MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 3 augusti 2025

söndag 3 augusti 2025

Naturskyddsföreningen startar rättsfall mot bottentrålning

Den biologiska mångfalden

publicerad 8 maj 2024
– av Sofie Persson
Havsområdet Bratten ligger i Skagerrak.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Naturskyddsföreningen har skickat in en begäran om tillståndsprövning för bottentrålning i havsområdet Bratten. Föreningen menar att ett ”förbud mot bottentrålning är avgörande för att bevara områdets unika miljöer och arter”.

Bratten i Västra Götaland är ett Natura 2000-område, som är ett nätverk av skyddade områden inom EU vilket innebär att områdena har värdefull natur eller arter som anses behöva skydd. Bratten är exempelvis en av de få platser i Sverige där det växer koraller, men det finns också svampdjur, hajar och rockor och det finns flera arter som är rödlistade. Även här har Sveriges djupaste plats uppmätts, vilket är 560 meter.

Trots detta förekommer det så kallad bottentrålning i Bratten, en omdiskuterat fiskemetod av miljöskäl. Naturskyddsföreningen menar att platsen är en av de mest trålade platserna i Europa och att det förstör miljön på ett sätt som kan jämföras med ”att plöja en blomsteräng”.

”Under akut press”

–  Korallkolonier som tagit århundraden att växa till sig förstörs på ett enda tråldrag, svampdjur och nässeldjur krossas och försvinner, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall i ett pressmeddelande.

Naturskyddsföreningen har nu skickat in en begäran till länsstyrelsen i Västra Götaland om tillståndsprövning av bottentrålningen i Bratten, något man nu hoppas ska leda till att både djur och växter återhämtar sig i området.

Havens biologiska mångfald är under akut press och det här borde redan vara en självklarhet, säger Rindevall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Formgivare: ”Svenskt virke håller inte längre måttet”

Den biologiska mångfalden

publicerad Idag 20:22
– av Redaktionen
Det som tidigare var restprodukter från skogsbruket – massaved, flis och emballage – har enligt Nordström blivit huvudprodukt när skogen avverkas innan den fått växa klart.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rickard Nordström, formgivare och möbelsnickare, menar att Sveriges skogsbruk har förlorat fokus på kvalitet. I en debattartikel i Bonnierägda DN kritiserar han den svenska skogsindustrins jakt på volym framför värde – och uppmanar till en ny skogsstrategi.

Medan Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror lever vi med en paradox: för att få tag på riktigt bra trä tvingas svenska hantverkare och möbeltillverkare importera virke från Östeuropa. Det menar formgivaren och möbelsnickaren Rickard Nordström, som i en debattartikel i slår larm om svensk skogsindustris fokus på kvantitet framför kvalitet.

”Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror och en av de främsta exportörerna av massa och papper. Vi har mer produktiv skog per invånare än något annat land – ändå råder brist på trä: det trä som ska synas, kännas, levas med”, skriver Nordström.

Monokultur har ersatt mångfald

Efter att ha rest genom hela landet från Skåne till Norrbotten beskriver Nordström hur Sveriges skogar har förvandlats till monokulturer av planterad gran och tall, även på marker där lövträd naturligt växte tidigare.

”Överallt möts man av samma bild: ett land draperat i monokulturens grågrönhet – planterad gran, planterad tall, och självsådd björk, i ständig växelverkan”, säger han.

Enligt Nordström har detta lett till att träd som inte passar den sydsvenska jordmånen eller klimatet planterats på fel platser, vilket resulterat i ”snabbtväxande men lågkvalitativ skog”.

Problemet förstärks av att träden inte får växa färdigt innan de tas ner. ”På stubbarna syns det: träden får inte utvecklas, de hinner knappt bli träd”, konstaterar han.

Spill har blivit huvudprodukt

Det som tidigare var restprodukter från skogsbruket – massaved, flis och emballage – har enligt Nordström blivit huvudprodukt. Samtidigt produceras ”nästan inget av det skogen en gång gav: hållbart vackert virke för byggnader och inredningsindustrin”.

Nordström, som arbetat med trä från hela världen i över 60 år, ser detta som en ironisk utveckling när världen samtidigt möbleras med träd från Östeuropa som fått växa under lång tid.

”I södra och mellersta Sverige hade vi kunnat odla ädellövträd av högsta kvalitet – björk, al, ask, lönn, alm och ek – om bara viljan funnits att tänka långsiktigt”, menar han.

Kräver kulturförändring

Lösningen ligger enligt Nordström inte i teknologi utan i attityd. Medan svensk skogsindustri ”domineras av otålighet och bulkproduktion”, kräver ädellövskog ”omvårdnad, kunskap, tid – och en kultur av förvaltarskap”.

Han framhåller att riktigt trä inte kan stressas fram: ”Det bildas bara en årsring per år, och de ska helst sitta tätt.”

Ett långsamt växande träd fungerar dessutom som kolsänka i upp till 150 år, och om det sedan blir till byggnad, inredning eller möbler som varar lika länge förlängs kretsloppet ytterligare.

Förslag på ny skogsstrategi

Nordström uppmanar till en ny skogsstrategi där ”staten, kyrkan, akademierna och långsiktiga privata skogsägare avsätter mark för kvalitativ ädellövskog, med omloppstider på 80 till 200 år”.

”Det kräver bara att vi planterar rätt träd på rätt plats, vårdar dem i början – och sedan överlåter skörden åt en annan generation”, förklarar han.

Detta beskriver han som ”en investering i framtidens industri, arkitektur, kulturarv och klimat” som inte kräver genmodifierade plantor eller ny teknologi.

”Det är inte teknologi vi saknar – det är tålamod, en motkraft till kvartalsekonomi”, avslutar Nordström sin appell för en mer långsiktig syn på svensk skogsskötsel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya hotade arter i Sverige – älg och iller rödlistas

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 juli 2025
– av Isac Boman
Älgen har ökat markant i norr - men i landet som helhet syns en tydlig minskning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har publicerat en ny preliminär version av rödlistan, där älg och iller nu föreslås klassas som hotade arter. Samtidigt bedöms uttern ha återhämtat sig tillräckligt för att tas bort – efter en lång period av tillväxt.

Rödlistan är en sammanställning över arter som bedöms ha så pass små eller minskande populationer att de riskerar att försvinna från landet på sikt. Den uppdateras vart femte år, och årets preliminära version är öppen för granskning och inrapportering till och med den 15 september.

Att älgen rödlistas kan väcka förvåning – särskilt i norra Sverige, där stammen på flera håll har ökat. I flera län har därför jakttrycket höjts för att minska betesskador. Men sett till hela landet har älgstammen minskat med nästan en fjärdedel på tio år.

– Vi påverkas inte av något samhällsmål eller av skogsbrukets vilja att minska stammen, säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig vid SLU:s Artdatabank, till TT.

Enligt Thurfjell är jakten den främsta orsaken till minskningen – trots att många jaktlag medvetet skjutit färre älgar än de tilldelats.

– Visst finns orosmoln som varmare klimat och sjukdomar, men framför allt beror det på att man skjutit älg, säger han.

Tumlare i fara, utter på väg tillbaka

En annan art som väcker oro är tumlaren i Bälthavet, som ofta fastnar i fiskenät som bifångst. Samtidigt visar vissa arter en tydlig återhämtning. Uttern har ökat stadigt i flera år och tas nu bort från listan, bland annat tack vare arbetet med att minska mängden miljögifter och kemikalier i svenska vattenmiljöer.

För att en art ska kunna klassas som livskraftig igen krävs att minskningstakten varit under 15 procent under tre generationer. Men även om det kravet uppfylls hålls arten kvar i ytterligare fem år som en försiktighetsåtgärd innan den eventuellt avförs helt från listan.

Illern, som nu föreslås rödlistas, tros minska i antal – delvis på grund av konkurrens från uttern, som lever i samma miljöer.

Årets preliminära lista omfattar fler nytillkomna arter än sådana som tagits bort. Totalt har 210 arter lagts till, och 228 fått förändrad klassificering jämfört med föregående lista. Bland de nya rödlistade arterna finns orkidén Adam och Eva, laxöring, sill och vikare – en sälart.

Att en art rödlistas innebär inte att den omedelbart är på väg att försvinna. Kriterierna varierar beroende på art. En population på under 20 000 individer kan räcka för rödlistning – men i andra fall, som för kungsörn, krävs att antalet faller under 2 000.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogen lever när träden dör

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 juli 2025
– av Redaktionen
Att en variation av döda träd får ligga kvar i skogen är livsviktigt för många arter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


När gamla träd dör börjar livet för många andra arter, visar en avhandling. Åtskilliga hotade arter behöver död ved för att överleva, men också ett varierande landskap.

Död ved, det vill säga döda träd och grenar i naturen, är livsviktigt för omkring en fjärdedel av Sveriges skalbaggsarter. Även åtskilliga svamparter är beroende av den döda veden för att överleva.

Tillsammans med mikroorganismer och svampar bidrar skalbaggar till nedbrytning av trädrester, vilket ger näring till jorden och skapar livsmiljöer för andra insekter som i sin tur blir mat till bland annat fåglar.

Däremot är många av dessa arter av svampar och skalbaggar hotade idag, bland annat på grund av att just död ved börjat bli en bristvara – särskilt i bruksskogar. Paulina Bergmark från SLU har i sin avhandling undersökt om dessa arter bevaras bättre i landskap där naturvård kombineras med skogsbruk, något som ofta kallas ekoparker. Statligt ägda Sveaskog startade de första ekoparkerna för omkring 20 år sedan, där syftet är att gynna arter som påverkas negativt av traditionellt skogsbruk. Idag finns det totalt 37 sådana skogar.

I fem av dessa ekoparker har Bergmark studerat arter av skalbaggar och svampar som lever i kapade höga stubbar. Vidare jämförde Bergmark resultaten med fyra områden i vanliga produktionsskogar.

Fler rödlistade arter

I ekoparkerna fanns det fler olika sorters träd och även bra tillgång på död ved. I produktionsskogarna fanns däremot många skalbaggar, men inte i lika stor utsträckning som i ekoparkerna.

Generellt hittade vi både fler arter och ett större antal rödlistade arter i ekoparkerna jämfört med i produktionsskogarna, säger hon i ett pressmeddelande.

I avhandlingen framkom också vikten av mångfald av träd i skogarna. Olika typer av döda träd gynnar olika arter, menar Bergmark.

I ekoparkernas varierade landskap finns en större andel skog där både gamla och unga träd bidrar till att det skapas ny död ved allt eftersom. Att öka variationen med både lövträd och barrträd som är i olika nedbrytningsstadier kan vara ett effektivt sätt att stärka den biologiska mångfalden i brukade skogar, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill halvera vargstammen

Den biologiska mångfalden

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Naturskyddsorganisationer varnar för att beslutet på sikt kan leda till att vargen helt försvinner från Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen har beslutat att sänka det lägsta antalet vargar som krävs för att säkra artens överlevnad i Sverige. Det nya referensvärdet justeras ned från 300 till 170 individer.

Beslutet får dock skarp kritik från Naturskyddsföreningen, som varnar för att vargen på sikt riskerar att försvinna helt från Sverige.

Sverige rapporterar vart sjätte år till EU om statusen för hotade arter enligt art- och habitatdirektivet. Inför årets rapport har regeringen gett Naturvårdsverket i uppdrag att sänka referensvärdet för varg – alltså det minsta antal individer som krävs för att arten ska kunna överleva och fortleva långsiktigt – från 300 till 170.

Enligt landsbygds- och infrastrukturdepartementet finns det i dagsläget 355 vargar i Sverige.

Referensvärdet anger hur många individer av en art som minst behövs i ett land för att arten ska kunna bevaras långsiktigt i sitt naturliga utbredningsområde. Det används som en av flera indikatorer för att bedöma artens bevarandestatus och rapporteras till EU inom ramen för art- och habitatdirektivet. Vid Sveriges senaste rapportering 2019 var referensvärdet för varg satt till 300.

”Behöver skydd”

Regeringens beslut att sänka referensvärdet möter dock kraftigt motstånd från miljö- och djurskyddsorganisationer som pekar på att vargstammen i Sverige redan är hårt pressad av inavel och illegal jakt. Naturskyddsföreningen anser att den sänkta gränsen strider mot både vetenskapliga rekommendationer och EU-rätten.

– Regeringen fattar beslut som kan leda till att vargen försvinner från Sverige på lång sikt. Att sänka referensvärdet till enbart 170 individer från dagens 300 försvagar en starkt hotad art, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

– Vargen är starkt hotad på rödlistan, och behöver skydd. Det är ett uttalat krav att referensvärdet ska vila på vetenskaplig grund, men regeringen drivs av polariserande hotbilder istället för fakta, argumenterar hon vidare.

”En nivå som fungerar”

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) menar däremot att en alltför stor vargstam orsakar betydande skador i samhället – och att vargen idag har en negativ inverkan på den svenska livsmedelsproduktionen.

– Vi kan konstatera att har vi 170 vargar i Sverige så ligger vi på en nivå som fungerar helt enkelt.

Som ett första steg ska vargstammen minska från dagens 355 till 270 individer – och enligt Kullgren innebär det att nästa vargjakt också blir betydligt mer omfattande än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.