Annons:

Därför ska du ha växter i hemmet

Publicerad oktober 5, 2024 – av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Rätt växter kan väsentligt minska skadliga ämnen i luften. Bland noterade effekter av att ha växter omkring sig kan omfatta minskad stress - och samtidigt även ökad produktivitet.

Den så kallade biophiliahypotesen innebär att människor har en medfödd samhörighet med naturen och därför också i teorin finner både tröst och välbefinnande i att vistas i den. En hel del studier visar också på att vistelse i naturen, kring gröna och blåa områden, kan ha stora hälsofördelar för oss. Bland annat ska närhet till naturen vid sin bostad tendera att minska användandet av antidepressiv medicin och stärka självkänslan. Även människors tidsperspektiv kan förändras positivt av att vistas i naturen, enligt studier.

Det finns samtidigt också tröst för den som har svårt att ta sig till skogen. Studier tyder på att även krukväxter i sitt hem eller på arbetet kan ha liknande effekter.

Alla växter producerar syre och tar även upp koldioxid. Vissa växter kan också hjälpa till att rena luften och även förbättra luftfuktigheten. Redan år 1989 forskade Nasa om växters effekt på luft i slutna rum mot bakgrunden av att det i rymdfarkoster inte går att ventilera bort skadliga ämnen. I studien använde man sig främst av växter som bättre klarar sig i ljusfattigare miljöer med fokus på hur växter kan rena från de giftiga ämnena bensen, trikloreten och formaldehyd. I Nasas studie framkom att en hel del krukväxter faktiskt också tog bort giftiga ämnen från luften, åtminstone delvis.

Annons:

Minskar stress

I en studie från 2015 ville forskarna titta på de eventuella psykologiska och fysiologiska hälsofördelarna med inomhusväxter. I denna fick 24 unga manliga deltagare antingen plantera om en krukväxt eller utföra en kort datorbaserad uppgift, och efteråt kontrollerade man deltagarnas hjärtfrekvens och blodtryck. De deltagare som fick arbeta med växterna fick bland annat lägre blodtryck och kände sig generellt lugnare i jämförelse med de som istället gjorde datauppgiften. De som satt vid datorn rapporterade generellt att de kände sig mer obekväma och även deras blodtryck ökade.

Till och med att enbart titta på bilder av krukväxter kan ha hälsofördelar, visar en annan studie från 2012. Där exponerade man patienter i ett väntrum på ett sjukhus för riktiga växter, bilder på växter eller ingen natur alls och jämförde resultaten. Både de riktiga växterna och bilderna på växter bidrog till lägre stressnivåer jämfört med att inte ha någon natur alls i väntrummet.

Forskning visar också att krukväxter kan hjälpa till att läka från skador eller sjukdomar. Enligt en paraplystudie hade personer som var inlagda på sjukhus med en vy av antingen krukväxter eller träd lugnare och hade bättre förutsättningar till välmående jämfört med de patienter utan. De behövde också generellt mindre smärtstillande medicin och kortare sjukhusvistelser än de andra patienterna.

Växter skapar lycka

Viss forskning tyder också på att krukväxter helt enkelt kan göra en lyckligare. I en studie från 2013 kunde man exempelvis se att deltagare som tillbringade fem till tio minuter i ett rum med några krukväxter kände sig gladare jämfört med dem som istället var i ett rum utan växter. Växter, eller snarare att form av natur, ska också generellt kunna öka självkänslan och ytterligare en annan studie menar att det finns ett mycket starkt samband mellan närhet till naturen och att känna sig lycklig.

I en annan studie, som publicerades 2019, framkom det att särskilt gröna och lila plantor var effektiva mot att motverka negativa känslor.

Ökar produktiviteten

I en koreansk studie fick grundskoleelever sitta i ett klassrum med en låtsasväxt, en riktig växt, ett foto av en växt eller ingen växt alls. När forskarna sedan studerade hjärnskanningar såg man att endast de barn som arbetade i sällskap med en riktig växt upplevde noterbara förbättringar i uppmärksamhet och koncentration. I en annan studie från Nederländerna såg man att barn i klassrum med en vägg av gröna växter fick bättre resultat på tester för selektiv uppmärksamhet, vilket innebär att man fokuserar på en viss sak samtidigt som man stänger ute distraherande information.

I en äldre studie från 1996 prövade man att implementera krukväxter till ett laboratorium som saknade fönster vid ett universitet. Där upptäckte man att studenterna i snitt arbetade tolv procent snabbare om de hade växter i laboratoriet, jämfört med utan. I en annan studie visade det sig att de som arbetade på ett callcenter med en vy av krukväxter tog sju procent fler samtal jämfört med de som inte hade växtvy. I en annan studie testade man också att implementera växter på tre olika kontor i Storbritannien och Nederländerna, där det visade sig att de som fick ha tillgång till växter vid sin arbetsplats i snitt var 15 procent mer produktiva.

Luftrenande växter

Det finns en hel del växter som anses rena luften från gifter, men vissa sticker ut i studier med sina egenskaper. Är man i färd med att skaffa sig en ny krukväxt, men inte vet riktigt vad man ska införskaffa, finns det några växter man kan överväga extra mycket.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Växten är väldigt vanlig att ha som krukväxt och ska vara lättskött. Den trivs inte i direkt solljus, men ljus, halvskugga och även skugga ska gå fint. Den behöver rikligt med vatten och under våren till hösten kan man även ge näring en gång i månaden, men hoppa över det under vintern.

Fredskalla ska vara en av de mest luftrensande växterna att ha inomhus. I Nasa-studien framkom det att den kunde ta minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar. När det gällde trikloretylen minskade det med 23 procent, vilket var den högsta reduceringen bland alla växter man prövade. Under ett dygn tog den även bort 16 167 mikrogram formaldehyd.

I en studie från 2022, som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan ska också vara en effektiv luftfuktare då bladen avger vattenånga.

Fredskalla. Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Doftdracena (Dracaena fragrans)

Doftdracena räknas som en buske, eller ett litet träd. Den trivs halvskuggigt eller skuggigt och vill inte ha allt för mycket vatten, men jorden bör hållas lätt fuktig. Under vintern behöver den stå ljust, men vill inte stå i direkt solljus. Näring kan man ge en gång i månaden under vintern.

Även denna växt ingick i studien från 2022, och är alltså likt fredskallan effektiv mot luftföroreningar. I Nasas studie framkom det också att växten hade bra effekt mot formaldehyd.

Doftdracena. Foto: feey/Unsplash

Murgröna (Hedera helix)

Murgrönan vill inte stå i stark sol och vill gärna ha en vattendusch då och då.

Växtens blad har använts länge som medicin mot inflammationer i andningsorganen och ska vara slemlösande. Idag finns den som aktiv ingrediens i läkemedel.

Även murgröna ingick i Nasas studie och visade sig vara bäst av alla växter på att minska halterna av bensen, med hela 89,8 procent under 24 timmar. När det gällde trikloretylen tog den bort 10,9 procent under samma tid. Vid eliminering av formaldehyd minskade växten det med  9 653 mikrogram under ett dygn.

Murgröna. Foto: Jaunathan Gagnon/Unsplash

Zamiakalla (Zamioculcas zamiifolia)

Även kallad garderobsblomma är zamiakalla tålig och kan stå både ljust och mörkt, men bör inte stå i stark sol. Står den ljusare växer den snabbare och står den mörkare blir också bladen mörkare i färgen. Det är bra att låta jorden torka ut mellan bevattningarna.

En studie från 2013 visar på att växten effektivt kan ta bort skadliga ämnen som bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) från inomhusmiljöer. I en annan studie från 2020 visade sig det att växten hade en särskilt god förmåga att minska koncentrationerna av etylbensen. Forskarna såg också positiva effekter när den kombineras med andra växter som Sansevieria trifasciata för att förbättra luftreningen av bland annat toluen och formaldehyd.

Även denna växt ingick i den tidigare studien från 2022, och är alltså likt fredskallan och doftdracenan effektiv mot luftföroreningar.

Zamiakalla. Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Äkta aloe (Aloe vera)

Aloe vera trivs i väldränerad jord, därför kan man med fördel ha exempelvis lecakulor i botten i krukan. Den vill ha mycket sol, men inte för mycket vatten. Att vattna ungefär två gånger i månaden brukar kunna räcka. Äkta aloe är känd för att påstås ha en hel del läkande och hälsosamma effekter, både för invärtes och utvärtes bruk, men den ska också vara en utmärkt medhjälpare för att rena luften i hemmet.

Äkta Aloe. Foto: Cecília O. Tommasini/Pexels

I två olika granskningsstudier framkommer det att Äkta aloe är effektiv mot att ta bort formaldehyd och bensen, men även xylener. Växten ingick också i Nasa-studien där man kom fram till att den kunde ta bort 1 555 mikrogram formaldehyd under ett dygn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lägre lön – mer liv i trädgården

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 27, 2025 – av Redaktionen
Forskare ser trädgårdar som ett potentiellt verktyg för att bevara biologisk mångfald i takt med att den globala mångfalden minskar.

Hushåll med lägre inkomst tenderar att ha mer biologisk mångfald i sina trädgårdar, enligt en studie från North Carolina State University. Personer med högre inkomst föredrar i stället kortklippta gräsmattor.

I studien, som publicerats i HortScience, har forskare undersökt attityder kring biologisk mångfald i USA. Där frågade man över 2 000 personer och tittade på huruvida de hade någon medfödd uppskattning till biologisk mångfald, något som kallas biofili.

Resultaten visade att långt ifrån alla människor hade en medfödd uppskattning till biologisk mångfald och det varierade kraftigt mellan individer. Däremot var det inte ovanligt att den kunde uppstå tidigt i livet.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och klimatmålen nås ofta inte. Därför har forskare börjat se trädgårdar som ett verktyg för att bevara växt- och djurliv. Men för att lyckas måste man först förstå vilka som är villiga att låta sina trädgårdar växa vildare.

Annons:

En enskild persons trädgård kommer inte att göra mycket individuellt, men som kollektiv kan de utgöra en stor del av bevarandet av den biologiska mångfalden. Frågan blir då: hur får man dessa människor att förändra sina trädgårdar på det sättet? säger Vanessa Woods, doktorand vid NC University i ett pressmeddelande. För att göra det måste man först identifiera de människor som är mottagliga för dessa mer naturliga trädgårdar med större biologisk mångfald.

Inkomst spelar roll

Den viktigaste faktorn för biofili var inkomstnivån, konstaterar forskarna. Ju högre inkomst desto mindre benägna var människor till att ha mer biologisk mångfald i sin trädgård, och föredrog renklippta gräsmattor.

Ju lägre inkomstnivån var, desto mer positivt inställda var man till en mer vildvuxen trädgård. Hushåll med en inkomst under 25 000 dollar, eller 237 000 svenska kronor, om året visade störst intresse för biologisk mångfald. Dessutom var personer som levde mer miljövänligt också mer öppna för en trädgård som gynnar biologisk mångfald.

Melinda Knuth, ledande forskare och biträdande professor vid North Carolina State University, menar att det är viktigt att identifiera dem som attraheras av biologisk mångfald för att överbrygga klyftan mellan avsikt och bevarandeåtgärder.

Genom att få en bättre förståelse för vilka som kan vara mottagliga för biologisk mångfald i trädgården kan vi göra vårt utåtriktade arbete mer effektivt och fokusera våra insatser där de har störst effekt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Leopardsälar sjunger vaggvisor

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 24, 2025 – av Redaktionen
Leopardsälhanar sjunger upp till 13 timmar per dag under parningssäsongen för att locka honor

Lockropen, eller sångerna, från leopardsälar påminner om mänskliga barnramsor och vaggvisor, visar nya analyser. Bland annat påminner sången om "Bä, bä vita lamm".

Leopardsälar lever i Antarktis där de mestadels tillbringar sin tid med att jaga pingviner eller tar det lugnt på den flytande havsisen. De kan bli närmare fyra meter långa och väga mellan 300 och 500 kilo. Hanarna har också en annan repetitiv sysselsättning – och det är att leta reda på en hona att para sig med. För att göra detta "sjunger" hanarna när de är under vattnet. Det gör de varje dag från slutet av oktober till början av januari.

Hanarna kan sjunga i upp till 13 timmar per dag. Även honor sjunger, men endast några få dagar på året då de är brunstiga.

De är otroligt engagerade. De är som Antarktiska oceanens sångfåglar. Om du släpper ner en hydrofon i vattnet någonstans i regionen under parningssäsongen, kommer du att höra dem sjunga, säger professor Tracey Rogers, från University of New South Wales (UNSW), i ett pressmeddelande.

Annons:

Nu har forskare analyserat inspelningar av sälhanarnas sånger för att bättre förstå deras struktur och mönster. Där upptäckte man att strukturen i leopardsälarnas sång påminner om ramsor eller vaggvisor.

"Bä, bä vita lamm"

Totalt studerades sånger från 26 olika hanar och man fann att ljuden var mycket lika i tonhöjd och längd, men att ordningen och mönstret i vilka ljuden avges varierade avsevärt mellan individer.

"Vi tror att detta är en medveten strategi. Leopardsälar är ensamma djur, men hanarna behöver sina läten för att höras över de vidsträckta isiga havsområdena för att locka till sig en partner", skriver forskarna i Science Direct.

Forskarna jämförde sången med flera olika stilar av mänsklig musik och upptäckte att den bestod av fem viktiga toner. Det som också stack ut var likheterna mellan förutsägbarheten hos barnramsor och leopardsälarnas läten. Barnramsor karaktäriseras av att de är enkla, repetitiva och lätta att komma ihåg, något som också sälarnas sång var.

Bland annat fann man likheter med de kända ramsorna "Blinka lilla stjärna", "Bä, bä vita lamm" och den klassiska "Rockabye baby". Sannolikt gör de enkla melodierna det möjligt för leopardsälhanen att fortsätta sjunga sin unika locksång under flera dagar, vilket är viktigt för att undvika förändringar i tonhöjd eller frekvens eftersom det skulle kunna skapa missförstånd hos andra leopardsälar.

Det är ordningen och mönstret som är viktigt. De har stiliserat det till en nästan tråkig grad, vilket vi tror är en medveten strategi, så att deras läten hörs långt över isen, säger professor Tracey Rogers.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt vargrevir har hittats i Uppland

Publicerad oktober 21, 2025 – av Redaktionen
Vid förra årets inventering identifierades fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Nu har ett nytt revir upptäckts i länet.

Ett nytt vargrevir har hittats i Uppland, visar inledningen av årets varginventeringen. DNA-analyser visar att minst tre valpar fötts i det nya reviret.

Varje år gör man en så kallad varginventering i Sverige, där man registrerar revir, familjegrupper och vargpar. Den pågår mellan 1 oktober och 31 mars. Förra årets inventering konstaterade att Sverige hade cirka 355 vargar, vilket var en minskning mot de 375 vargar som hittats året innan.

Vid förra årets inventering hittade man också totalt fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Om dessa är kvar i år återstår att se, men nu har man hittat ett helt nytt revir i länet.

Reviret hittades mellan västra Uppland och östra Västmanland, mellan länsväg 70 och 72, söder om Heby. Hur stor Lapphällarna, som man döpt reviret, är ännu inte klarlagt. Däremot kan man se att vargparet som vandrat dit fått valpar.

Annons:

Man hittade spillning som visar att det har fötts minst tre valpar, säger Anders Johannesson, vilthandläggare på länsstyrelsen, till skattefinansierade SVT.

Försvunna vargar

Under 2019 grundades Siggeforareviret av en hane som är avkomma till en finsk-rysk varg, som vandrat från Närke. Där mötte han en tik som vandrat från Värmland, och 2020 fick de en valpkull. Två år senare försvinner tiken spårlöst, hanen får då en ny kull med sin dotter - och kort därefter försvinner även han.

Vargparet hade tidigare kopplats till dödliga fårattacker i Uppsala. Siggeforareviret styrs idag av deras avkommor och är fortfarande det största i länet.

I Florarna, som ligger öster om Tierp, har en vargtik drivit reviret ensam till stor del sedan 2016. Flora, som vargtiken kallas, fick dock sällskap av en norsk varg 2023 men däremot har man ännu inte kunnat se att vargparet fått några valpar.

Han tycks ha satsat på fel tik när det gäller det, hon är gammal nu. Men det kanske är skönt för henne att ha någon som hjälper till att jaga mat på ålderns höst, säger Johannesson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 16, 2025 – av Redaktionen
Leklådan består av omkullfallna träd fyllda med sand och humus. Om testet lyckas kan konceptet spridas till fler lekplatser.

En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar.

Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen.

Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem.

Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1.

Annons:

Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat.

— Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande.

Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.