MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 31 maj 2025

lördag 31 maj 2025


Cilla ville ha strålningsfri elmätare i hemmet – Vattenfall svarade med tvångsinstallation

  • Ensamstående Cilla och hennes son flyttade ut på landet i Dalarna för att minska exponeringen för strålning som gör dem båda mycket sjuka.
  • Under sommaren har hon av samma anledning varit i kontakt med Vattenfall för att informera bolaget och försöka få behålla sin gamla elmätare, eller en ny som inte är trådlös.
  • Starka bilder visar hur eljätten svarar med att anlita en patrull på åtta personer med väktare och låssmed för att tvångsinstallera den trådlösa smartmätaren i familjens hem.
publicerad 19 december 2024
– av Markus Andersson
Vattenfall sände ut en grupp på åtta personer för att tvinga "smartmätaren" på Cillas hem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ensamstående Cilla och hennes son har flyttat ut på landsbygden för att de blir sjuka genom exponering av vissa former av strålning. Trots att hon informerat Vattenfall om detta beslutade företaget, mot hennes uttryckliga vilja, att tvångsinstallera en ny trådlös elmätare på hennes tomt.

Starka filmer visar hur elbolaget för ändamålet beger sig ut med en grupp på åtta personer varav en låssmed, två väktare och understöd av Kronofogden för att tvinga sig på Cillas hem.

Cilla uppger att man är särskilt känsliga för strålning från trådlös teknik och reagerar med allvarliga symptom vid nivåer som de flesta inte ens märker av. De symptom hon kan drabbas av vid exponering för sådan strålning som sänds ut från mobilmaster, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och så kallade smarta elmätare, innefattar bland annat huvudvärk, näsblod, utslag, eksem, hjärtarytmier, sömnlöshet, kräkningar, illamående, tinnitus och blod i urinen vid högre nivåer. Därför valde Cilla också att flytta från Stockholm och ut på landsbygden till Garpenberg i Dalarna, där hon och sonen nu bott sedan flera år tillbaka.

Under sommaren fick hon information från sitt elbolag, Vattenfall, om att de ville byta ut den tidigare elmätaren mot en ny så kallad ”smart elmätare”, som ska föra över data om bland annat elkonsumtion med hjälp av trådlös kommunikation via 4G-nätet. I samtal och skrivelser till Vattenfall har Cilla informerat bolaget om att hon inte motsätter sig utbyte av elmätare, men däremot installation av en mikrovågssändare eftersom hon och sonen inte tål denna strålning. Hon har även tydligt betonat till Vattenfall att det finns andra tekniska lösningar, så som att informationen förs över via elnätet eller via fiber.

Vattenfalls svarade med att skicka väktare

Även bestämmelserna i miljöbalken till trots, som gör gällande att bästa möjliga teknik ska användas om det finns skäl att anta olägenheter för människors hälsa, valde Vattenfall att tvinga sig på Cillas hem för att installera den trådlösa sändaren, tillsammans med en ny elmätare en dag i mitten av augusti. För att ta sig in på familjens egendom anlitade Vattenfall tre personer från Kronofogden, låssmed och två väktare för att tvångsinstallera den trådlösa sändaren. Även två montörer från Vattenfall utan namnbricka dök upp. Totalt trampade åtta personer in på Cillas egendom mot hennes vilja.

Själv beskriver hon det som en chockerande upplevelse.

Jag kunde inte ens föreställa mig i min vildaste fantasier att vi inte skulle få gehör och få stopp på galenskapen, säger Cilla till Nya Dagbladet.

Kan inte längre bo i huset

Cilla och sonen har efter installationen av mikrovågssändaren drabbats av just de symptom de varit oroliga för, huvudvärk, näsblod, sömnsvårigheter, att kunna svälja ner mat samt andra akuta symptom. Familjen kan nu inte bo i huset eller vara ute på tomten utan att bli sjuka och hon uttrycker stor förtvivlan över vad elbolaget, med myndigheternas understöd, tvingat på dem.

Att utsättas för detta rättsövergrepp som bryter mot flera lagar inklusive mänskliga rättigheter, jordabalken, egendomsrätten, miljöbalken och möta denna kallblodiga ignorans, trots hotet mot våra liv, känns som något taget ur en skräckfilm och inte ur vårt skenbart trygga liv i Sverige. Rätten att bestämma över våra liv och slippa bli tvångsbestrålad gäller, oavsett vad ett företag som Vattenfall har på sin agenda, säger Cilla om händelsen.

Vattenfall hänvisar till att man är ”tvingade” till byte av elmätare på grund av den nya förordning om funktionskrav på elmätare som regeringen beslutade om år 2018. Emellertid finns det inte något krav i förordningen om att elmätarna måste föra över information med hjälp av trådlös teknik.

Vattenfall: ”Uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet”

Vattenfalls presstjänst uppger till NyD att man inte vill kommentera enskilda fall, men bekräftar via mejl att det längre tillbaka i tiden, för cirka 15-20 år sedan, fördes en dialog med Elöverkänsligas Riksförbund där man sedan dess haft avtal med vissa kunder gällande manuell mätaravläsning. Detta uppger man dock skall komma att upphöra helt efter årsskiftet till 2025. Detta hänvisar man till ”lagar och bestämmelser” på Energimarknadsinspektionens webbplats (en statlig myndighet för vilken Ebba Busch (KD) för närvarande är ansvarigt statsråd), en myndighet som i sin tur sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet.

Från 2025 så ska samtliga Sveriges elmätare uppfylla nya lagstiftade funktionskrav och det nya regelverket stödjer inte längre denna typ av kundavtal som hanterar manuell mätaravläsning”, skriver Sofia Quant, chef för Intressent- och Påverkanskommunikation på Vattenfall.

Miljöbalken stipulerar att bästa möjliga teknik ska användas särskilt om ”det finns skäl att anta olägenheter” för människors hälsa. Erbjuder ni alternativ för att undanröja potentiella hälsokonsekvenser av trådlös teknik från era elmätare?

”Vår elmätare likt andra elektriska produkter ska uppfylla vissa krav och vi följer de lagar och bestämmelser som finns angående säkerhet och hälsa. Elmätaren är CE märkt, vilket betyder att tillverkaren intygar att produkterna uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet. Elmätaren befinner sig även inom referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten”, fortsätter Sofia Quant som tillägger att man ”gör inga övriga bedömningar”.

”Samtliga elmätare från Vattenfall Eldistribution är typgodkända samt korrekt installerade för att möta alla myndighetskrav. Vi gör inga övriga bedömningar i vår roll som elnätsföretag. Kunder kan alltid kontakta oss vid frågor kopplat till mätarbyten och sin elanläggning”, menar Quant.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet lejon ökar i Indien

publicerad 23 maj 2025
– av Jan Sundstedt
asiatiskt lejon Indien
En asiatisk lejonunge i väntan på mat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år.

Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent.

Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda.

Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel.

Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden.

Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror.

Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen.

Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar.

Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen.

Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse.

Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

FAKTA: Gir National Park

  • Plats: Belägen i delstaten Gujarat, västra Indien
  • Grundad: 1965 (som nationalpark; reservatet grundades tidigare, 1913)
  • Yta: Cirka 1 412 kvadratkilometer (inklusive nationalpark och angränsande viltreservat)
  • Syfte: Bevara den sista vilda populationen av asiatiskt lejon (Panthera leo persica)
  • Ekosystem: Torr lövskog, savann och buskskog med inslag av halvöken
  • Djurarter: Förutom asiatiska lejon finns leoparder, fläckiga hyenor, indiska krokodiler (muggerkrokodiler), axishjortar (chital), sambarhjortar, samt över 300 fågelarter
  • Hot: Skogsbränder, torka, genetisk inavel, sjukdomar och mänsklig påverkan såsom habitatförlust och konflikter med människor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalier i elektronikavfall kan skada celler

publicerad 23 maj 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elektronikavfall innehåller cancerframkallande ämnen, enligt forskning från bland annat Örebro universitet. Kemikalierna i avfallet kan orsaka hormonstörningar och inflammation i mänskliga celler.

Det finns fortfarande begränsad forskning om hur plast och andra material i avfallet påverkar hälsan och miljön. Forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och forskningsinstitutet RISE har undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler. De använde tekniken ”cell painting”, där olika delar av celler färgades med fluorescerande markörer.

Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall. Vi gör också bildanalyser med mjukvaran CellProfiler, som detekterar cellförändringar som är för subtila för det mänskliga ögat, säger Andi Alijagic i ett pressmeddelande.

Studien, publicerad i Environmental Research, visar att elektronikavfall innehåller en blandning av farliga kemikalier. Forskarna fann bland annat polyaromatiska kolväten (PAH), organofosfater och ftalater – ämnen som sedan tidigare är kända för sina skadliga effekter på hälsan. PAH innehåller exempelvis cancerframkallande ämnen.

Exponering för kemikalierna visade sig kunna orsaka inflammatoriska reaktioner i cellerna, en process som ofta ligger bakom olika sjukdomar. Forskarna noterade också att kemikalierna påverkade hormonsignaler, vilket kan ha negativa effekter på den reproduktiva hälsan hos både kvinnor och män.

Forskarna betonar att kemikalierna måste hanteras vid återvinning för att förhindra spridning i miljön.

Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger Alijagic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isen på Antarktis har ökat

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Mellan 2021 och 2023 ökade ismassan i genomsnitt med 108 gigaton per år - sannolikt på grund av ökad nederbörd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antarktis har länge förknippats med smältande is – men mellan 2021 och 2023 visar ny forskning en oväntad tillväxt.

Med hjälp av satellitdata från NASA har forskare från Tongji-universitetet i Kina mätt ismassorna på Antarktis mellan åren 2002 till 2023. Främst fokuserade man på fyra glaciärområden i Östantarktis – Denman, Moscow, Totten och Vincennes Bay – som ligger i området Wilkes Land–Queen Mary Land.

Under perioden 2002–2010 minskade ismassan i Antarktis med i genomsnitt 74 gigaton per år, visar resultaten, som presenteras i Science China Earth Sciences. Vidare minskade ismassan ytterligare mellan åren 2011 och 2020, där tappet istället landade på 142 gigaton per år. Detta har bidragit till att havsnivån ökat kraftigt.

Trots den markanta minskningen vände trenden dramatiskt mellan åren 2021 och 2023. Då ökade istället ismassan i genomsnitt 108 gigaton per år. Den främsta anledningen tror man beror på att området hade en hög nederbörd jämfört med tidigare år. Detta har bidragit till att havsnivåerna ökat i genomsnitt med 0,3 millimeter per år.

Forskarna betonar att ökningen kan vara en tillfällig trend och inte nödvändigtvis innebär att ismassorna kommer att fortsätta öka.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.