Annons:

Minken klassas som invasiv av EU

Den biologiska mรฅngfalden

Uppdaterad juni 25, 2025, Publicerad juni 25, 2025 โ€“ av Redaktionen
Minken hotar den biologiska mรฅngfalden genom att jaga fรฅglar, groddjur och smรฅ dรคggdjur, vilket orsakar stor skada pรฅ kรคnsliga ekosystem.

Rรคttegรฅngen nรคrmar sig – hjรคlp Nya Dagbladet i mรฅl i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rรคtten till ett bankkonto รคr grundlรคggande โ€“ stรถd vรฅr stรคmningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedrรคknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

EU:s lista över invasiva främmande arter har uppdaterats – minken är nu inkluderad. Finland planerar dock att ansöka om undantag för fortsatt pälsuppfödning.

Europeiska unionen har uppdaterat sin lista över främmande arter som hotar den biologiska mångfalden. För arterna på listan gäller förbud mot att importera, sälja, föda upp, odla eller använda dem inom EU:s gränser. Ett av de mest uppmärksammade nytillskotten är minken – ett beslut som väcker oro inom den på många håll hårt kritiserade finska pälsnäringen.

Invasiva arter är djur och växter som sprids till nya områden och orsakar ekologisk obalans. De kan konkurrera ut inhemska arter och orsaka stora skador på ekosystemen. EU:s lista ska fungera som ett verktyg för att begränsa deras spridning och skydda naturens mångfald.

Att minken nu omfattas av förbudet kan innebära ett hårt slag mot de kontroversiella finska pälsfarmerna, men Finland hoppas kunna få dispens – precis som man gjorde 2017 när mårdhunden hamnade på listan.

Annons:

– Bedömningen är att Finland sannolikt kan beviljas ett undantagstillstånd, säger Karin Cederlöf, regeringssekreterare vid Jord- och skogsbruksministeriet.

Nordamerikansk bäver tränger ut europeisk variant

Om undantaget godkänns skulle minkuppfödning kunna fortsätta i landet, men under strängare säkerhetskrav. Däremot skulle inga nya farmer tillåtas att etableras.

Finland förbereder nu en officiell begäran till EU om undantag för minken. Regeringen och riksdagen har gett klartecken, och arbetet startar direkt efter sommaruppehållet.

Förutom minken har även den nordamerikanska bävern lagts till på listan. Finland har redan vidtagit åtgärder för att minska spridningen, i syfte att skydda den hotade europeiska bävern. Dessa insatser kommer nu att skärpas ytterligare, enligt Cederlöf.

Även flera nya fågel- och fiskarter samt växter omfattas av reglerna. Bland däggdjuren finns, utöver minken, också sikahjorten med bland de nytillkomna arterna.

EU:s arbete mot invasiva arter brukar beskrivas som en central del av unionens miljöstrategi, och listan uppdateras regelbundet i takt med att nya hot identifieras. För Finland innebär besluten en känslig balansgång mellan naturvård och ekonomiska intressen – och undantaget för minken kan bli avgörande för pälsnäringens framtid.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Annons:

Hรคr vรคljer man bort kalhyggen

Den biologiska mรฅngfalden

Publicerad Idag 11:05 โ€“ av Sofie Persson
Invรฅnare vill kunna vistas i skogen utan kalhyggen.

I Norrbotten väljer allt fler kommuner bort kalhyggen i sina skogar. Luleå kommun har beslutat att all kommunal skog ska förvaltas genom plockhuggning istället för traditionella kalhyggen.

Det traditionella skogsbruket med stora kalhyggen är förbi i Luleås kommunala skogar. Sedan ett beslut för en månad sedan, ska samtliga avverkningar ske genom plockhuggning, där träd tas ut selektivt istället för att hela områden kalhuggs.

Vi ser att det går i takt med vad Luleås invånare vill och att det är något positivt för miljön, den biologiska mångfalden och klimatet, säger Ulrika Lundberg (V), ordförande i infrastruktur- och servicenämnden till skattefinansierade SVT.

Kommuninvånarna värdesätter att kunna röra sig i skogen utan att mötas av stora avverkade ytor, enligt Lundberg.

Annons:

Omställningen är resultatet av ett åttaårigt arbete från Naturskyddsföreningen som drivit frågan mot kommunledningen. Det är fortfarande oklart hur förändringen kommer att påverka ekonomin i skogsförvaltningen.

Även Haparanda kommun och Gällivare kommun undersöker möjligheten till hyggesfritt skogsbruk. I grannkommunen Piteå har man redan arbetat med hyggesfri metod under ett par år. Där kombineras dock fortfarande traditionellt trakthyggesbruk med den nya metoden, beroende på var i kommunen skogen ligger.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Fjรคllugglan fรถreslรฅs utdรถd i Sverige

Den biologiska mรฅngfalden

Publicerad november 17, 2025 โ€“ av Redaktionen

Fjällugglan kan försvinna från den svenska fågelfaunan. Det är första gången på 20 år som en svensk häckfågel försvinner helt, enligt BirdLife Sverige.

Detta framgår av en preliminär bedömning från Sveriges fågelexperter inför den nya rödlistan 2025. Arten föreslås nu klassas som nationellt utdöd efter att inte ha häckat i landet sedan 2015. Även tornugglan, som senast häckade 2003, föreslås klassas som nationellt utdöd.

Dessa arter är dock långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Flera andra ugglearter befinner sig på en nedåtgående spiral.

Hökuggla och pärluggla, som båda är starkt beroende av skog, klassades ännu 2020 som livskraftiga. Nu har båda minskat med minst tio procent under de senaste 15 åren. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin "nära hotad", medan hökugglan får den allvarligare klassningen "sårbar".

Annons:

Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från "livskraftig" till "nära hotad".

Enligt BirdLife Sverige är orsakerna till ugglearternas tillbakagång flera, men ett varmare klimat med sämre tillgång på gnagare pekas ut som en viktig faktor.

Den preliminära bedömningen visar också att skogs- och jordbruksmarkens fåglar har det alltmer besvärligt. Storspoven klassas som starkt hotad efter att ha minskat med över 50 procent på 30 år.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Lรคgre lรถn โ€“ mer liv i trรคdgรฅrden

Den biologiska mรฅngfalden

Publicerad oktober 27, 2025 โ€“ av Redaktionen
Forskare ser trรคdgรฅrdar som ett potentiellt verktyg fรถr att bevara biologisk mรฅngfald i takt med att den globala mรฅngfalden minskar.

Hushåll med lägre inkomst tenderar att ha mer biologisk mångfald i sina trädgårdar, enligt en studie från North Carolina State University. Personer med högre inkomst föredrar i stället kortklippta gräsmattor.

I studien, som publicerats i HortScience, har forskare undersökt attityder kring biologisk mångfald i USA. Där frågade man över 2 000 personer och tittade på huruvida de hade någon medfödd uppskattning till biologisk mångfald, något som kallas biofili.

Resultaten visade att långt ifrån alla människor hade en medfödd uppskattning till biologisk mångfald och det varierade kraftigt mellan individer. Däremot var det inte ovanligt att den kunde uppstå tidigt i livet.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och klimatmålen nås ofta inte. Därför har forskare börjat se trädgårdar som ett verktyg för att bevara växt- och djurliv. Men för att lyckas måste man först förstå vilka som är villiga att låta sina trädgårdar växa vildare.

Annons:

En enskild persons trädgård kommer inte att göra mycket individuellt, men som kollektiv kan de utgöra en stor del av bevarandet av den biologiska mångfalden. Frågan blir då: hur får man dessa människor att förändra sina trädgårdar på det sättet? säger Vanessa Woods, doktorand vid NC University i ett pressmeddelande. För att göra det måste man först identifiera de människor som är mottagliga för dessa mer naturliga trädgårdar med större biologisk mångfald.

Inkomst spelar roll

Den viktigaste faktorn för biofili var inkomstnivån, konstaterar forskarna. Ju högre inkomst desto mindre benägna var människor till att ha mer biologisk mångfald i sin trädgård, och föredrog renklippta gräsmattor.

Ju lägre inkomstnivån var, desto mer positivt inställda var man till en mer vildvuxen trädgård. Hushåll med en inkomst under 25 000 dollar, eller 237 000 svenska kronor, om året visade störst intresse för biologisk mångfald. Dessutom var personer som levde mer miljövänligt också mer öppna för en trädgård som gynnar biologisk mångfald.

Melinda Knuth, ledande forskare och biträdande professor vid North Carolina State University, menar att det är viktigt att identifiera dem som attraheras av biologisk mångfald för att överbrygga klyftan mellan avsikt och bevarandeåtgärder.

Genom att få en bättre förståelse för vilka som kan vara mottagliga för biologisk mångfald i trädgården kan vi göra vårt utåtriktade arbete mer effektivt och fokusera våra insatser där de har störst effekt, säger hon.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Leopardsรคlar sjunger vaggvisor

Den biologiska mรฅngfalden

Publicerad oktober 24, 2025 โ€“ av Redaktionen
Leopardsรคlhanar sjunger upp till 13 timmar per dag under parningssรคsongen fรถr att locka honor

Lockropen, eller sångerna, från leopardsälar påminner om mänskliga barnramsor och vaggvisor, visar nya analyser. Bland annat påminner sången om "Bä, bä vita lamm".

Leopardsälar lever i Antarktis där de mestadels tillbringar sin tid med att jaga pingviner eller tar det lugnt på den flytande havsisen. De kan bli närmare fyra meter långa och väga mellan 300 och 500 kilo. Hanarna har också en annan repetitiv sysselsättning – och det är att leta reda på en hona att para sig med. För att göra detta "sjunger" hanarna när de är under vattnet. Det gör de varje dag från slutet av oktober till början av januari.

Hanarna kan sjunga i upp till 13 timmar per dag. Även honor sjunger, men endast några få dagar på året då de är brunstiga.

De är otroligt engagerade. De är som Antarktiska oceanens sångfåglar. Om du släpper ner en hydrofon i vattnet någonstans i regionen under parningssäsongen, kommer du att höra dem sjunga, säger professor Tracey Rogers, från University of New South Wales (UNSW), i ett pressmeddelande.

Annons:

Nu har forskare analyserat inspelningar av sälhanarnas sånger för att bättre förstå deras struktur och mönster. Där upptäckte man att strukturen i leopardsälarnas sång påminner om ramsor eller vaggvisor.

"Bä, bä vita lamm"

Totalt studerades sånger från 26 olika hanar och man fann att ljuden var mycket lika i tonhöjd och längd, men att ordningen och mönstret i vilka ljuden avges varierade avsevärt mellan individer.

"Vi tror att detta är en medveten strategi. Leopardsälar är ensamma djur, men hanarna behöver sina läten för att höras över de vidsträckta isiga havsområdena för att locka till sig en partner", skriver forskarna i Science Direct.

Forskarna jämförde sången med flera olika stilar av mänsklig musik och upptäckte att den bestod av fem viktiga toner. Det som också stack ut var likheterna mellan förutsägbarheten hos barnramsor och leopardsälarnas läten. Barnramsor karaktäriseras av att de är enkla, repetitiva och lätta att komma ihåg, något som också sälarnas sång var.

Bland annat fann man likheter med de kända ramsorna "Blinka lilla stjärna", "Bä, bä vita lamm" och den klassiska "Rockabye baby". Sannolikt gör de enkla melodierna det möjligt för leopardsälhanen att fortsätta sjunga sin unika locksång under flera dagar, vilket är viktigt för att undvika förändringar i tonhöjd eller frekvens eftersom det skulle kunna skapa missförstånd hos andra leopardsälar.

Det är ordningen och mönstret som är viktigt. De har stiliserat det till en nästan tråkig grad, vilket vi tror är en medveten strategi, så att deras läten hörs långt över isen, säger professor Tracey Rogers.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.