Att så klöver tillsammans med havreodlingar hjälper för att få bort ogräs, ökar den biologiska mångfalden och hjälper blommor att växa så att det i sin tur drar till sig pollinatörer.
I en ny studie från SLU har man tittat på olika effekter i ett fält där man sått in en blandning av tre klöversorter i havre. Där undersökte man flera indikatorer för ekosystemtjänster både över och under jorden som exempelvis pollinering, växtsjukdomar, skadedjur samt ogräsbekämpning.
I studien framgick att klöver kunde hjälpa till att hämma ogräs och även att det växte fler blommor, vilket drar till sig pollinatörer.
– Vi såg också att antalet nematoder, eller rundmaskar som äter på rötter, minskade i ytorna där vi sått in klöver. Däremot hade spindelaktiviteten minskat och kvävehalten i havren var något lägre än i kontrollytorna. Rotsjukdomar, växtskador från skadeorganismer, biologisk skadedjursbekämpning och skörd påverkades inte, säger Maria Viketoft, forskare vid SLU, enligt Jordbruksaktuellt.
Vidare såg man att det inte minskade skörden av havre och inte heller tog för mycket plats i den odlingsbara marken. Forskarna menar att man kan få ännu bättre effekt om man skräddarsyr växtblandningarna så att de drar till sig fler pollinatörer och även för att hjälpa till mot skadedjursbekämpning.
– Vårt samodlingssystem har förbättringspotential, det går antagligen att få ännu mer positiva ekosystemfunktioner i systemet, konstaterar SLU-forskaren Ola Lundin.
Fakta havre
Havre är ett av de vanligaste sädesslagen som odlas i Sverige. Initialt, och av misstag, kom havre till Sverige som ett ogräs men visade sig sedan passa bra i det nordiska klimatet. Dess ursprung ligger i Sydeuropa.
Havre odlades som mest mot slutet av 1800-talet och var lämpligt när man skulle transportera den med häst och vagn, eftersom havre även kunde användas för att mata hästarna. Idag utgör havreodling omkring sju procent av åkerarealen.
