reda på mer om igelkottarna och förbättra djurets livsmiljöer.

Igelkotten är ett djur som alltid levt nära människan och man kan ofta få syn på dem i trädgårdar, men även inne i befolkade städer. Det är ett vilt djur som är mycket älskat av svenskarna och man ställer ofta ut både mat och vatten till dem, samt gärna vill rädda dem från majbrasorna.

Igelkotten är ett djur som har levt nära oss människor hela tiden. När landsbygden såg ut på ett annat sätt såg man ofta igelkotten i anslutning till gårdarna. Det finns beskrivet både i folktron och i gamla nyhetsarkiv. Igelkotten har länge haft ett nyhetsvärde för oss människor, berättar Jessica Ångström, naturexpert på WWF, till Natursidan.

Trots den till synes delade kärleken arter emellan så orsakar människor ofta problem för igelkotten. Trafikdödlighet är exempelvis ett stort problem bland igelkottar och står för 33 procent av dödsfallen. Även minskandet av det småskaliga jordbruket har påverkat igelkotten negativt, samt bland annat brist på övervintringsplatser, sjukdom och insektsgifter.

Kraftig minskning

Idag är igelkotten rödlistad som sårbar, enligt SLU Artdatabanken. På 12 år har antalet igelkottar minskat med 48 procent i Sverige.

Nästa vecka uppmanar WWF alla svenskar att räkna igelkottarna i sitt område. Det gäller även de som bor inne i stan och man ska även rapportera in om man inte sett några igelkottar.

Vi räknar igelkottar under en vecka över hela landet och i år är vi särskilt intresserade av rapporter från dig som aldrig sett en igelkott där du bor”, skriver WWF.

Hjälp en igelkott

Igelkottar finns överallt och kan få för sig att vilja bo i vilken trädgård som helst. Har man därför möjlighet att skapa en bättre miljö i trädgården är igelkotten troligen tacksam, om inte annat kan det hjälpa den att överleva. Att ha lövträd, buskage och rishögar är bra i en trädgård. Spara exempelvis lövhögar i buskar, det blir perfekta sommarbon.

Bor man i exempelvis ett villaområde är det också fint om det finns lämpliga igelkottepassager mellan trädgårdarna, så igelkotten inte behöver ta sig ut på vägarna för mycket. En igelkott har inget revir, men brukar kunna röra sig i en fem hektars radie. Om man ska elda ris under våren så kika under högen först så ingen igelkott ligger och sover.

Robotgräsklippare och igelkottar går inte ihop, programmera den att köra under dagtid när igelkotten sover. Likt många djur är den oftast mest aktiv i skymning och gryning. Det går fint att mata igelkotten, men inte för mycket. Då kan den bli överviktig och få svårt att röra sig. Undvik dock att ge mjölk då igelkottar inte tål det särskilt bra, ge istället hund eller kattmat samt en skål med vatten.

Igelkotteveckan är 11–17 augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mikroplastregnet i Auckland – motsvarar 3 miljoner plastflaskor

publicerad 5 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det faller ned mikroplast från himlen motsvarande 3 miljoner plastflaskor årligen i storstadsområdet Auckland i Nya Zeeland, visar ny forskning. Totalt motsvarar det 74 ton mikroplast.

Tidigare studier från storstäder världen över har avslöjat att luften vi andas innehåller mikroplast. När man exempelvis mätte i London under 2020 innehöll en kvadratmeter under en dags mätningar i snitt 771 plastpartiklar. Jämförelsevis mätte man i snitt 275 i Hamburg och 110 i Paris per kvadratmeter.

Nu har forskare vid Auckland University genomfört mätningar med nya metoder, som kan upptäcka ännu mindre partiklar, som inte är större än 0,01 mm. Resultaten av mätningarna, som presenteras i Environmental Science & Technology, visade att Auckland hade i genomsnitt 4 885 mikroplastpartiklar i en kvadratmeter under ett dygn. På ett år motsvarar det 74 ton mikroplast, eller 3 miljoner plastflaskor.

Forskare runt om i världen har sannolikt underskattat mängden mikroplaster i luften dramatiskt, säger huvudförfattaren Dr Joel Rindelaub. Studien är den första som beräknar den totala massan av mikroplaster i luften i en stad.

Använde färgämne

I studien fångades mikroplaster som föll från luften upp av en tratt och en burk i en trälåda på taket av ett universitet i stadens centrum. Samma uppställning fanns i en trädgård i området Remuera. Nästan all mikroplast var för liten för att kunna ses med blotta ögat. Forskarna identifierade de minsta partiklarna genom att använda ett färgämne som avger ljus under vissa förhållanden. En värmebehandling användes för att analysera massan.

Ju mindre partiklar vi tittade på, desto mer mikroplast såg vi, säger Rindelaub i ett pressmeddelande. Detta är anmärkningsvärt eftersom de minsta partiklarna är de mest toxikologiskt relevanta.

Rindelaub förklarar att det är nanoplast, det vill säga de minsta partiklarna, som potentiellt kan tränga in i celler, passera blod-hjärnbarriären och ansamlas i organ som testiklar, lever och hjärna. Nanoplast och mikroplast har hittats i bland annat moderkakor hos kvinnor och i blodet. Tidigare studier har också visat att mikroplast i blodet förhöjer risken för hjärtsjukdomar.

Haven en nyckelkälla

Forskarna tror att en möjlig källa till de höga halterna i Auckland beror på haven, som är avsevärt plastförorenade.

Luftburen mikroplast uppstår när vågor slår mot land och det kan vara en nyckelkälla till hur mikroplaster transporteras runt globalt. Det kan hjälpa oss förstå hur vissa mikroplaster når atmosfären och hur de förs till avlägsna platser som här i Nya Zeeland, säger Rindelaub.

Storstadsområdet kring Auckland omfattar ungefär 5600 kvadratkilometer, ungefärligen motsvarande Stockholms läns cirka 6500 kvadratkilometer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny jätteinsekt upptäckt i Australien

Den biologiska mångfalden

publicerad 5 augusti 2025
– av Redaktionen
Acrophylla alta lever i ett mycket begränsat område av högt belägen regnskog.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Forskare har upptäckt en ny art av vandrande pinne. Insekten, som kan bli nästan en halvmeter lång, uppges kunna vara Australiens tyngsta.

Det var på hög höjd i Atherton Tablelands i norra Queensland i Australien som man hittade den vandrande pinnen. Forskare vid James Cook University hjälpte till att identifiera den nya arten som man kallar för Acrophylla alta. Det mest märkvärdiga med insekten är dess längd och särskilt dess vikt: Den kan bli 40 centimeter lång och väga cirka 44 gram, vilket är något mindre än vikten av en golfboll.

Det finns längre stickinsekter, men de är ganska lätta, säger professor Angus Emmott i ett pressmeddelande. Enligt vad vi vet hittills är detta Australiens tyngsta insekt.

Det var genom äggen som forskarna kunde identifiera att det var en ny art, eftersom inga arter av vandrande pinnar har likadana ägg.

De har alla olika ytor och olika texturer och gropar, och de kan ha olika former, säger han.

Det är inte ovanligt att man upptäcker nya insektsarter, men anledningen till att just denna tunga insekt gått obemärkt förbi är troligen på grund av dess levnadsmiljö. Dessa insekter lever i ett begränsat område högt belägen regnskog och lever högt uppe i trädkronorna. Emmott tror också att det är just deras livsmiljö som gjort dem så pass stora.

De lever i en sval, fuktig miljö, säger han. Deras kroppsvikt hjälper dem troligen att överleva de kallare förhållandena, och det är därför de har utvecklats till dessa stora insekter under miljontals år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.