MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 29 augusti 2025

fredag 29 augusti 2025

 

Sommarens blomster att hålla utkik efter

publicerad 8 juli 2025
– av Redaktionen
Mjölke, även kallad skogsbloss, är en vanlig blomma i Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I den svenska sommaren finns en hel del blommor som står ut med sin skönhet, men också är hälsosamma att äta eller kan användas medicinskt på olika sätt. Varför inte plocka hem en bukett med blommor från det jenkadoftande älggräset, eller strössla ut lite rödklöver i salladen? I Sverige finns även den kända växten kamomill, som är utmärkt att göra te av.

Här är några av sommarens härliga blomster som du med fördel kan kasta ett extra öga på.

Fåglarna kvittrar vilt intill de nygröna blad träden stoltserar med och solens strålar glittrar ner mot havets yta. Sommaren har äntligen kommit med sitt hopp om ljusa nätter, kärleksfulla skratt och färger av alla dess slag. Det är nu de flesta växter står som högst och visar sin absolut bästa sida.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 maj 2024.


På sommaren regerar blommorna i naturen med sina mjuka, livfulla färger och en hel del vildväxande blommor i Sverige är faktiskt ätbara. Kom samtidigt ihåg att aldrig plocka mer än nödvändigt och respektera alltid naturen. Lämna också blommor till pollinatörerna. För den som har gröna fingrar kan man också bidra med att sätta lite egna blommor i trädgården för att ge bin och humlor lite extra gott.

För din egen del är det såklart också alltid viktigt att aldrig äta något från naturen som känns osäkert, då Sveriges marker också bosätter många giftiga växter. Titta noga och läs på ordentligt.

Viol (Viola spp.)

Skördas: Mars till oktober

I Norden finns ett tjugotal violarter som växer vilt och alla är ätliga, enligt Skogsskafferiet. Skördetiderna varierar dock mellan arterna, därav den långa skördetiden. Den mest vanliga att använda i matlagning är dock luktviol (Viola odorata), som börjar blomma redan under våren. Det går fint att äta blommor, blad och rot.

Viol används ofta som dekoration i maträtter eller efterrätter, samt som komplement i sallad. Eller varför inte pröva att dekorera pizzan med blommor? Det går också att koka både saft och sirap. Olika violarter smakar dock lite olika, vissa har en mer gräsig smak och kan luta åt lakritshållet samtidigt som andra har en söt, ärtliknande smak. Just luktviolen ska vara enkel att känna igen eftersom det är den enda som doftar viol, den smakar också lätt lakrits.

Hela växten innehåller mycket antioxidanter samt c-vitamin. De ska också vara bra för sömnen och att lindra huvudvärk. Grekerna ska ha använt viol för att stärka hjärtat, men också lindra ilska. Viol ska också ha används traditionellt för att lindra hosta, torrhosta och inflammatoriska besvär i luftvägarna. Vidare ska man kunna använda viol mot psoriasis och eksem, samt även kunna lindra vid reumatiska besvär.

Det har också forskats kring att just viol ska kunna ha tumörhämmande substanser i sig, något som bland annat Uppsala universitet forskat kring, men det är inget som bekräftats ännu.

Luktviol. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Rödklöver (Trifolium pratense)

Skördas: Juni till augusti

Rödklöver är Sveriges mest odlade baljväxt som växer i hela landet på gräsmattor, ängar, vägkanter även i skogen. Den kan bli en halvmeter hög och blommorna kan vara rosa eller röd, men kan ibland också vara vita.

På grund av sitt rika innehåll av vitaminer, proteiner och mineraler ska rödklöver under svältår ha malts ner till mjöl, enligt sajten Läkeörter. Idag odlas den mest som foder till hästar och kor och det sägs att växten gör att korna mjölkar bättre.

Blomman kan man använda i sallader för garnering, då kan det vara bättre att dra bort blombladen och strössla ut. Det kan man exempelvis också göra i ris för att få en fin färgklick. Vidare kan man göra te på blomman.

Traditionellt har den använts medicinskt mot eksem och psoriasis, och ska även vara slemlösande och urindrivande. Vidare ska växten innehålla isoflavoner, som liknar östrogen, och vara verksam mot klimakteriebesvär som nattsvett, vallningar och torra slemhinnor. Gör en infusion på blomman och drick.

Rödklöver ska även verka renande på nervsystemet och stärka skelettet, eftersom den innehåller kalcium, och dessutom vara bra vid stress och trötthet. Växten sägs också öka fertiliteten och hjälpa leverns reningsarbete.

Den kan lätt förväxlas med skogsklöver, som har smala och långspetsiga stipler, medan rödklövern har äggrunda stipler med kort spets.

Foto: Rüdiger Stehn/CC BY-SA 2.0

Groblad (Plantago major

Skördas: Juni till september

De violetta till gulbruna långsmala blommorna växer ofta på gräsmattor, gårdsplaner och grusvägar i hela landet. Blommorna sitter i ett långt, smalt ax där bladen sitter som en rosett vid basen. Unga blad går fint att ha i salladen, även äldre blad går bra att äta men kan vara mer svårtuggade. Bladen kan också passa utmärkt att använda när man ska göra kåldolmar. På hösten kan man samla in fröna från blommorna genom att repa av dem med fingrarna. Dessa är sedan goda att rosta och ha i exempelvis müsli eller gröt.

Det är också en medicinalväxt som används traditionellt för att läka sår eftersom de innehåller ämnen som är både antiinflammatoriska och drar ihop sår. Har man exempelvis fått skavsår kan man ta ett blad och linda in, och kan med fördel också användas vid insektsbett. Om man ska använda groblad till sår när man är ute är det dock viktigt att se till att bladet är rent och inte legat på marken där jord och annat kan infektera såret. Tvätta därför bladet innan det används. För att få ut det mesta av växtsaften kan man bulta bladen så att bladnerven krossas innan de läggs på såret.

Vidare kan man torka bladen och använda som te vid rethosta och luftvägsproblem.

Groblad förväxlas ofta med rödkämpe och svartkämpe, som är i samma släkte. Dock kan man faktiskt även använda dessa blad på liknande sätt.

Foto: liesvanrompaey/CC BY 2.0

Älggräs (Filipendula ulmaria)

Skördas: Juni till augusti

Älggräs ingår i rossläktet och finns i hela Sverige där den ofta växer på fuktig ängsmark samt i diken. Den har små, vita blommor och kan bli omkring 1,5 meter hög. Något som är speciellt med älggräs är dess egendomliga doft, som kan beskrivas som rootbeer eller jenka-tuggummi. Dess söta doft drar till sig mycket insekter, så det är bra att skaka av ordentligt innan man tar hem växten för att äta. Förr var det vanligt att man använde blommorna i buketter och som potpurri i hemmet eftersom doften blir starkare när de torkas.

Växten innehåller salicylsyra, som ofta ingår i exempelvis smärtstillande tabletter. Den har också antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Älggräs ska vara för matsmältning, halsbränna, mot diarré och även verka förebyggande mot magsår. Vissa menar också att den har en antiinflammatorisk verkan som kan vara bra vid exempelvis IBS. Blommorna och bladen ska dessutom vara rika på C-vitamin.

Vid höga koncentrationer kan däremot extrakt av älggräs verka irriterande på magens slemhinnor, så man bör därför inte överkonsumera den.

Det går fint att göra te på både blad och blommor, vilket ska ge en mandelaktig smak. Vidare ska älggrässaft eller sirap vara en riktig höjdare. Traditionellt har älggräs även använts som ölkrydda.

Vill man använda älggräs vid förkylning eller influensa bör man lägga två teskedar med torkade blommor i ett glas vatten och sedan låta dra över natten. Sedan kan man sila bort blommorna på morgonen och dricka under dagen.

Den kan förväxlas med brudbröd, som också ingår is rossläktet och är ätlig.

Älggräs har vita blommor. Foto: Joost J. Bakker/CC BY 2.0

Mjölke/Mjölkört (Chamaenerion angustifolium)

Skördas: Juli till augusti

Växten kan även kallas för bland annat älgmecke, rävsvans, skogsbloss och rallarros och växer i hyggen, vägrenar och fjällskog i hela Sverige. Det tidigare vetenskapliga namnet som användes var Epilobium angustifolium. Den blir mellan 70 till 160 centimeter och har rosaröda blommor. Det går att äta hela växten, från rot till blomma. Stjälken är stärkelserik och kan exempelvis kokas och tillsättas i såser som redning. Bladen kan med fördel användas som te.

Skotten kan ätas råa eller kokta som sparris, men har en beska i smaken.

Växten har visats ha antiinflammatoriska egenskaper och inom folkmedicinen har växten använts vid kikhosta, astma, svullnader, spikbölder och finnar. Av bladen gjorde man även omslag till sår.

Foto: Øyvind Holmstad/CC BY-SA 2.0

Gatkamomill (Matricaria matricarioides) och kamomill (Matricaria chamomilla)

Skördas: Juni till oktober

Gatkamomill skiljer sig från vanlig kamomill gonom att den saknar de vita kronbladen och att knappen är mer grön än gul. Gatkamomill växer också i hela Sverige, till skillnad från kamomill som växer mer i södra och mellersta Sverige. Den är också vanligt förekommande i städer där den kan växa kring trottoarkanter, som namnet vittnar om.

Hos båda ska det gå att äta hela växten från stjälk till blad och blomma. Gatkamomill beskrivs som godare och ska ha en ananaston i smaken. Det vanligaste sättet att använda kamomill är att göra te. Gatkamomill rekommenderas att göra sirap på och passar bra i desserter.

Däremot bör man inte dricka för stora mängder kamomill eftersom det kan ge upphov till allergier.

Kamomillens blommor innehåller eteriska oljor och ska vara bra mot förkylning samt mag- och tarmbesvär, enligt Skogskafferiet. De ska även gå att använda som antibakteriellt munvatten och även fungera bra mot illamående på morgonen.

Gatkamomill och kamomill. Montage. Foto: Matt Lavin, rykerstribe/CC BY-SA 2.0

Den ska också verka milt lugnande och vara bra för att hjälpa till med sömnen. Örten har också använts som desinfekterande, milt laxerande och även antiinflammatoriskt. Förr i tiden ska den även ha använts mot astma, tandvärk, huvudvärk och sår.

Den ska också vara bra att ha i ångbad för ansiktet, kunna verka bakteriedödande och vara bra för både hud och luftvägar.

Särskilt kan vanlig kamomill ofta förväxlas med prästkragar, där skillnaden är att kamomillens blomblad är mer småflikiga. Kamomill kan också förväxlas med baldersbrå, som inte är giftig men däremot saknar kamomillens egenskaper. Det går att se skillnaden genom att kamomillens gula blomhuvud år mer toppigt och baldersbrå är mer platt.

Knölklocka (Campanula rapunculoides)

Skördas: Mars till november

Här är en växt som kan skördas på olika vis under stora delar av året. Under våren kan man plocka dess blad, sedan under sommaren blommorna. På hösten kan man skörda rötterna.

Även om knölklocka räknas som ett rätt besvärligt ogräs odlade man växten redan på vikingatiden som köksväxt. Sedan har den spridit sig markant och är svårbekämpad, då den sprider sig både genom rotsystemen och frön.

Rotknölarna påminner om rättika och kan ätas råa samt tillagas. Det går fint att riva ner i sallad eller koka som potatis. Bladen kan också användas råa i sallad eller som spenat. Blommorna smakar sött och växten är rik på c-vitamin. Knölklocka liknar flera arter inom blåklockorna, men ingen av dessa ska vara giftiga, enligt Skogsskafferiet.

Foto: Lorie Shaull/CC BY 2.0

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Björnjakten är igång: En fjärdedel har fällts

publicerad 22 augusti 2025
– av Redaktionen
Nära en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas, fördelat över sju län.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 100 björnar fälldes under årets första dag på björnjakten. Totalt ska över 400 björnar skjutas, något Naturskyddsföreningen starkt motsätter sig.

Under torsdagen började licensjakten på björn i Sverige. Närmare en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas i sju län, vilket totalt är 456 djur. Det är färre än förra året, då man tilläts skjuta 649 björnar.

Första dagen fälldes totalt 117 individer, enligt Svensk Jakt.

Naturskyddsföreningen anser att siffran är alldeles för hög och menar att den bör vara lägre, för att stammen ska kunna återhämta sig.

Vi tycker inte alls att det här är bra, säger ordförande Beatrice Rindevall till TT och fortsätter:

Det har varit väldigt hård licensjakt på björn och nu får man skjuta ett av fem djur. Stammen kommer inte hinna återhämta sig, björnstammen har en återväxt på ungefär tio procent varje år. Det här är inget vi vill se.

Björnen är fridlyst i Sverige sedan 1927 då det endast fanns cirka 130 individer kvar efter att arten blivit hårt drabbad av jakt. Idag finns ungefär 2500 björnar.

Lockbete vanligt

När man jagar björn är det inte ovanligt att använda sig av så kallad åtel, vilket i korthet innebär att man placerar ut lockbete till björnen. För att använda åtel måste man ansöka om det vid Länsstyrelsen. I år har rekordmånga ansökningar om att anlägga åtel godkänts. Endast i Gävleborgs län, där man får fälla totalt 70 björnar, har 486 ansökningar om åtel godkänts, rapporterar Jägarnas riksförbunds medlemstidning.

I Värmland är björnjakten redan avhyst eftersom man fällt den enda hona som fick skjutas, rapporterar Svensk Jakt. Björnjakten får pågå till 15 oktober.

Fakta: Brunbjörn

Brunbjörnen (Ursus arctos) är Sveriges största rovdjur. Hanarna väger normalt mellan 100 och 300 kg, medan honor väger mellan 60 och 200 kg, där hanarna alltså är betydligt större än honorna. Den största vilda brunbjörnen som dokumenterats i Sverige vägde över 350 kg.

Brunbjörnarna kan bli mellan 100 och 280 cm långa med en mankhöjd på cirka 90 till 150 centimeter.. De lever i genomsnitt 20-30 år i det vilda, men kan bli upp till cirka 40 år i fångenskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mångfald i skogen bromsar skogsbränder

Den biologiska mångfalden

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare visar att mindre skogsbestånd med blandade träslag kan minska brandrisken med upp till 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det moderna skogsbruket skapar ofta gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Mångfald inom skogsbruket kan istället minska risken för spridning av bränder, visar en studie.

Under de senaste århundradena har skogsbränder i Sverige varit relativt ovanliga, men nu ökar de i antal över hela Europa. Eftersom skogsbränder skapar stora problem världen över blir det allt viktigare att förstå hur skogsskötseln kan anpassas för att begränsa brandspridningen. Problemet förvärras av att de flesta skogar sköts och planteras på liknande sätt, vilket kan accelerera brandspridningen.

Forskare har sedan tidigare känt till att så kallade brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för brandspridning. Nu presenterar forskare från svenska SLU och Naturresursinstitutet i Finland nya effektiva metoder för att motverka spridningen av skogsbränder.

Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i Ecological Modelling, testade forskarna hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Modellen analyserade tre faktorer: storleken på skogsbestånd (områden där träden har liknande trädslag och ålder), mångfald av trädslag samt dikning för att reglera markfuktighet.

Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Zelnik.

Mer mångfald behövs

Skogsbestånd är oftast trädplanteringar, vilket innebär att det är träd i både liknande ålder och täthet. Forskarna upptäckte att ju större sammanhängande områden med dessa homogena planteringar, desto större brandrisk. Att minska skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. När de minskade från 100 till 1 hektar reducerades brandrisken till en femtedel.

Spridningen minskade ytterligare när lövträd som björk blandades med barrträd. Att undvika dikning visade sig också effektivt eftersom fuktigare mark försvårar brandspridning.

Både ensartade trädplanteringar och dikning är vanliga metoder inom dagens skogsbruk – men kan alltså öka risken för omfattande skogsbränder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bästa råvarorna att äta i augusti

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sommaren går sakteligen mot sitt slut – men i augusti frodas det i både trädgårdar och natur. Nu skördas allt från äpplen och zucchini till kantareller och blåbär, och det är nu många råvaror är som allra bäst.

Augusti är skördemånaden framom andra i Sverige – trädgårdar, kolonilotter och skogsbryn dignar av frukt, grönsaker och bär. Det är nu smaken är som bäst, när råvarorna har fått mogna i sin egen takt under sommarens ljusa dagar. Här är några av alla svenska nyttigheter som skördas under augusti.

Äpplen

En del äpplen brukar man kunna skörda i augusti. Bland annat sorterna Discovery, Alice, Transparente Blanche, enligt Ica. Visst är det fint att köpa svenska äpplen i butik, men har en granne eller vän ett äppelträd kanske det är värt att fråga om det går bra att plocka hem lite utan extra omvägar…

Olika kålsorter

Kål kan lätt bli angripet av skadedjur vid odling, men har man lyckats undvika dem är det nu man brukar kunna skörda många kålsorter. Broccoli och blomkål är exempelvis näringstäta grönsaker som går att skörda i augusti. Broccoli innehåller mer C-vitamin, vitamin K, protein, järn och kalcium jämfört med blomkål, men båda är bra källor för fibrer och även B-vitaminer.

Det är i stort sett bara nu man kan hitta svenskodlad fänkål i butikerna. Det är en krispig grönsak med en distinkt smak av anis och lakrits, som används både rå och tillagad i matlagning. Ett tips är att använda den rå i salladen eller varför inte ugnsrosta den. Fänkålsfrön brukar också användas som brödkrydda.

Även bland annat vitkål, svartkål, salladskål och spetskål brukar skördas i augusti.

Gurka

Slanggurkan är populär att odla i svenska växthus, det är den man ofta hittar i butik och äter rå, exempelvis på en macka. Det är vanlig gurka, eller västeråsgurka, som man ofta använder för olika inläggningar. Slanggurkan är väldigt frostkänslig och skördas ofta i augusti månad.

Zucchini

Visst är det så att zucchini ofta kan skördas tidigare, redan i juli, men just under augusti brukar växterna producera extra mycket skörd. Zucchini är en utmärkt matlagninsgrönsak som passar ypperligt bra i exempelvis en lasagne. Bland annat innehåller den en hel del nyttiga fibrer och även mycket vitaminer och mineraler.

Körsbär

Just nu växer det körsbär i stort antal trädgårdar i Sverige, noterar bland annat tidningen Land. De säljs dock inte i stor skala i butik, men även i dessa fall kan det löna sig att höra efter med grannen om det är okej att plocka en näve eller två då de i många fall annars förblir oplockade. I kylskåp kan bären hålla i flera veckor. Körsbär är rika på antioxidanter och innehåller även en del C-vitamin samt även kalium.

Rättika och selleri

Rotfrukten rättika liknar rädisan väldigt mycket och kan användas i all form av matlagning, från att ha i grytor till att äta ugnsrostad. Det är också den som förekommer i den fermenterade koreanska rätten kimchi. Selleri skördas också under augusti och är rikt på vitaminer och mineraler, men också god att äta både rå och tillagad.

Ute i skogen…

Det är förstås inte bara i trädgårdar som det växer svenska råvaror, utan även ute i naturen. Just nu är det högsäsong för de smarriga gula kantarellerna, och även vildhallon som går att skörda just nu – kom bara ihåg att kolla efter larver som tycker om och ibland kan finnas i de mogna hallonen. Det är också säsong för den norrländska delikatessen hjortron och, tål det att påminnas om, även för blåbären.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya studien av nationalparken: Vargen fick naturen att läka

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen
Varg i Yellowstone National Park under 2016.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vargens återkomst till Yellowstone National Park har medverkat i en ekologisk återhämtning efter årtionden av skador på växt- och djurlivet. Nu visar en ny studie att parkens aspbestånd äntligen börjar återetablera sig – av allt att döma tack vare rovdjurets påverkan på ekosystemet.

Under 1930-talet utrotades vargarna helt från Yellowstone National Park i Klippiga bergen i USA. Det fick stora konsekvenser för ekosystemet – då hjortstammen ökade kraftigt och började beta intensivt i parken. Detta ledde till att träd som aspar minskade kraftigt. Just aspen ses som en nyckelart i parken, och minskningen påverkade andra arter som är beroende av lövträden, bland annat bävrar, insekter och fåglar.

På 1990-talet återintroducerades vargar i parken, vilket omedelbart förändrade hjortarnas beteende – inte bara genom att vissa togs som byte, utan främst genom att hjortarna slutade beta länge på samma platser. Resultatet blev att växtligheten återhämtade sig, vilket haft en stor effekt på den biologiska mångfalden.

Anmärkningsvärd förändring

Nu har forskare dokumenterat den första nya generationen av aspar i parken. I studien, som publicerats i Forest Ecology and Management, menar man att vargens återkomst har bidragit till att arten kunnat återhämta sig.

Återintroduktionen av stora rovdjur har satt igång en återhämtningsprocess som varit avstängd i årtionden, menar studiens huvudförfattare Luke Painter, som undervisar i ekologi och naturvård vid OSU College of Agricultural Sciences, i ett pressmeddelande. Cirka en tredjedel av de 87 aspbestånd som vi undersökte hade ett stort antal höga unga träd, en anmärkningsvärd förändring jämfört med 1990-talet, då undersökningar inte fann några alls.

Ytterligare en tredjedel av de undersökta bestånden hade partier med höga plantor som höll på att växa upp till nya träd i trädskiktet, medan resten fortfarande hölls tillbaka av betning. Detta menar man kan bero på att bisonoxar ökat i vissa delar av parken. Det faktum att bestånd med många höga plantor har låga nivåer av bete, medan andra fortsatt hålls tillbaka, tyder på att aspens återhämtning beror på en ekologisk kedjereaktion där rovdjur påverkar växtlivet genom att minska antalet betande djur – snarare än på faktorer som klimat eller markens bördighet.

Detta är ett anmärkningsvärt fall av ekologisk återställning, säger Painter. Återintroduktionen av varg ger långsiktiga ekologiska förändringar som bidrar till ökad biologisk mångfald och habitatdiversitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.