Annons:

Nordens skafferi: Vårens grönska

Publicerad maj 17, 2025
– av Redaktionen
Harsyra tar många tillbaka till barndomen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Många minns harsyrans syrliga smak, eller hur daggkåporna på gräsmattan fylldes med morgondaggen, men har glömt bort med åren att de faktiskt går att äta. I skogen, på gräsmattan och till och med i stan finns finns mängder med örter och andra växter att äta under vårens grönska.

Det är dock viktigt att komma ihåg att svenska växter ofta kan vara giftiga, och därför ska man aldrig äta något man är osäker på.

Mörkret är på väg bort och ljuset är på ingång i det svenska landskapet. Med ljus, sol och mer värme börjar jorden sakta tinas upp och bladen sprida sina knoppar. De gröna bladen är inte bara en fröjd som innebär vårkänslor, utan innehåller också en hel del ätbara växter. I Sverige finns massor att äta i naturen förutom de välkända lingonen, och det stora urvalet av svampar som lockar ute i skogen. Det finns även ogräs, träd, buskar och blommor.  I den här artikeln tittar vi på några av vårens örter och blad som är ätbara.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2024.

Annons:

Skogen finns till för alla via allemansrätten, däremot ska man alltid ha respekt för både markägare och natur. Vissa saker, som träd, måste man ha markägarens tillstånd för att plocka av och man bör inte plocka mer än det man kommer att använda. Det är också viktigt att tänka sig för när man är i skogen, då det är lätt att gå vilse. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man ska göra och tänka när man går vilse i skog och mark.

Åtskilliga ätbara växter finns inte enbart i skogar utan även i städer, men man bör alltid undvika att plocka längs vägar med tanke på avgaser. Om inte annat kan man använda stans flora för att lära sig känna igen olika växter. Det är viktigt att komma ihåg att aldrig äta något man inte är säker på, då det finns åtskilliga giftiga växter i Sverige där förtäring kan få katastrofala konsekvenser. Läs på, titta ordentligt och gissa aldrig.

Blåbärsblad (Vaccinium myrtillus)

Skördas: Maj till juni

Blåbär vet de flesta att man förstås kan äta, men alla vet inte om att man kan äta bladen också. Blåbären i sig är väldigt nyttiga, men det finns även en hel del fina kvaliteter i bladen. Bland annat innehåller det flavonider, som fungerar som verksamma antioxidanter, samt även ämnet neomyrtelin som ska vara bra mot åldersdiabetes, enligt Läkeörter.se. Bladen innehåller C-vitamin och krom.

Bästa sättet att använda blåbärsblad är att göra avkok på, det vill säga te. Det går alldeles utmärkt att använda färska blad, men också att torka och ha även under vintertid. Blåbärsbladste ska kunna motverka diarré och magbesvär, samt även ha blodsockersänkande egenskaper och vara bra mot urinvägsbesvär..

Plocka bladen innan bären kommer. Foto: Ann-Sophie Qvarnström/Public Domain

Lomme (Capsella bursa-pastoris)

Skördas: April till november

Plantan har en smal stjälk med vita blommor och växer på ängar. Längs stjälken sitter det fruktskidor som är något hjärtformade. Den är en av de vanligaste ogräsen och finns i hela Sverige, förutom på fjället.

Det går fint att äta hela växten, förutom roten. Det sägs att lomme användes som föda redan på stenåldern.

Särskilt fruktskidorna har en smak som drar mot ingefära och senap. Unga blad går att använda i sallad, eller så kan man torka dem och använda vid senare tillfälle i matlagning. Ett tips är att göra kryddsmör av de omogna fruktskidorna.

Lomme ska ha en blodstillande, bakteriedödande, antiinflammatorisk och kärlsammandragande effekt, vilket gör den effektiv vid sårvård. Man kan exempelvis torka och pulverisera för att sedan använda och strö direkt på sår för att stoppablödningar.

Den innehåller också mycket järn, kalcium, K-vitamin och C-vitamin. Den kan förväxlas med penningört, men den är också ätlig. Lomme ska också förr ha används mot frossa.

Undvik att äta den vid graviditet och vid problematik med njursten eller njursjukdomar.

Lomme. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Harsyra (Oxalis acetosella)

Skördas: April till oktober

Den klassiska örten växer gärna i fuktigare skog och har tre hjärtformade blad som liknar klöver. Det går att äta både blommor och blad. Dess blommor liknar dock vitsippans, som är giftig att äta, men skillnaden är att harsyrans blommor har vita fröstänglar och rosa ådring. Båda blommar också ungefär samtidigt kring maj månad. Titta därför noga så det inte är en vitsippa som råkats plockats upp, särskilt om barnen är med.

Harsyra brukar ofta kallas för skogens barometer eftersom den fäller in sina blad när det regnar.

Örten har en syrlig smak, som kommer från giftet oxalsyra. Det är dock inte giftigt att äta livsmedel med oxalsyra, men man bör inte äta stora mängder (vilket är svårt att göra med harsyra). Lider man av njursten bör man däremot inte äta något med oxalsyra i. Den syrliga smaken passar som smakförstärkare i exempelvis såser eller sallad. Passar också bra i desserter eller att blandas i vatten för måltidsdryck. Eller varför inte gå och småäta lite på promenaden?

Den växer i hela Sverige, förutom nordligaste Norrland.

Harsyra. Foto:
Tero Karppinen/CC BY 2.0

Daggkåpa (Alchemilla vulgaris)

Skördas: Maj till juli

Kanske man som barn brukade plocka daggkåpor från gräsmattan och dricka den morgondagg som samlats, om inte annat känns nog den vanliga växten igen av de flesta. Den finns i hela Sverige och är vanlig, förutom på gräsmattor, även på ängar. Det går även att hitta den i skogen.

Bladen är skålformade och den får små gulgröna blommor.

Namnet Alchemilla kommer från att man förr trodde att vattendroppen som bildades i växtskålen var en viktig ingrediens för alkemisterna.

Traditionellt har växten används som läkeört och ska vara bra att drickas under en graviditet. Vidare ska den ha använts efter förlossning då garvämnena i plantan kan hjälpa till att dra ihop huden, därför har den också används som kompress till sårläkning. Av den anledningen ska det också vara fördelaktigt att dricka avkok på daggkåpa under en kraftig menstruation.

Den ska också ha kallats ”kvinnans bästa vän” då den ska vara bra för att underlätta regelbunden menstruation och även lindra klimakteriebesvär.

Den innehåller också eteriska oljor och saponiner, vilka tillsammans med garvämnena kan förebygga narig hud.

Det går att äta både blad och blommor. Klipp bort bladen vid bladets fäste så kan växten fortsätta växa. Torka och använd som te, eller som utfyllnad i sallad. Gör ett avkok och använd sedan som ett sammandragande ansiktsvatten.

Daggkåpa. Foto:
Alexandre Dulaunoy/CC BY-SA 2.0

Björkblad (Betula spp.)

Skördas: Maj till juni

Det vitsvarta trädet är lätt att känna igen. Under våren börjar bladen knoppa fram på trädet och det är då de är bäst att plocka. För björkblad är nämligen användbara både invärtes och utvärtes.

Björkblad har länge används för att ge kroppen en extra boost efter vintern. Bladen kan användas som te och tillför då ett gäng nyttigheter till kroppen. Bland annat ska de innehålla mycket C-vitamin, men även hjälpa till att stödja njurarna och rensa ut slaggprodukter från kroppen. Bladen ska också vara virus-och inflammationshämmande, samt bra för reumatiker.

Vidare kan man också göra en infusion på bladen och använda som ansiktsvatten, något som ska hjälpa till att ge klarare hud. Det ska också vara bra mot eksem. Varför inte lägga ta ett bad med björklöv för att gynna hela kroppen?

Vill man testa ett naturligt schampo eller hushållsrengöring kan man blanda en liter vatten med en deciliter färska blad. Låt stå i ett dygn och rör om då och då. Efter det kan man silar av bladen och det ska ha skapats en form av såpa. Detta kan man använda både till håret eller att skura med.

Foto: Bengt Littorin/ CC BY 2.0

Brännässla (Urtica dioica) och Vitplister (Lamium album)

Skördas: Mars till augusti

Brännässlan finns i hela Sverige, växer lite överallt och bör plockas med handskar eftersom den bränns. Den går fint att plocka som skott men också som fullvuxen planta.

Plantan är mycket rik på C-vitamin och är relativt proteinrik. Innehåller även järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel.

Plocka dock inte brännässlor på kvävegödslad mark eller nära gödselhagar. Nässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder.

Den kan användas som spenat i varmrätter och går också fint att torka och använda som te. Även frökapslarna går att plocka och torka, något man kan ha i exempelvis musli för extra energi. Nässelsoppa är också en populär rätt.

Vitplister likar brännässlan väldigt mycket, förutom att den har vita eller röda blommor (rödplister). Den har dock inte några brännhår. Det är också en väldigt vanlig planta och det går också fint att äta både blad och blommor. Att göra te på blommorna ska vara särskilt gott och smaka sött samt kola-aktigt. Det är vanligt att barn brukar suga ut nektar från blommorna.

Brännässla och Vitplister. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Humleblomster (Geum rivale)

Skördas: april till oktober

Örten sägs ha fått sitt namn då blomman efterliknar en humlas bakdel. Blomman växter i hela landet och är en del av nejlikesläktet, vilket gör att den kan förväxlas med nejlika, som inte är giftig. Nejlika har däremot gula blommor, samtidigt som humleblomster är mer åt färgen lilabrun. Den växer oftast i våtare marker. Roten, som är bäst att plocka under våren, har en sötaktig smak och kan användas för att göra en chokladaktig dryck genom att man skalar roten och lägger den i en kastrull som man fyller på med vatten. Koka upp, dra sedan av kastrullen och låt stå i 20 till 30 minuter, sila sedan bort rötterna och tillsätt socker och varm mjölk. Skotten kan man äta färska och blommorna passar fint som exempelvis dekoration i sallad. Bladen kan man ha i en soppa eller använda i stuvningar.

Traditionellt har avkok på roten hos humleblomster använts invärtes mot frossa, feber, diarré och tarm- och magbesvär. Utvärtes har den använts till behandling av olika hudåkommor såsom fläckig hud, finnar och fräknar. Roten har inom folkmedicin även använts som ett antiinflammatoriskt, antiseptiskt och sammandragande medel.

Humleblomster. Foto:Thibault Lefort/Public Domain

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Artrik skånsk natur får Unesco-status

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 7, 2025
– av Redaktionen
Storkriket har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket.

Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling.

Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas ”The World Network of Biosphere Reserves”.

Artrikaste platserna

Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Annons:

Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området.

Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturvård eller djurplågeri? Danmarks rewilding-projekt i blåsväder

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 4, 2025
– av Redaktionen
Vid rewilding-projektet Saksfjed Vildmark betar Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap fritt året runt.

Att återställa naturen innebär att låta den återgå till det vilda – att släppa kontrollen och låta naturliga processer utvecklas. I Danmark betar kor och hästar fritt året runt som del av ambitiösa rewilding-projekt för att återskapa ursprungliga ekosystem.

Metoden har dock skapat en svår balansgång: medan projekten bevisligen gynnar den biologiska mångfalden, väcker de stark kritik från djurskyddsorganisationer som menar att djuren utsätts för onödigt lidande.

Knutshoved Odde är en 30 kilometer lång landtunga som ligger nära Vordingborg, cirka 90 kilometer sydväst om Köpenhamn. Området formades under istiden och bestod fram till 1800-talet av naturbetesmarker, vattenhål och våtmarker – något som framgår av historiska kartor. Sedan dess har stora delar omvandlats till jordbruksmark genom dränering, borttagning av stenar och utfyllnad av naturliga sänkor i landskapet.

Rewilding-projektet LIFE Clima-Bombin, som startade 2019, syftade främst på att återställa den naturliga miljön som tidigare fanns, och sedan bevara denna – något man nu har lyckats med. Det har man kunnat göra med hjälp av finansiering från EU:s LIFE-fond och den danska miljöskyddsmyndigheten. För att återställa naturmarkerna började man med att återskapa landskapet från grunden. Jordbruksmarken har omvandlats genom att man lagt tillbaka stora mängder stenar och sått frö med vilda gräsmarksarter.

Annons:

Vi vill återskapa det vi kallar ’Det gamla landet’. Det vill säga landskapet som det såg ut före 1800, när det medeltida landskapet innehöll vattenhål, betesmarker och stora, spridda ekar. Danmark betades intensivt i 6 000 år tills kungen sålde sin mark. Vid 1800-talets början förändrades allt till åkerbruk och mörka skogar. Och då försvann nästan all vår biologiska mångfald, sade Peer Ravn, som är partner i projektet, till Danmarks Naturfredningsforening 2023.

Den största förändringen skedde när man tog bort de pumpar som dränerat marken, och nu har det uppstått sex öar efter att man återställt vattenområdena. För att skapa mer biologisk mångfald har man också kor och hästar som betar i områdena året runt.

Nu har naturen kommit tillbaka till Knutshoved Odde. Området, som tidigare varit fattigt på växter, blommar nu färgstarkt på sommaren. Sedan våtmarkerna återställdes har allt fler häckande fåglar tagit sig dit varje år. Området är också en viktig livsmiljö för alla arter av Danmarks utrotningshotade amfibier, vars livsmiljöer tidigare hotades av översvämningar. Nu har grodorna en bättre förutsättning med de återställda vattenhålen.

Jordbruksmarken har nu gått tillbaka till sitt forna tillstånd – genom att återskapa marken och låta naturen få ett fritt spelrum har den på relativt kort tid tagit plats igen, där biologisk mångfald nu frodas.

Vid Saksfjed Vildmark betar korna fritt. Foto: Saksfjed Vildmark/FB

Domesticerade betande djur

Just de betande djuren är en central del av naturrestaureringen då de utför så kallade ”naturliga störningar” som liknar de som fanns när fler större betesdjur levde fritt i Europa. Just området Knutshoved Odde är ett avslutat och lyckat projekt där man använt sig av betande djur, men långt ifrån det enda rewilding-projektet i Danmark.

Projektet Saksfjed Vildmark är ett pågående, och relativt nytt projekt – som startades 2023. Det är ett område på 800 hektar på södra Lolland, som även här tidigare var jordbruksmark. Där har man återställt våtmarker, sått vilda arter och även här infört betande boskap och hästar.

Området är ett Natura 2000-område och beskrivs vara ett av de största rewilding-projekten som pågår i Danmark. Jordbruksmarken är borta och nu är platsen rik på arter och biologiskt mångfald, något man menar gjorts möjligt till stor del från de betande djuren.

Vid Saksfjed Vildmark finns idag Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap. De betar ner växtligheten och därmed hindrar igenväxning, trampar upp jord och främjar den biologiska mångfalden.

Även om vi inte ser djuren så kan vi se att de har varit här. De har gjort en stig genom det här tidigare vasshavet. Hästarna har kliat sig på den här björken, de har skrapat med hovarna på marken så att det blivit sandblottor, och de har betat av de gröna löven upp till över en meters höjd vilket gör att det blir ett halvöppet landskap, berättar Jens Thorvig Andersen, som är naturförmedlare vid området, för Naturpodden.

Eftersom de ekologiska förutsättningarna har förändrats de senaste hundra åren har också koldioxid- och kväveutsläppen ökat dramatiskt. Detta medför att större och snabbväxande växter tar över landskapet, som exempelvis gräs, tistlar och nässlor. Men när stora djur betar påverkar det landskapet och ger små växter större fördelar att frodas.

Svältande djur skjuts

Det finns fler pågående rewilding-projekt i Danmark, där man använder sig av betande djur för att främja den biologiska mångfalden. Djuren får leva helt fritt inom invallade ytor och får ofta inget tillskott av foder, vilket i praktiken innebär att de måste klara sig själva. Djuren har heller inte samma krav om tillsyn som det normalt kräver och lever i princip sina liv utanför människans händer – som endast ser efter dem på avstånd.

Detta har väckt stark kritik, särskilt mot Molslaboratoriet, som är ett slags fältlaboratorium i nationalparken Mols Bjerge på sydöstra Jylland. Där har man sedan 2016 låtit boskap och hästar gå fritt året om i ett rewilding-projekt, men det har inte gått helt felfritt.

Under 2023 rapporterades det om svält hos djuren och att maten som fanns i naturen helt enkelt inte räckte till. En stor del av växtligheten är också giftig för hästar och kreatur, som exempelvis harginsten.

Alla djur som riskerade att svälta ihjäl sköts istället – totalt 67 procent av djuren mellan åren 2019-2020.

På Molslaboratoriet blir djuren aldrig äldre än sex år, sade hästveterinären Lotte Bøgedal till Djurskyddet under 2023.

Det är främst Molslaboratoriet som fått stark kritik gällande sina betande viltlevande djur, och det är oklart om alla rewilding-projekt har exakt samma förutsättningar för djuren. Däremot verkar en gemensam komponent vara just att djuren sköter sig själva, utan stödfodring, året runt.

Hästar som betar fritt i augusti i år vid Molslaboratoriet. Foto: Molslaboratoriet/FB

Djur- eller naturskydd

Alla dessa projekt som arbetar med naturrestaurering i Danmark kan se tydliga fördelar med de åretruntbetande djuren i form av en rik och varierad natur som återuppstått – men djurskyddsfrågan blir samtidigt komplex och utmanande, särskilt i ett samhälle där djurens rättigheter väger tyngre och tyngre. Risk för svält och lidande kan inte uteslutas när djuren lever i princip som vilda djur, men samtidigt kan de inte klassas som vilda eftersom de är både inhägnade och domesticerade.

Det blir helt enkelt en djurskyddslagsfråga, eftersom det i praktiken skulle vara olagligt för exempelvis en privatperson att hålla djur på liknande sätt. I Danmark har man djurskyddslagar, bland annat står där att djurens behov alltid ska tillgodoses, vilket inkluderar tillgång på föda. Däremot klubbade man igenom en ny lag under 2021 som kan tillåta djur som lever inhägnade i nationalparker att ”reglera sitt bestånd naturligt efter födotillgång”. För att implementera lagen måste man dock ansöka om dispens från djurskyddslagen. Enligt Bøgedal hade fältlaboratoriet åtminstone inte fått någon sådan dispens under 2023.

Morten DD Hansen, som arbetar på Molslaboratoriet, menar att kritiken inte är ”oväntad” men pekar trots det mot att det inte är olagligt att hålla djur som man gör vid fältlaboratoriet.

Det är många som tycker det är synd om djuren, men vi prioriterar att låta djuren leva så vilt som det alls är möjligt och interagera med den varierade naturen så oreglerat som möjligt. Det bedrivs forskning i djurens beteende och när detta arbete är färdigt publiceras det naturligtvis”, skriver han till Djurskyddet.

Återintroducering av vilda djur

I Sverige och andra delar av Europa har man arbetat med att återintroducera visenter i skogarna i just naturvårdssyfte. Tanken är att det ska gynna biologiskt mångfald genom att bland annat motverka igenväxning och skapa livsmiljöer för många hotade arter. I Sverige är återintroduceringen fortfarande i en förstudiefas.

Skillnaden där är dock att visenter är en vild art som tidigare funnits i de svenska skogarna, samtidigt som djuren som hålls fria i Danmark är domesticerade djur. Argument från ett djurskyddsperspektiv kan därmed vara att visenter är skapade för det vilda, samtidigt som de andra djuren är allt för domesticerade för att klara sig själva. Dessutom överväger man i Sverige att stödfodra visenterna till en början, för att minska risken för svält.

Trots kritiken fortsätter de danska rewilding-projekten att utvecklas framgångsrikt. Medan resultaten för den biologiska mångfalden är tydligt positiva, kvarstår utmaningen med hur djurens välfärd ska garanteras i dessa halvvilda miljöer. Debatten speglar en större diskussion om var gränsen går mellan naturens egna processer och människans ansvar för de djur som människan en gång domesticerade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vindkraftverk står och förfaller i Storuman – kommunen larmar om miljörisker

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
Övergivna vindkraftverk kan innehålla olja och andra vätskor som riskerar att läcka ut i mark och grundvatten om de saknar daglig tillsyn. (Genrebild)

Vindkraftverket i Skarvsjöby har stått stilla och förfallit i flera år. Nu larmar Storumans kommun om miljörisker, men det råder oklarheter kring vem som egentligen har ansvaret för det övergivna verket.

Vindkraftverket fick sitt bygglov 2006 och var i drift under några år innan det stängdes ned. Sedan dess har det stått orört, och sedan 2022 har kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd ett öppet tillsynsärende efter klagomål från allmänheten.

Miljöinspektör Anna Svingfors beskriver situationen som mycket rörig.

— Det är lite oklart vem som är ansvarig och vad man har för avsikter med vindkraftverkets framtid, säger hon.

Annons:

Kommunen har fått motsägelsefulla uppgifter från tidigare ägare om planerna för verket.

— Det är väl att den ägare som har varit har uppgett att man har för avsikt dels att riva det men sen även att sälja det, och sen vet vi egentligen inte vilka ägarna är, säger Svingfors.

Risk för oljeläckage

Enligt fastighetsregistret kvarstår dock de ägare som fanns registrerade 2022. De köpte verket under stillaståndet i hopp om att kunna starta det igen, men projektet har strandat när tillverkarna gått i konkurs och reservdelar inte längre går att få tag i. Ägarna har därefter försökt sälja anläggningen.

— Vi hade någon som ville köpa men som har backat ur, säger den nuvarande ägaren till statstelevisionen SVT.

Företaget hävdar att en kontroll genomfördes för drygt ett år sedan, men kommunen har inte fått detta bekräftat. Det som oroar kommunen är framför allt miljöriskerna med ett övergivet vindkraftverk.

— Vissa vindkraftverk innehåller ju en hel del olja, olika vätskor som man inte vill ska läcka ut, och när ett vindkraftverk står så här så finns ingen som har en daglig tillsyn på det. Då bedömer miljökontoret att det finns en risk att det kan hända saker här, förklarar Svingfors.

Miljöfarlig verksamhet

Hon betonar att en eventuell läcka riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser.

— Skulle det läcka ut så når det ju först mark och sedan kan det gå vidare i grundvatten, och då kan det ju spridas ganska snabbt, säger Svingfors och påpekar att ansvaret är tydligt definierat i lagen.

— Det är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Då har man ju skyldighet att fortlöpande ha kontroll på sin verksamhet, säger hon.

Kommunen fortsätter nu att utreda ärendet för att säkerställa att verket inte utgör en fara för miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands vargstam växer kraftigt

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Vargar har observerats på nya platser, främst i sydvästra Finland.

Finlands vargstam ökade markant förra året – betydligt mer än under tidigare år. Den största tillväxten skedde i de västra delarna av landet.

I mars förra året uppskattades antalet vargar i Finland till 295 individer. I mars i år hade siffran växt till 430. Siffrorna är uppskattningsvis och bygger på registrerade observationer, DNA-övervakningar, samt data om dödlighet kring vargar. Antalet vargar kan därför vara mellan 413 och 465 individer.

Antalet individer har vuxit med hela 46 procent jämfört med i fjol, så det är en verkligt häftig ökning, säger forskaren Mia Valtonen vid finska Naturresursinstitutet till Yle.

Vargstammen har ökat främst i västra Finland, särskilt i de sydvästra delarna. Vargar har dock observerats i betydligt större områden än tidigare, även på platser där de aldrig setts förut.

Annons:

I Skandinavien har vargen länge ansetts hotad och haft ett starkt skydd, men i maj godkände EU-parlamentet en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det innebär att det nu kan bli tillåtet med stamvårdande jakt i Finland, något som jord- och skogsbruksminister Sari Essayah yrkat starkt på.

Utan stamvårdande jakt beräknas antalet vargar öka till 557 individer i november och 436 i mars nästa år. Med stamvårdande jakt skulle det förstås vara färre, säger Samu Mäntyniemi, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.