Annons:

Gör egen växtnäring enkelt och smidigt

Uppdaterad juli 24, 2025, Publicerad mars 2, 2024 – av Redaktionen
Pulver av äggskal kan göra susen för många växter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det finns mängder av olika sorters växtnäring att köpa i butik till plantorna i hemmet eller trädgården, men det finns också flera sätt att använda sig av det man faktiskt redan har hemma. Bananvatten, potatisskal eller äggpulver är avfall som kan ge näring till växterna.

När det gäller att ge växtnäring till sina plantor är det klokt att komma ihåg att alla plantor är olika och därmed ofta har väldigt olika behov av näring. Sedan finns det ingen exakt vetenskap kring hur mycket näring det finns i varje matsked växtnäring, det gäller även när man köper den i butik, enligt Land.se. När man ska ge näring första gången är det därför bra att börja lite lugnt och sedan testa sig fram för att se vad de olika plantorna behöver. Ett tips är att börja med plantor man är mindre rädd om innan man ger växtnäring.

Det är också fördelaktigt att alltid använda rester från ekologiska varor istället för konventionella, särskilt när man använder skal. Vissa produkter är dock mer okej än andra även om de inte är ekologiska.

Växter gillar potatis

Potatis ska vara en höjdare för gödning av växer och man kan använda den på lite olika vis. Det absolut enklaste knepet är att spara potatisvatten i en behållare efter att man kokat potatis. Låt svalna helt innan vattning.

Annons:

Ett annat knep är att ta vara på potatisskalen. Lägg skalen i vatten och låt stå så att potatisens nyttigheter dras ur. Det går även att torka skalen och sedan strö ut i trädgården eller krukor. Det rekommenderas inte att man lägger ut potatisskal som de är i trädgården eftersom det kan locka skadedjur.

Potatis ska vara bra för förstärkning av rotsystemet och även kunna påskynda växtsäsongen för vuxna växter. Den har även hög halt av mineraler. I trädgården ska den främst främja gurka, zucchini, kål, rosett, rova och vitlök och ska även vara bra för bärbuskar.

För inomhusplantor rekommenderas att man använder potatisvatten ungefär en gång varannan månad. Det finns viss risk att sjukdomar kan spridas om potatisen man använt är smittad och man inte rengjort den ordentligt. Den främsta risken ligger då hos närbesläktade grödor som exempelvis tomater, paprika och äggplantor.

Foto: Annie Spratt/Unsplash

Frukostnäring

Istället för att hälla ut kaffet som blev kvar i kannan på morgonen kan man hälla det i vattenkannan. Späd sedan med ungefär tre delar vatten, eller mer, och använd för att gödsla växter inne och ute. Just bryggkaffe har ett pH-värde mellan cirka fem och sju, vilket gör det ännu bättre för växter som gillar lite lägre pH-värde, som exempelvis Aloe Vera.

Även kaffesump är utmärkt för växter och kan förbättra jordens struktur när den blandas i jorden. Det är enklast att först sprida ut kaffesumpen på tidningspapper och låta torka, sedan kan man sprida ut eller blanda i jorden. Kaffe innehåller kväve, kalium och magnesium.

Liksom med potatis kan man spara vattnet när man kokat ägg. Ägg innehåller främst kalk och kalcium men även magnesium och fosfor. Det går också att spara äggskal och lägga dem i vatten, låta sjuda en stund, och sedan vattna med efter att det svalnat. Bäst ska dock vara att torka äggskal och mala dem till ett fint pulver i exempelvis en kaffekvarn. Ett tips är att blanda torkad kaffesump med äggskalspulver och blanda i jorden.

Bananvatten

Släng inte bananskalen utan lägg dem i en behållare och fyll upp med vatten. Vissa menar att det räcker med en timme i ett vattenbad för att bananskalen ska frigöra näringsämnen, medan andra hävdar att det ska stå i en till två veckor. Låter man bananvattnet stå längre än en dag bör man täcka behållaren med lock för att förhindra lukt och mögel, ställ då på en mörk och sval plats och ta bort skalen innan vattning.

Det ska också gå fint att koka bananvattnet för att skynda på processen. Koka då i cirka en halvtimme och låt vattnet svalna helt innan vattning. Det ska vara mer effektivt att skära upp bananskalen, men den late kan med fördel endast lägga ner skalen som de är. Bananskal ska innehålla kalium, fosfor och magnesium som är bra för plantor.

Recept: Frukostavfall

Mixa äggskal, bananskal och lite kaffesump tillsammans med lite vatten, späd sedan "geggan" så det blir ungefär tre deciliter. Receptet kommer från Land.se.

Te ska också vara bra för plantor. Näringsinnehållet beror på vilket te man använder, men te ska generellt ha hög näring. Liksom med kaffe kan man här använda "teslattar" och spä ut med vatten för att sedan vattna. Har man tepåsar man vill bli av med kan man ta ut tebladen och blanda i jorden. Även använda tepåsar med te kvar, som är gjorda av papper, kan läggas direkt i jorden.

Recept: Te med havregryn

Töm en tepåse i en behållare och lägg sedan till en deciliter havregryn. Fyll på med några deciliter kokande vatten och låt stå minst en timme. Sila sedan vätskan och använd för att vattna med. Receptet ska innehålla en stor mängd kväve. Kan vattnas med ungefär var tredje vecka.

Risvatten

Det innehåller mycket fosfor och andra viktiga näringsämnen såsom kalium, kalcium och magnesium, vilket gör det till ett utmärkt gödselmedel för växter. Risvatten har också ett lätt alkaliskt pH. Blanda ris och vatten, låt stå en stund. Man kan också spara vattnet man sköljer riset med.

Gör eget benmjöl

Benmjöl är vanligt att använda vid gödsling av växter och finns att köpa i butik. Det går det också fint att göra egen med hjälp av kycklingben efter middagen. Koka benen en stund för att mjuka upp och få bort eventuella köttrester. Sila sedan vätskan, ett tips är att spara den och använda som buljong. Skölj benen i kallt vatten, baka sedan benen i ugnen cirka 20 minuter på 180 grader. När benen svalnat kan man mala dem i en kaffekvarn till ett fint pulver. Sedan kan man blanda en tesked av pulvret med vatten i vattenkannan och vattna sina plantor.

 

Foto: Jonathan Kemper/Unsplash

Tändstickor

Tändstickor innehåller bland annat fosfor och svavel som växter gillar. Stick ner några stycken i krukorna så kommer nyttigheterna att spridas varje gång man vattnar. Detta ska kunna hjälpa både rotsystemet och bladväxten. Det går också att lägga ett gäng tändstickor i vatten en stund för att istället vattna med.

Använd naturen

Om hösten kan man samla ihop en hög med döda löv och ta in. Skölj av dem och lägg sedan i en större plastlåda eller liknande och torka dem. Smula dem med händerna, och om man vill ha ännu finare lövpulver kan man lägga dem i en kaffekvarn eller mixer. Sedan kan man använda lövpulvret för att blanda ner i jorden. Det innehåller mycket näringsämnen och drar till sig mikroorganismer, det kan även hjälpa till att göra jorden med luftig, vilket vissa plantor föredrar.

Bor man vid kusten kan man passa på att plocka tång om somrarna. Tång är rikt på kväve, fosfor och kalium samt flera viktiga mikronäringsämnen. Dock innehåller det inte lika mycket kväve som djurgödsel gör. Tång kan även innehålla en hel del salt, därför kan det vara bra att kompostera tången öppet under vintern, då saltet kommer försvinna, enligt Expressen. Eftersom det lätt tar upp tungmetaller från havet är det bäst att inte använda tång till odling av grönsaker och annat ätbart, utan att fokusera på andra växter. Tång kan läggas ovanpå rabatterna eller blandas i jorden.

Ett annat tips är att lägga på lite gräsklipp på jorden efter gräsklippningen, det är ett mycket effektivt gödselmedel. Det fungerar även med ogräs. Brännässlor är också bra för plantorna, därför kan man göra nässelvatten. Blanda i lite nässlor i vattenkannan eller i en behållare inne och låt stå några dagar. Man kan också torka nässlor för att använda vid senare tillfälle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad Igår 12:59 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen.

Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner.

I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter.

Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol.

Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällugglan föreslås utdöd i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Fjällugglan kan försvinna från den svenska fågelfaunan. Det är första gången på 20 år som en svensk häckfågel försvinner helt, enligt BirdLife Sverige.

Detta framgår av en preliminär bedömning från Sveriges fågelexperter inför den nya rödlistan 2025. Arten föreslås nu klassas som nationellt utdöd efter att inte ha häckat i landet sedan 2015. Även tornugglan, som senast häckade 2003, föreslås klassas som nationellt utdöd.

Dessa arter är dock långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Flera andra ugglearter befinner sig på en nedåtgående spiral.

Hökuggla och pärluggla, som båda är starkt beroende av skog, klassades ännu 2020 som livskraftiga. Nu har båda minskat med minst tio procent under de senaste 15 åren. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin "nära hotad", medan hökugglan får den allvarligare klassningen "sårbar".

Annons:

Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från "livskraftig" till "nära hotad".

Enligt BirdLife Sverige är orsakerna till ugglearternas tillbakagång flera, men ett varmare klimat med sämre tillgång på gnagare pekas ut som en viktig faktor.

Den preliminära bedömningen visar också att skogs- och jordbruksmarkens fåglar har det alltmer besvärligt. Storspoven klassas som starkt hotad efter att ha minskat med över 50 procent på 30 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.