Myror bidrar till den biologiska mångfalden

Myror tillför mycket för den biologiska mångfalden ute på hedlandskapen, visar en ny dansk studie vid Aarhus universitet. Näringen som skapas i jorden tillsammans med extra värme från myrstackarna bidrar till att fler arter trivs och frodas i närheten. En art har till och med hittat ett unikt sätt att nyttja myrorna till sin fördel.

I studien som gjorts vid Institutionen för ekovetenskap i Aarhus universitet i Danmark har man studerat myrstackar på danska hedar för att undersöka myrornas betydelse för andra insekter och växter.

Det visar sig att myror är mycket betydelsefulla för den biologiska mångfalden. Detta eftersom myror bland annat drar med sig döda djur till sina stackar, vilket i sin tur ger näring till jorden. Myrstacken värmer också upp marken omkring, där exempelvis ormar, skalbaggar och andra djur gärna uppehåller sig om våren för att få värme.

– Värmen och näringsämnena skapar unika förhållanden som gör att vissa växtarter som annars inte trivs på hedmark kan trivas på myrstacken, förklarar Rikke Reisner Hansen.

Reiser Hansen har tittat på två typer av myrstackar, de med hårig hedmyra och de med gul tuvmyra. Båda arter finns också i Sverige. När hon sedan funnit en sådan stack grävde hon ett hål bredvid stacken för att kunna titta på jorden. Vidare har man mätt temperaturen i toppen av myrstackarna och kunnat konstatera att den har en hel del värme.

– Det verkar som om den övre delen av myrstacken fungerar som ett slags Costa del Sol i miniatyr för insekter och reptiler, säger Reiser Hansen. Djuren utnyttjar överskottsvärmen från myrorna för att få värme tidigt på våren och på kyliga morgnar.

Växtligheten påverkas positivt

Även växter drar nytta av myrstackarna då de som växer omkring snabbare blommar eller får gröna blad, vilket också bidrar till att pollinerande insekter tidigare kan ta del av blommors nektar.

Alkonblåvinge är en fjärilsart som verkligen dragit nytta av myrorna. Den lever enbart på hedar i närheten av myror. Arten har utvecklat ett annorlunda sätt att lura myrorna. Fjärilen lägger sina ägg på den ovanliga växten Klockgentiana där larven äter frön från blomman. När den är tillräckligt stor faller den till marken och börjar då utsöndra en lukt och även speciella ljud som är identiska med de från larven till en myrdrottning.

– När arbetarmyrorna upptäcker vad de felaktigt tror är en drottninglarv drar de in den i myrstacken. De matar larven, och ibland glömmer de till och med sin egen avkomma, och kolonin dör, förklarar Resier Hansen.

Sedan övervintrar larven i myrstacken och på våren breder den ut sina vingar och lämnar myrstacken.

I Danmark är omkring 1 844 arter under hot om utrotning, bland andra Alkonblåvinge, och Reiser Hansen menar att det delvis beror på hur man behandlar hedlandskapet i landet. Hon säger att mänsklig påverkan bland annat förstör myrstackarna och med detta också påverkar resterande natur och arter i områdena.

– För att säkerställa att det finns många olika växter och djur på hedarna måste vi förvilda landskapet, eller åtminstone återställa det till hur det såg ut innan maskinerna tog över från de traditionella förvaltningssystemen, säger hon.