MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 28 augusti 2025

torsdag 28 augusti 2025

Därför ska du ha växter i hemmet

publicerad 5 oktober 2024
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rätt växter kan väsentligt minska skadliga ämnen i luften. Bland noterade effekter av att ha växter omkring sig kan omfatta minskad stress – och samtidigt även ökad produktivitet.

Den så kallade biophiliahypotesen innebär att människor har en medfödd samhörighet med naturen och därför också i teorin finner både tröst och välbefinnande i att vistas i den. En hel del studier visar också på att vistelse i naturen, kring gröna och blåa områden, kan ha stora hälsofördelar för oss. Bland annat ska närhet till naturen vid sin bostad tendera att minska användandet av antidepressiv medicin och stärka självkänslan. Även människors tidsperspektiv kan förändras positivt av att vistas i naturen, enligt studier.

Det finns samtidigt också tröst för den som har svårt att ta sig till skogen. Studier tyder på att även krukväxter i sitt hem eller på arbetet kan ha liknande effekter.

Alla växter producerar syre och tar även upp koldioxid. Vissa växter kan också hjälpa till att rena luften och även förbättra luftfuktigheten. Redan år 1989 forskade Nasa om växters effekt på luft i slutna rum mot bakgrunden av att det i rymdfarkoster inte går att ventilera bort skadliga ämnen. I studien använde man sig främst av växter som bättre klarar sig i ljusfattigare miljöer med fokus på hur växter kan rena från de giftiga ämnena bensen, trikloreten och formaldehyd. I Nasas studie framkom att en hel del krukväxter faktiskt också tog bort giftiga ämnen från luften, åtminstone delvis.

Minskar stress

I en studie från 2015 ville forskarna titta på de eventuella psykologiska och fysiologiska hälsofördelarna med inomhusväxter. I denna fick 24 unga manliga deltagare antingen plantera om en krukväxt eller utföra en kort datorbaserad uppgift, och efteråt kontrollerade man deltagarnas hjärtfrekvens och blodtryck. De deltagare som fick arbeta med växterna fick bland annat lägre blodtryck och kände sig generellt lugnare i jämförelse med de som istället gjorde datauppgiften. De som satt vid datorn rapporterade generellt att de kände sig mer obekväma och även deras blodtryck ökade.

Till och med att enbart titta på bilder av krukväxter kan ha hälsofördelar, visar en annan studie från 2012. Där exponerade man patienter i ett väntrum på ett sjukhus för riktiga växter, bilder på växter eller ingen natur alls och jämförde resultaten. Både de riktiga växterna och bilderna på växter bidrog till lägre stressnivåer jämfört med att inte ha någon natur alls i väntrummet.

Forskning visar också att krukväxter kan hjälpa till att läka från skador eller sjukdomar. Enligt en paraplystudie hade personer som var inlagda på sjukhus med en vy av antingen krukväxter eller träd lugnare och hade bättre förutsättningar till välmående jämfört med de patienter utan. De behövde också generellt mindre smärtstillande medicin och kortare sjukhusvistelser än de andra patienterna.

Växter skapar lycka

Viss forskning tyder också på att krukväxter helt enkelt kan göra en lyckligare. I en studie från 2013 kunde man exempelvis se att deltagare som tillbringade fem till tio minuter i ett rum med några krukväxter kände sig gladare jämfört med dem som istället var i ett rum utan växter. Växter, eller snarare att form av natur, ska också generellt kunna öka självkänslan och ytterligare en annan studie menar att det finns ett mycket starkt samband mellan närhet till naturen och att känna sig lycklig.

I en annan studie, som publicerades 2019, framkom det att särskilt gröna och lila plantor var effektiva mot att motverka negativa känslor.

Ökar produktiviteten

I en koreansk studie fick grundskoleelever sitta i ett klassrum med en låtsasväxt, en riktig växt, ett foto av en växt eller ingen växt alls. När forskarna sedan studerade hjärnskanningar såg man att endast de barn som arbetade i sällskap med en riktig växt upplevde noterbara förbättringar i uppmärksamhet och koncentration. I en annan studie från Nederländerna såg man att barn i klassrum med en vägg av gröna växter fick bättre resultat på tester för selektiv uppmärksamhet, vilket innebär att man fokuserar på en viss sak samtidigt som man stänger ute distraherande information.

I en äldre studie från 1996 prövade man att implementera krukväxter till ett laboratorium som saknade fönster vid ett universitet. Där upptäckte man att studenterna i snitt arbetade tolv procent snabbare om de hade växter i laboratoriet, jämfört med utan. I en annan studie visade det sig att de som arbetade på ett callcenter med en vy av krukväxter tog sju procent fler samtal jämfört med de som inte hade växtvy. I en annan studie testade man också att implementera växter på tre olika kontor i Storbritannien och Nederländerna, där det visade sig att de som fick ha tillgång till växter vid sin arbetsplats i snitt var 15 procent mer produktiva.

Luftrenande växter

Det finns en hel del växter som anses rena luften från gifter, men vissa sticker ut i studier med sina egenskaper. Är man i färd med att skaffa sig en ny krukväxt, men inte vet riktigt vad man ska införskaffa, finns det några växter man kan överväga extra mycket.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Växten är väldigt vanlig att ha som krukväxt och ska vara lättskött. Den trivs inte i direkt solljus, men ljus, halvskugga och även skugga ska gå fint. Den behöver rikligt med vatten och under våren till hösten kan man även ge näring en gång i månaden, men hoppa över det under vintern.

Fredskalla ska vara en av de mest luftrensande växterna att ha inomhus. I Nasa-studien framkom det att den kunde ta minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar. När det gällde trikloretylen minskade det med 23 procent, vilket var den högsta reduceringen bland alla växter man prövade. Under ett dygn tog den även bort 16 167 mikrogram formaldehyd.

I en studie från 2022, som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för – på endast en timme.

Fredskallan ska också vara en effektiv luftfuktare då bladen avger vattenånga.

Fredskalla. Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Doftdracena (Dracaena fragrans)

Doftdracena räknas som en buske, eller ett litet träd. Den trivs halvskuggigt eller skuggigt och vill inte ha allt för mycket vatten, men jorden bör hållas lätt fuktig. Under vintern behöver den stå ljust, men vill inte stå i direkt solljus. Näring kan man ge en gång i månaden under vintern.

Även denna växt ingick i studien från 2022, och är alltså likt fredskallan effektiv mot luftföroreningar. I Nasas studie framkom det också att växten hade bra effekt mot formaldehyd.

Doftdracena. Foto: feey/Unsplash

Murgröna (Hedera helix)

Murgrönan vill inte stå i stark sol och vill gärna ha en vattendusch då och då.

Växtens blad har använts länge som medicin mot inflammationer i andningsorganen och ska vara slemlösande. Idag finns den som aktiv ingrediens i läkemedel.

Även murgröna ingick i Nasas studie och visade sig vara bäst av alla växter på att minska halterna av bensen, med hela 89,8 procent under 24 timmar. När det gällde trikloretylen tog den bort 10,9 procent under samma tid. Vid eliminering av formaldehyd minskade växten det med  9 653 mikrogram under ett dygn.

Murgröna. Foto: Jaunathan Gagnon/Unsplash

Zamiakalla (Zamioculcas zamiifolia)

Även kallad garderobsblomma är zamiakalla tålig och kan stå både ljust och mörkt, men bör inte stå i stark sol. Står den ljusare växer den snabbare och står den mörkare blir också bladen mörkare i färgen. Det är bra att låta jorden torka ut mellan bevattningarna.

En studie från 2013 visar på att växten effektivt kan ta bort skadliga ämnen som bensen, toluen, etylbensen och xylener (BTEX) från inomhusmiljöer. I en annan studie från 2020 visade sig det att växten hade en särskilt god förmåga att minska koncentrationerna av etylbensen. Forskarna såg också positiva effekter när den kombineras med andra växter som Sansevieria trifasciata för att förbättra luftreningen av bland annat toluen och formaldehyd.

Även denna växt ingick i den tidigare studien från 2022, och är alltså likt fredskallan och doftdracenan effektiv mot luftföroreningar.

Zamiakalla. Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Äkta aloe (Aloe vera)

Aloe vera trivs i väldränerad jord, därför kan man med fördel ha exempelvis lecakulor i botten i krukan. Den vill ha mycket sol, men inte för mycket vatten. Att vattna ungefär två gånger i månaden brukar kunna räcka. Äkta aloe är känd för att påstås ha en hel del läkande och hälsosamma effekter, både för invärtes och utvärtes bruk, men den ska också vara en utmärkt medhjälpare för att rena luften i hemmet.

Äkta Aloe. Foto: Cecília O. Tommasini/Pexels

I två olika granskningsstudier framkommer det att Äkta aloe är effektiv mot att ta bort formaldehyd och bensen, men även xylener. Växten ingick också i Nasa-studien där man kom fram till att den kunde ta bort 1 555 mikrogram formaldehyd under ett dygn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Björnjakten är igång: En fjärdedel har fällts

publicerad 22 augusti 2025
– av Redaktionen
Nära en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas, fördelat över sju län.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 100 björnar fälldes under årets första dag på björnjakten. Totalt ska över 400 björnar skjutas, något Naturskyddsföreningen starkt motsätter sig.

Under torsdagen började licensjakten på björn i Sverige. Närmare en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas i sju län, vilket totalt är 456 djur. Det är färre än förra året, då man tilläts skjuta 649 björnar.

Första dagen fälldes totalt 117 individer, enligt Svensk Jakt.

Naturskyddsföreningen anser att siffran är alldeles för hög och menar att den bör vara lägre, för att stammen ska kunna återhämta sig.

Vi tycker inte alls att det här är bra, säger ordförande Beatrice Rindevall till TT och fortsätter:

Det har varit väldigt hård licensjakt på björn och nu får man skjuta ett av fem djur. Stammen kommer inte hinna återhämta sig, björnstammen har en återväxt på ungefär tio procent varje år. Det här är inget vi vill se.

Björnen är fridlyst i Sverige sedan 1927 då det endast fanns cirka 130 individer kvar efter att arten blivit hårt drabbad av jakt. Idag finns ungefär 2500 björnar.

Lockbete vanligt

När man jagar björn är det inte ovanligt att använda sig av så kallad åtel, vilket i korthet innebär att man placerar ut lockbete till björnen. För att använda åtel måste man ansöka om det vid Länsstyrelsen. I år har rekordmånga ansökningar om att anlägga åtel godkänts. Endast i Gävleborgs län, där man får fälla totalt 70 björnar, har 486 ansökningar om åtel godkänts, rapporterar Jägarnas riksförbunds medlemstidning.

I Värmland är björnjakten redan avhyst eftersom man fällt den enda hona som fick skjutas, rapporterar Svensk Jakt. Björnjakten får pågå till 15 oktober.

Fakta: Brunbjörn

Brunbjörnen (Ursus arctos) är Sveriges största rovdjur. Hanarna väger normalt mellan 100 och 300 kg, medan honor väger mellan 60 och 200 kg, där hanarna alltså är betydligt större än honorna. Den största vilda brunbjörnen som dokumenterats i Sverige vägde över 350 kg.

Brunbjörnarna kan bli mellan 100 och 280 cm långa med en mankhöjd på cirka 90 till 150 centimeter.. De lever i genomsnitt 20-30 år i det vilda, men kan bli upp till cirka 40 år i fångenskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mångfald i skogen bromsar skogsbränder

Den biologiska mångfalden

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare visar att mindre skogsbestånd med blandade träslag kan minska brandrisken med upp till 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det moderna skogsbruket skapar ofta gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Mångfald inom skogsbruket kan istället minska risken för spridning av bränder, visar en studie.

Under de senaste århundradena har skogsbränder i Sverige varit relativt ovanliga, men nu ökar de i antal över hela Europa. Eftersom skogsbränder skapar stora problem världen över blir det allt viktigare att förstå hur skogsskötseln kan anpassas för att begränsa brandspridningen. Problemet förvärras av att de flesta skogar sköts och planteras på liknande sätt, vilket kan accelerera brandspridningen.

Forskare har sedan tidigare känt till att så kallade brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för brandspridning. Nu presenterar forskare från svenska SLU och Naturresursinstitutet i Finland nya effektiva metoder för att motverka spridningen av skogsbränder.

Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i Ecological Modelling, testade forskarna hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Modellen analyserade tre faktorer: storleken på skogsbestånd (områden där träden har liknande trädslag och ålder), mångfald av trädslag samt dikning för att reglera markfuktighet.

Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Zelnik.

Mer mångfald behövs

Skogsbestånd är oftast trädplanteringar, vilket innebär att det är träd i både liknande ålder och täthet. Forskarna upptäckte att ju större sammanhängande områden med dessa homogena planteringar, desto större brandrisk. Att minska skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. När de minskade från 100 till 1 hektar reducerades brandrisken till en femtedel.

Spridningen minskade ytterligare när lövträd som björk blandades med barrträd. Att undvika dikning visade sig också effektivt eftersom fuktigare mark försvårar brandspridning.

Både ensartade trädplanteringar och dikning är vanliga metoder inom dagens skogsbruk – men kan alltså öka risken för omfattande skogsbränder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bästa råvarorna att äta i augusti

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sommaren går sakteligen mot sitt slut – men i augusti frodas det i både trädgårdar och natur. Nu skördas allt från äpplen och zucchini till kantareller och blåbär, och det är nu många råvaror är som allra bäst.

Augusti är skördemånaden framom andra i Sverige – trädgårdar, kolonilotter och skogsbryn dignar av frukt, grönsaker och bär. Det är nu smaken är som bäst, när råvarorna har fått mogna i sin egen takt under sommarens ljusa dagar. Här är några av alla svenska nyttigheter som skördas under augusti.

Äpplen

En del äpplen brukar man kunna skörda i augusti. Bland annat sorterna Discovery, Alice, Transparente Blanche, enligt Ica. Visst är det fint att köpa svenska äpplen i butik, men har en granne eller vän ett äppelträd kanske det är värt att fråga om det går bra att plocka hem lite utan extra omvägar…

Olika kålsorter

Kål kan lätt bli angripet av skadedjur vid odling, men har man lyckats undvika dem är det nu man brukar kunna skörda många kålsorter. Broccoli och blomkål är exempelvis näringstäta grönsaker som går att skörda i augusti. Broccoli innehåller mer C-vitamin, vitamin K, protein, järn och kalcium jämfört med blomkål, men båda är bra källor för fibrer och även B-vitaminer.

Det är i stort sett bara nu man kan hitta svenskodlad fänkål i butikerna. Det är en krispig grönsak med en distinkt smak av anis och lakrits, som används både rå och tillagad i matlagning. Ett tips är att använda den rå i salladen eller varför inte ugnsrosta den. Fänkålsfrön brukar också användas som brödkrydda.

Även bland annat vitkål, svartkål, salladskål och spetskål brukar skördas i augusti.

Gurka

Slanggurkan är populär att odla i svenska växthus, det är den man ofta hittar i butik och äter rå, exempelvis på en macka. Det är vanlig gurka, eller västeråsgurka, som man ofta använder för olika inläggningar. Slanggurkan är väldigt frostkänslig och skördas ofta i augusti månad.

Zucchini

Visst är det så att zucchini ofta kan skördas tidigare, redan i juli, men just under augusti brukar växterna producera extra mycket skörd. Zucchini är en utmärkt matlagninsgrönsak som passar ypperligt bra i exempelvis en lasagne. Bland annat innehåller den en hel del nyttiga fibrer och även mycket vitaminer och mineraler.

Körsbär

Just nu växer det körsbär i stort antal trädgårdar i Sverige, noterar bland annat tidningen Land. De säljs dock inte i stor skala i butik, men även i dessa fall kan det löna sig att höra efter med grannen om det är okej att plocka en näve eller två då de i många fall annars förblir oplockade. I kylskåp kan bären hålla i flera veckor. Körsbär är rika på antioxidanter och innehåller även en del C-vitamin samt även kalium.

Rättika och selleri

Rotfrukten rättika liknar rädisan väldigt mycket och kan användas i all form av matlagning, från att ha i grytor till att äta ugnsrostad. Det är också den som förekommer i den fermenterade koreanska rätten kimchi. Selleri skördas också under augusti och är rikt på vitaminer och mineraler, men också god att äta både rå och tillagad.

Ute i skogen…

Det är förstås inte bara i trädgårdar som det växer svenska råvaror, utan även ute i naturen. Just nu är det högsäsong för de smarriga gula kantarellerna, och även vildhallon som går att skörda just nu – kom bara ihåg att kolla efter larver som tycker om och ibland kan finnas i de mogna hallonen. Det är också säsong för den norrländska delikatessen hjortron och, tål det att påminnas om, även för blåbären.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya studien av nationalparken: Vargen fick naturen att läka

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen
Varg i Yellowstone National Park under 2016.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vargens återkomst till Yellowstone National Park har medverkat i en ekologisk återhämtning efter årtionden av skador på växt- och djurlivet. Nu visar en ny studie att parkens aspbestånd äntligen börjar återetablera sig – av allt att döma tack vare rovdjurets påverkan på ekosystemet.

Under 1930-talet utrotades vargarna helt från Yellowstone National Park i Klippiga bergen i USA. Det fick stora konsekvenser för ekosystemet – då hjortstammen ökade kraftigt och började beta intensivt i parken. Detta ledde till att träd som aspar minskade kraftigt. Just aspen ses som en nyckelart i parken, och minskningen påverkade andra arter som är beroende av lövträden, bland annat bävrar, insekter och fåglar.

På 1990-talet återintroducerades vargar i parken, vilket omedelbart förändrade hjortarnas beteende – inte bara genom att vissa togs som byte, utan främst genom att hjortarna slutade beta länge på samma platser. Resultatet blev att växtligheten återhämtade sig, vilket haft en stor effekt på den biologiska mångfalden.

Anmärkningsvärd förändring

Nu har forskare dokumenterat den första nya generationen av aspar i parken. I studien, som publicerats i Forest Ecology and Management, menar man att vargens återkomst har bidragit till att arten kunnat återhämta sig.

Återintroduktionen av stora rovdjur har satt igång en återhämtningsprocess som varit avstängd i årtionden, menar studiens huvudförfattare Luke Painter, som undervisar i ekologi och naturvård vid OSU College of Agricultural Sciences, i ett pressmeddelande. Cirka en tredjedel av de 87 aspbestånd som vi undersökte hade ett stort antal höga unga träd, en anmärkningsvärd förändring jämfört med 1990-talet, då undersökningar inte fann några alls.

Ytterligare en tredjedel av de undersökta bestånden hade partier med höga plantor som höll på att växa upp till nya träd i trädskiktet, medan resten fortfarande hölls tillbaka av betning. Detta menar man kan bero på att bisonoxar ökat i vissa delar av parken. Det faktum att bestånd med många höga plantor har låga nivåer av bete, medan andra fortsatt hålls tillbaka, tyder på att aspens återhämtning beror på en ekologisk kedjereaktion där rovdjur påverkar växtlivet genom att minska antalet betande djur – snarare än på faktorer som klimat eller markens bördighet.

Detta är ett anmärkningsvärt fall av ekologisk återställning, säger Painter. Återintroduktionen av varg ger långsiktiga ekologiska förändringar som bidrar till ökad biologisk mångfald och habitatdiversitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.