MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 13 juni 2025

fredag 13 juni 2025

Nordens skafferi: Vårens grönska

publicerad 17 maj 2025
– av Redaktionen
Harsyra tar många tillbaka till barndomen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Många minns harsyrans syrliga smak, eller hur daggkåporna på gräsmattan fylldes med morgondaggen, men har glömt bort med åren att de faktiskt går att äta. I skogen, på gräsmattan och till och med i stan finns finns mängder med örter och andra växter att äta under vårens grönska.

Det är dock viktigt att komma ihåg att svenska växter ofta kan vara giftiga, och därför ska man aldrig äta något man är osäker på.

Mörkret är på väg bort och ljuset är på ingång i det svenska landskapet. Med ljus, sol och mer värme börjar jorden sakta tinas upp och bladen sprida sina knoppar. De gröna bladen är inte bara en fröjd som innebär vårkänslor, utan innehåller också en hel del ätbara växter. I Sverige finns massor att äta i naturen förutom de välkända lingonen, och det stora urvalet av svampar som lockar ute i skogen. Det finns även ogräs, träd, buskar och blommor.  I den här artikeln tittar vi på några av vårens örter och blad som är ätbara.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2024.


Skogen finns till för alla via allemansrätten, däremot ska man alltid ha respekt för både markägare och natur. Vissa saker, som träd, måste man ha markägarens tillstånd för att plocka av och man bör inte plocka mer än det man kommer att använda. Det är också viktigt att tänka sig för när man är i skogen, då det är lätt att gå vilse. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man ska göra och tänka när man går vilse i skog och mark.

Åtskilliga ätbara växter finns inte enbart i skogar utan även i städer, men man bör alltid undvika att plocka längs vägar med tanke på avgaser. Om inte annat kan man använda stans flora för att lära sig känna igen olika växter. Det är viktigt att komma ihåg att aldrig äta något man inte är säker på, då det finns åtskilliga giftiga växter i Sverige där förtäring kan få katastrofala konsekvenser. Läs på, titta ordentligt och gissa aldrig.

Blåbärsblad (Vaccinium myrtillus)

Skördas: Maj till juni

Blåbär vet de flesta att man förstås kan äta, men alla vet inte om att man kan äta bladen också. Blåbären i sig är väldigt nyttiga, men det finns även en hel del fina kvaliteter i bladen. Bland annat innehåller det flavonider, som fungerar som verksamma antioxidanter, samt även ämnet neomyrtelin som ska vara bra mot åldersdiabetes, enligt Läkeörter.se. Bladen innehåller C-vitamin och krom.

Bästa sättet att använda blåbärsblad är att göra avkok på, det vill säga te. Det går alldeles utmärkt att använda färska blad, men också att torka och ha även under vintertid. Blåbärsbladste ska kunna motverka diarré och magbesvär, samt även ha blodsockersänkande egenskaper och vara bra mot urinvägsbesvär..

Plocka bladen innan bären kommer. Foto: Ann-Sophie Qvarnström/Public Domain

Lomme (Capsella bursa-pastoris)

Skördas: April till november

Plantan har en smal stjälk med vita blommor och växer på ängar. Längs stjälken sitter det fruktskidor som är något hjärtformade. Den är en av de vanligaste ogräsen och finns i hela Sverige, förutom på fjället.

Det går fint att äta hela växten, förutom roten. Det sägs att lomme användes som föda redan på stenåldern.

Särskilt fruktskidorna har en smak som drar mot ingefära och senap. Unga blad går att använda i sallad, eller så kan man torka dem och använda vid senare tillfälle i matlagning. Ett tips är att göra kryddsmör av de omogna fruktskidorna.

Lomme ska ha en blodstillande, bakteriedödande, antiinflammatorisk och kärlsammandragande effekt, vilket gör den effektiv vid sårvård. Man kan exempelvis torka och pulverisera för att sedan använda och strö direkt på sår för att stoppablödningar.

Den innehåller också mycket järn, kalcium, K-vitamin och C-vitamin. Den kan förväxlas med penningört, men den är också ätlig. Lomme ska också förr ha används mot frossa.

Undvik att äta den vid graviditet och vid problematik med njursten eller njursjukdomar.

Lomme. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Harsyra (Oxalis acetosella)

Skördas: April till oktober

Den klassiska örten växer gärna i fuktigare skog och har tre hjärtformade blad som liknar klöver. Det går att äta både blommor och blad. Dess blommor liknar dock vitsippans, som är giftig att äta, men skillnaden är att harsyrans blommor har vita fröstänglar och rosa ådring. Båda blommar också ungefär samtidigt kring maj månad. Titta därför noga så det inte är en vitsippa som råkats plockats upp, särskilt om barnen är med.

Harsyra brukar ofta kallas för skogens barometer eftersom den fäller in sina blad när det regnar.

Örten har en syrlig smak, som kommer från giftet oxalsyra. Det är dock inte giftigt att äta livsmedel med oxalsyra, men man bör inte äta stora mängder (vilket är svårt att göra med harsyra). Lider man av njursten bör man däremot inte äta något med oxalsyra i. Den syrliga smaken passar som smakförstärkare i exempelvis såser eller sallad. Passar också bra i desserter eller att blandas i vatten för måltidsdryck. Eller varför inte gå och småäta lite på promenaden?

Den växer i hela Sverige, förutom nordligaste Norrland.

Harsyra. Foto:
Tero Karppinen/CC BY 2.0

Daggkåpa (Alchemilla vulgaris)

Skördas: Maj till juli

Kanske man som barn brukade plocka daggkåpor från gräsmattan och dricka den morgondagg som samlats, om inte annat känns nog den vanliga växten igen av de flesta. Den finns i hela Sverige och är vanlig, förutom på gräsmattor, även på ängar. Det går även att hitta den i skogen.

Bladen är skålformade och den får små gulgröna blommor.

Namnet Alchemilla kommer från att man förr trodde att vattendroppen som bildades i växtskålen var en viktig ingrediens för alkemisterna.

Traditionellt har växten används som läkeört och ska vara bra att drickas under en graviditet. Vidare ska den ha använts efter förlossning då garvämnena i plantan kan hjälpa till att dra ihop huden, därför har den också används som kompress till sårläkning. Av den anledningen ska det också vara fördelaktigt att dricka avkok på daggkåpa under en kraftig menstruation.

Den ska också ha kallats ”kvinnans bästa vän” då den ska vara bra för att underlätta regelbunden menstruation och även lindra klimakteriebesvär.

Den innehåller också eteriska oljor och saponiner, vilka tillsammans med garvämnena kan förebygga narig hud.

Det går att äta både blad och blommor. Klipp bort bladen vid bladets fäste så kan växten fortsätta växa. Torka och använd som te, eller som utfyllnad i sallad. Gör ett avkok och använd sedan som ett sammandragande ansiktsvatten.

Daggkåpa. Foto:
Alexandre Dulaunoy/CC BY-SA 2.0

Björkblad (Betula spp.)

Skördas: Maj till juni

Det vitsvarta trädet är lätt att känna igen. Under våren börjar bladen knoppa fram på trädet och det är då de är bäst att plocka. För björkblad är nämligen användbara både invärtes och utvärtes.

Björkblad har länge används för att ge kroppen en extra boost efter vintern. Bladen kan användas som te och tillför då ett gäng nyttigheter till kroppen. Bland annat ska de innehålla mycket C-vitamin, men även hjälpa till att stödja njurarna och rensa ut slaggprodukter från kroppen. Bladen ska också vara virus-och inflammationshämmande, samt bra för reumatiker.

Vidare kan man också göra en infusion på bladen och använda som ansiktsvatten, något som ska hjälpa till att ge klarare hud. Det ska också vara bra mot eksem. Varför inte lägga ta ett bad med björklöv för att gynna hela kroppen?

Vill man testa ett naturligt schampo eller hushållsrengöring kan man blanda en liter vatten med en deciliter färska blad. Låt stå i ett dygn och rör om då och då. Efter det kan man silar av bladen och det ska ha skapats en form av såpa. Detta kan man använda både till håret eller att skura med.

Foto: Bengt Littorin/ CC BY 2.0

Brännässla (Urtica dioica) och Vitplister (Lamium album)

Skördas: Mars till augusti

Brännässlan finns i hela Sverige, växer lite överallt och bör plockas med handskar eftersom den bränns. Den går fint att plocka som skott men också som fullvuxen planta.

Plantan är mycket rik på C-vitamin och är relativt proteinrik. Innehåller även järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel.

Plocka dock inte brännässlor på kvävegödslad mark eller nära gödselhagar. Nässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder.

Den kan användas som spenat i varmrätter och går också fint att torka och använda som te. Även frökapslarna går att plocka och torka, något man kan ha i exempelvis musli för extra energi. Nässelsoppa är också en populär rätt.

Vitplister likar brännässlan väldigt mycket, förutom att den har vita eller röda blommor (rödplister). Den har dock inte några brännhår. Det är också en väldigt vanlig planta och det går också fint att äta både blad och blommor. Att göra te på blommorna ska vara särskilt gott och smaka sött samt kola-aktigt. Det är vanligt att barn brukar suga ut nektar från blommorna.

Brännässla och Vitplister. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Humleblomster (Geum rivale)

Skördas: april till oktober

Örten sägs ha fått sitt namn då blomman efterliknar en humlas bakdel. Blomman växter i hela landet och är en del av nejlikesläktet, vilket gör att den kan förväxlas med nejlika, som inte är giftig. Nejlika har däremot gula blommor, samtidigt som humleblomster är mer åt färgen lilabrun. Den växer oftast i våtare marker. Roten, som är bäst att plocka under våren, har en sötaktig smak och kan användas för att göra en chokladaktig dryck genom att man skalar roten och lägger den i en kastrull som man fyller på med vatten. Koka upp, dra sedan av kastrullen och låt stå i 20 till 30 minuter, sila sedan bort rötterna och tillsätt socker och varm mjölk. Skotten kan man äta färska och blommorna passar fint som exempelvis dekoration i sallad. Bladen kan man ha i en soppa eller använda i stuvningar.

Traditionellt har avkok på roten hos humleblomster använts invärtes mot frossa, feber, diarré och tarm- och magbesvär. Utvärtes har den använts till behandling av olika hudåkommor såsom fläckig hud, finnar och fräknar. Roten har inom folkmedicin även använts som ett antiinflammatoriskt, antiseptiskt och sammandragande medel.

Humleblomster. Foto:Thibault Lefort/Public Domain

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss ”surfar” i vinden

publicerad 7 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fladdermöss använder stormars varmfronter för att ”surfa” på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor.

Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i.

Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt.

Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje.

Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössens migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att ”surfa” på.

De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det.

Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall.

Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så slipper du fästingbett i sommar

publicerad 6 juni 2025
– av Redaktionen
Ta hundpromenaden på väl upptrampade stigar för att minska risken för fästingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.


Vitlök

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

Eteriska oljor

I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

Kokosolja

Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

Rosmarin

En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en ”fästingbarriär” med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.

Fästingar (Ixodida) är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och även reptiler samt groddjur. Det finns två större fästingfamiljer, hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. I Afrika finns också en fästingsfamilj (Nuttalliellidae) där det bara förekommer en art, Nuttalliella namaqua.

I Sverige har man hittills hittat 20 arter. På finlandssvenska kallas fästingar för skogsbässar.

Fästingar har många naturliga fiender som exempelvis vissa skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, vissa spindlar och myror som äter fästingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Ingen myggsommar att vänta

publicerad 1 juni 2025
– av Redaktionen
I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter - men "bara" ett 30-tal av dessa suger blod.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ovanligt torra och blåsiga våren ser ut att dämpa årets mygginvasion – till glädje för alla som gärna slipper surrande plågoandar. Enligt forskare pekar väderförhållandena på att en ovanligt myggfri sommar är att vänta.

Orsaken är att myggäggen behöver stående vatten för att kläckas, och just nu är det brist på både pölar och höga vattennivåer.

– Grundvattnet är väldigt torrt när man är ute i skog och mark och finns det inga pölar kommer inte äggen att kunna kläckas, säger Jan Lundström, forskare vid Biologisk myggkontroll, till statsradion P4 Dalarna.

– Hoppas vi får lite värme och lite sol också så kan nog midsommar bli riktigt bra, fortsätter han.

”Kan kläckas vid varje översvämning”

Men även om myggen uteblir i år, kan de göra comeback längre fram. Myggägg har nämligen förmågan att ligga vilande under flera år i marken i väntan på rätt förhållanden.

– De kan kläckas vid varje översvämning under maj till augusti, förklarar Lundström.

I Sverige finns cirka 2500 olika myggarter – men ”bara” ett 30-tal av dessa suger blod från människor eller djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.