Annons:
Ur arkivet

Vatten i naturen – viktiga saker att tänka på

Publicerad maj 15, 2022 · Återpublicerad augusti 12, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK

Det finns mycket vatten i naturen, men allt går tyvärr inte att dricka. I värsta fall kan man bli ordentligt sjuk om man dricker fel vatten eller inte renar ordentligt. Nya Dagbladet har tittat på hur man bör tänka när det gäller vatten i naturen.



Vatten är, som väl alla vet, det viktigaste man behöver för att överleva. Utan mat kan man klara sig länge, men utan vatten klarar man sig bara en kortare tid. I dessa oroliga tider kan det därför vara skönt att ha en plan B när det gäller vatten, exempelvis om vattenledningarna stängs av och man inte hunnit bunkra upp.

Men vilket vatten är egentligen okej att dricka från naturen och hur renar man vatten? Dricker man fel vatten finns risk att bli magsjuk, vilket är det sista man vill om man befinner sig i en krissituation.

Det finns olika åsikter kring vad för vatten som går att dricka direkt från naturen, skriver Land. Exempelvis rinnande vatten i fjällbackar är enligt många okej att dricka direkt från källan. Vissa menar även att allt klart, rinnande vatten som regel är drickbart. Vatten från brunnar och kallkällor är oftast okej att dricka. Andra anser dock att man alltid bör koka vattnet innan det dricks - exempelvis är även klart sjövatten säkert att dricka efter kokning.

Annons:

På vintern kan man smälta ner snö eller is. Is är bättre att smälta eftersom man får ut dubbla mängden vatten från halva mängden värme. Dock innehåller smältvatten väldigt lite salter och för att inte torka ut kroppen bör man kompensera exempelvis med att tillföra några nypor tallbarr när man kokar upp vattnet, enligt sajten Överlevnad. Detta tillför salt och innehåller dessutom mycket C-vitamin. Kom ihåg att aldrig äta snö som den är, det är inte hälsosamt av flera skäl.

Även om man ska rena vattnet är det bra att undvika att ta vatten som är i närheten av åkrar, industrier, bebyggelse, vägar och betesmarker. Drick heller inte glaciärvatten, grumligt vatten, saltvatten eller vatten som är illaluktande, oavsett kokning eller ej.

Att rena vatten

Längden på koktid för att göra vatten säkert att dricka finns det olika åsikter om, men en regel är att låta det koka upp ordentligt och koka åtminstone några minuter. En nackdel med att koka vatten är att det kan ta lång tid att svalna. Ett tips är att ha en metallvattenflaska, som inte blir förstörd av vattnet, som man kan hälla över det nykokta vattnet i. På så vis kan man förflytta sig om man inte har tid att stanna på ett ställe.

Det finns en stor mängd produkter att rena vatten med samt även vattenreningstabletter. Om man inte har tillgång till det eller möjlighet till kokning kan man göra en egen anordning med hjälp av vad som finns i naturen.

I Arméns handbok för överlevnad beskrivs det för många välkända ”kol- och torv-filtret”. Det är dock omdiskuterat huruvida det faktiskt renar vattnet eller inte. Det ska främst vara utformat för krigstider med avsikt att rengöra från radioaktivitet, metaller och andra typer av kemiska föroreningar som skapats av människan och sedan lösts ut i naturen.

Dock bör man se det som en nödlösning och ta för vana att alltid koka vattnet, eller använda sig av vattenreningsprodukter, innan användning om möjligt eftersom det fortfarande kan finnas bakterier i vattnet.

Arméns kol- och torv-filter

  • Petflaska/burk
  • Vitmossa
  • Torv
  • Kolpulver (kan tas fram genom att smula sönder träkol)
  • Småsten

Vid användning av burk: Dela den så att den är öppen upptill och gör sedan några hål i botten.

Vid användning av petflaska: Dela den på mitten (så att det bildas en tratt).

Fyll burken/tratten med först ett lager vitmossa, sedan lite torv eller kol och lägg sedan lite småsten på toppen. Observera att många tar fel på vitmossa och renlav. Vitmossa är grön, brun eller röd. Renlav är det man lägger i adventsstaken vid jul.

Tryck till försiktigt. Filtret är klart.

Nu kan man hälla vattnet genom filtret och i en annan behållare. Dessa anvisningar kommer från Naturskyddsföreningen.

Läsaromröstning

Har du någonsin druckit vatten direkt från naturen?

Röstning stängd

Ja, ofta 11%
8 röster
Ibland 32%
24 röster
Enstaka gång 38%
28 röster
Nej 19%
14 röster

74 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 07:08 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad oktober 12, 2026 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddan ger hopp för hotade arter

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Grön havssköldpadda sedd under vattnet, med huvudet åt höger, spegling i vattenytan och ett rev i bakgrunden.
Grön havssköldpadda klassas globalt som livskraftig efter årtionden av skyddsarbete, men vissa delpopulationer är fortfarande hotade. Arkivbild från Hawaii 2008.

Den gröna havssköldpaddan räknas inte längre som hotad. Efter årtionden av skydd flyttades arten från starkt hotad till livskraftig på den internationella rödlistan.

Omklassningen gjordes av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som presenterade sin uppdaterade lista över hotade arter vid organisationens världskongress i Abu Dhabi. Enligt WWF har den globala populationen vuxit med omkring 28 procent sedan 1970-talet.

Grön havssköldpadda, Chelonia mydas, lever i tropiska och subtropiska hav. Lokalsamhällen har skyddat honor, ägg och boplatsstränder, samtidigt som fisket har ställt om till metoder som minskar bifångsten.

— Det här är ett strålande exempel på att arter kan få det bättre bara vi gör rätt saker, säger Eirik Lindebjerg, chef för klimat och natur på WWF Norge, till NRK.

Arbetet är ändå inte avslutat. Vissa delpopulationer hotas fortfarande av fiskeredskap som snärjer djuren, överfiske och förlorade livsmiljöer.

Även andra arters bestånd har ökat. Antalet vilda tigrar växte från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025.

Bestånden av blåfenad tonfisk i Atlanten och Stilla havet har återhämtat sig efter årtionden av överfiske och räknas inte längre som hotade.

I södra Afrika är elefantbestånden stabila eller växande i områden där lokalsamhällen leder förvaltningen av marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.