Annons:

Fladdermöss använder sig av samma teknik som dödsmetallsångare

Uppdaterad februari 13, 2023, Publicerad februari 12, 2023 – av Sofie Persson
Vattenfladdermus (Myotis daubentonii).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Fladdermöss kan troligen använda sig av samma tekniker när de gör lågfrekventa läten som dödsmetallsångare använder när de ”growlar" eller när man sjunger strupsånger, visar ny forskning i Danmark.

Forskare vid Syddanska Universitetet har undersökt hur vattenfladdermusen (Myotis daubentonii) framkallar ljud och då fokuserat främst på strukturen av artens struphuvud.

Fladdermöss i allmänhet använder ofta röstkommunikation på olika sätt och ekolokalisering för att navigera samt hitta sina byten. Exempelvis hos arten Större musöra har forskare tidigare kommit fram till att den troligen kan imitera getingar som ett försvar, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om. Detta gör fladdermusen genom något som på engelska kallas ”bates mimikry”, vilket innebär att ett ogiftigt djur imiterar ett giftigt djur.

Ekolokalisering är kortfattat ett sätt att lokalisera föremål genom att skicka iväg ljudvågor och sedan uppfatta ekon av dem. Endast ett fåtal arter som man känner till idag använder sig av ekolokalisering - exempelvis delfiner.

Annons:

En fladdermus kan bestämma formen, storleken och texturen på objekt inom millisekunder, förklarar Lassa Jakobsen, medförfattare till studien och biolog vid Syddanska universitet.

I studien har man också kommit fram till att vattenfladdermusen möjligen använder sig av samma teknik som dödsmetallsångare gör när de ”growlar”.

Vi identifierade för första gången vilka fysiska strukturer i struphuvudet som pendlar för att göra olika vokaliseringar. Till exempel kan fladdermöss göra lågfrekventa läten genom att använda sina så kallade "falska stämband" - som mänskliga dödsmetallsångare gör, förklarar Coen Elemans, medförfattare till studien och professor i biologi vid Syddanska universitet.

För att framkalla detta ljud används fickbanden, eller de så kallade ”falska stämbanden”, något som också mongoliska strupsångare använder när de sjunger. Forskarna vet dock inte vad fladdermössen förmedlar när de använder sin dödsmetallröst, men att det skulle kunna handla om aggression.

Vissa ljud verkar aggressiva, vissa kan vara ett uttryck för irritation och vissa ljud kan ha en helt annan funktion. Vi vet inte än, menar medförfattaren och biologen Lassa Jakobsen.

Fladdermusen har många läten och den har även ett röstomfång på hela sju oktaver, något forskarna menar är ytterst anmärkningsvärt då de flesta däggdjurs omfång är tre till fyra oktaver

–  De flesta däggdjur har ett intervall på tre till fyra och människor cirka tre. Vissa mänskliga sångare kan nå ett intervall på fyra till fem, men de är bara väldigt få. Välkända exempel är Mariah Carey, Axl Rose och Prince, säger Elemans. Det visar sig att fladdermöss överträffar detta område genom att använda olika strukturer i struphuvudet, vilket är anmärkningsvärt.

Fladdermöss (Chiroptera) är en däggdjursgrupp med mer än 1 000 arter, vilka alla kan flyga. De finns i princip överallt förutom i polarregionerna och på några avlägsna öar i Oceanien.

Det finns så mycket fladdermöss i världen att alla levande fladdermöss motsvarar massan av alla övriga nu levande däggdjur.

Fladdermöss är den enda däggdjursgrupp som kan flyga aktivt, även om vissa däggdjur kan sväva längre sträckor. Flyghastigheten hos en fladdermus kan uppgå till 50 kilometer/timmen.

I Sverige finns idag 19 arter och utgör 25 procent av våra däggdjursarter. De är skyddade och får inte fångas, dödas eller flyttas. De är inte skadedjur, utan kan istället göra nytta genom att äta insekter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nattaktiva insekter minskar kraftigt – ljusföroreningar pekas ut som boven

Publicerad Igår 20:27 – av Redaktionen

Med hjälp av väderradar har forskare från Keele University kartlagt insektsrörelser i Storbritannien. Resultaten pekar på att artificiell belysning utgör ett allvarligt hot mot de nattflygende arterna och den biologiska mångfalden.

I studien, som publicerats i Global Change Biology, har man kartlagt hur insekter rör sig över Storbritannien genom att använda sig av radarsystem som används för att spåra nederbörd och stormar. Studien analyserade radar­data från över 35 000 kvadratkilometer, som samlats in mellan 2014 och 2021.

Resultaten visade att antalet dagsaktiva insekter varit relativt stabilt eller till och med ökat i de södra regionerna. Däremot kunde man se att de nattaktiva insekterna minskat kraftigt under perioden, och då särskilt i de norra delarna. Främst hade de minskat sedan 2016 och i de områden med ljusföroreningar från lampor. Även på dagen fanns mindre insekter i dessa områden.

Den nya studien stödjer också tidigare fynd när det gäller nattaktiva insekter och ljusföroreningar – att 31 procent av nattfjärilar minskade mellan åren 1969 och 2016, vilket delvis berodde på ökade ljusföroreningar.

Annons:

Detta är en av de första studierna som visar hur dag- och nattaktiva insekter påverkas på olika sätt och hur deras livsmiljöer påverkar dessa mönster. Det är ett viktigt steg mot att förstå var bevarandearbetet bör fokuseras, säger studiens huvudförfattare Dr Mansi Mungee i ett pressmeddelande.

Den största mängden insekter fanns i skogsområden, gräsmarker och städer – samtidigt som jordbruksmark och platser där artificiell belysning var stark hade de lägsta nivåerna. Detta kan förklaras med att denna mark har förlorat naturligt vilda växter samt har en ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel.

Forskarna förklarar att även om insekter är små är deras inverkan på ekosystemen enorm. De pollinerar grödor, bryter ner avfall och är en viktig födokälla för fåglar, fladdermöss och andra vilda djur. Förändringar i deras antal kan få ringverkningar i hela ekosystem. Forskarna tror dock att denna typ av studier med väderradar kan utgöra en revolution inom naturvården.

Leddjur utgör cirka 80 procent av alla kända djurarter, men vi har saknat konsekventa, storskaliga verktyg för att övervaka dem. Denna nya metod baserad på väderradar förändrar det, säger Dr Ryan Neely.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler vargar får skjutas nästa år

Publicerad november 10, 2025 – av Redaktionen

Länsstyrelserna har beslutat om en kraftigt utökad licensjakt på varg som ska fördelas över fem län. I två län blir det däremot ingen jakt alls – vargstammarna där har minskat alltför kraftigt.

Den ökade jaktkvoten är en direkt följd av regeringens nya vargpolitik som presenterades tidigare i år. Målet är att på sikt minska referensvärdet från 300 till 170 individer.

En förändring som Naturskyddsföreningen kritiserar skarpt och som organisationen varnar kan leda till att vargen på sikt försvinner helt från Sverige.

Inför årets licensjakt kommer totalt 48 vargar att tillåtas skjutas i landet. Det största jaktuttaget sker i Örebro län med 18 vargar fördelade på tre revir.

Annons:

I Södermanlands län tillåts tolv vargar att skjutas. Västra Götalands län, Västmanlands län och Dalarnas län får sex vargar vardera, rapporterar Svensk Jakt.

Värmland och Gävleborg stängs dock helt för licensjakt eftersom vargpopulationerna där minskar.

I Värmland ser vi just nu en utveckling där vargtätheten minskar kraftigt. Det innebär att det beräknade jaktuttaget inför vinterns jakt sker på andra håll i förvaltningsområdet där koncentrationen av varg är större, säger Hanna Kekkonen, vilthandläggare på Länsstyrelsen Värmland i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinas utsläpp kan ha nått toppen – massiv satsning på förnybart

Det moderna Kina

Publicerad november 5, 2025 – av Markus Andersson
Flygfoto av solkraftspark installerat av det statligt ägda energiföretaget China Huadian Corporation, CHD, i Gurbantünggütöknen, Xinjiang-regionen i nordvästra Kina.

Kina står för över 30 procent av världens växthusgasutsläpp, men investerar samtidigt mer än något annat land i förnybar energi och elbilar. Nya siffror tyder på att de kinesiska utsläppen kan ha nått sin högsta punkt tidigare än väntat.

Kina släpper ut uppskattningsvis 15,6 gigaton koldioxidekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) årligen, vilket gör landet till världens enskilt största utsläppsland. Men bakom siffrorna pågår en omfattande omställning, rapporterar AFP.

Den kinesiska elproduktionen domineras fortfarande av kol, som svarar för nästan 60 procent av genererad el. Men massiva installationer av förnybar energi förändrar bilden snabbt. Kina har nu 1 482 gigawatt installerad sol- och vindkraft och siktar på att sexfaldiga sin kapacitet från 2020 års nivåer till 3 600 gigawatt senast 2035.

Enligt analytikers bedömningar är målet realistiskt – faktiskt så pass realistiskt att landet kan nå dit tidigare än planerat. Under 2024 adderade Kina betydligt mer än de 200 gigawatt per år som skulle krävas för att nå målet.

Annons:

Eldrivna fordon tar över marknaden

På bilmarknaden har omställningen gått ännu snabbare. Nästan hälften av alla nya bilar som såldes i Kina under 2024 var antingen eldrivna eller laddhybrider. Landet står för över 70 procent av den globala produktionen av elfordon och har enligt Internationella energiorganisationen, IEA, blivit världsledande på området.

President Xi Jinping har uttalat att fordon med "ny energi" ska bli mainstream på den kinesiska marknaden – ett mål som i praktiken redan är uppnått.

Eldrivna bilar dominerar nybilsförsäljningen i Kina och prislappen kan ligga omkring ett par hundratusen kronor under europeiska motsvarigheter. Foto: Nya Dagbladet

Utsläppen kan ha nått sin topp

I september presenterade Kina för första gången konkreta siffermål för utsläppsminskningar: en reduktion på 7–10 procent till 2035.

Vissa bedömare menar att de kinesiska utsläppen redan har nått sin högsta nivå, eller är nära att göra det, tack vare den snabba expansionen av förnybar energi och kärnkraft. Beijing har tidigare åtagit sig att nå toppen för utsläppen senast 2030 och att vara "klimatneutralt" 2060.

I Kina är debatten om vindkraftens baksidor inte vanligt förekommande, och i ökenområden och till havs har stora mängder vindkraft installerats på senare år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lägre lön – mer liv i trädgården

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 27, 2025 – av Redaktionen
Forskare ser trädgårdar som ett potentiellt verktyg för att bevara biologisk mångfald i takt med att den globala mångfalden minskar.

Hushåll med lägre inkomst tenderar att ha mer biologisk mångfald i sina trädgårdar, enligt en studie från North Carolina State University. Personer med högre inkomst föredrar i stället kortklippta gräsmattor.

I studien, som publicerats i HortScience, har forskare undersökt attityder kring biologisk mångfald i USA. Där frågade man över 2 000 personer och tittade på huruvida de hade någon medfödd uppskattning till biologisk mångfald, något som kallas biofili.

Resultaten visade att långt ifrån alla människor hade en medfödd uppskattning till biologisk mångfald och det varierade kraftigt mellan individer. Däremot var det inte ovanligt att den kunde uppstå tidigt i livet.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och klimatmålen nås ofta inte. Därför har forskare börjat se trädgårdar som ett verktyg för att bevara växt- och djurliv. Men för att lyckas måste man först förstå vilka som är villiga att låta sina trädgårdar växa vildare.

Annons:

En enskild persons trädgård kommer inte att göra mycket individuellt, men som kollektiv kan de utgöra en stor del av bevarandet av den biologiska mångfalden. Frågan blir då: hur får man dessa människor att förändra sina trädgårdar på det sättet? säger Vanessa Woods, doktorand vid NC University i ett pressmeddelande. För att göra det måste man först identifiera de människor som är mottagliga för dessa mer naturliga trädgårdar med större biologisk mångfald.

Inkomst spelar roll

Den viktigaste faktorn för biofili var inkomstnivån, konstaterar forskarna. Ju högre inkomst desto mindre benägna var människor till att ha mer biologisk mångfald i sin trädgård, och föredrog renklippta gräsmattor.

Ju lägre inkomstnivån var, desto mer positivt inställda var man till en mer vildvuxen trädgård. Hushåll med en inkomst under 25 000 dollar, eller 237 000 svenska kronor, om året visade störst intresse för biologisk mångfald. Dessutom var personer som levde mer miljövänligt också mer öppna för en trädgård som gynnar biologisk mångfald.

Melinda Knuth, ledande forskare och biträdande professor vid North Carolina State University, menar att det är viktigt att identifiera dem som attraheras av biologisk mångfald för att överbrygga klyftan mellan avsikt och bevarandeåtgärder.

Genom att få en bättre förståelse för vilka som kan vara mottagliga för biologisk mångfald i trädgården kan vi göra vårt utåtriktade arbete mer effektivt och fokusera våra insatser där de har störst effekt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.