Annons:

Så bekämpar du ohyra på naturlig väg

Publicerad augusti 2, 2025
– av Redaktionen
Persiljevatten, kisel och såpa är tre metoder för att få bort ohyran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer "husmoderliga" och naturliga knep att ta till.

Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 19 maj 2024


Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först.

Annons:

Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller.

På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran.

Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker.

En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården.

Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra.

Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna.

Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT.

Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula.

Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt.

Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter.

Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Artrik skånsk natur får Unesco-status

Den biologiska mångfalden

Publicerad yesterday 14:01
– av Redaktionen
Storkriket har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket.

Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling.

Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas "The World Network of Biosphere Reserves".

Artrikaste platserna

Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Annons:

Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området.

Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturvård eller djurplågeri? Danmarks rewilding-projekt i blåsväder

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 4, 2025
– av Redaktionen
Vid rewilding-projektet Saksfjed Vildmark betar Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap fritt året runt.

Att återställa naturen innebär att låta den återgå till det vilda – att släppa kontrollen och låta naturliga processer utvecklas. I Danmark betar kor och hästar fritt året runt som del av ambitiösa rewilding-projekt för att återskapa ursprungliga ekosystem.

Metoden har dock skapat en svår balansgång: medan projekten bevisligen gynnar den biologiska mångfalden, väcker de stark kritik från djurskyddsorganisationer som menar att djuren utsätts för onödigt lidande.

Knutshoved Odde är en 30 kilometer lång landtunga som ligger nära Vordingborg, cirka 90 kilometer sydväst om Köpenhamn. Området formades under istiden och bestod fram till 1800-talet av naturbetesmarker, vattenhål och våtmarker – något som framgår av historiska kartor. Sedan dess har stora delar omvandlats till jordbruksmark genom dränering, borttagning av stenar och utfyllnad av naturliga sänkor i landskapet.

Rewilding-projektet LIFE Clima-Bombin, som startade 2019, syftade främst på att återställa den naturliga miljön som tidigare fanns, och sedan bevara denna – något man nu har lyckats med. Det har man kunnat göra med hjälp av finansiering från EU:s LIFE-fond och den danska miljöskyddsmyndigheten. För att återställa naturmarkerna började man med att återskapa landskapet från grunden. Jordbruksmarken har omvandlats genom att man lagt tillbaka stora mängder stenar och sått frö med vilda gräsmarksarter.

Annons:

Vi vill återskapa det vi kallar ’Det gamla landet’. Det vill säga landskapet som det såg ut före 1800, när det medeltida landskapet innehöll vattenhål, betesmarker och stora, spridda ekar. Danmark betades intensivt i 6 000 år tills kungen sålde sin mark. Vid 1800-talets början förändrades allt till åkerbruk och mörka skogar. Och då försvann nästan all vår biologiska mångfald, sade Peer Ravn, som är partner i projektet, till Danmarks Naturfredningsforening 2023.

Den största förändringen skedde när man tog bort de pumpar som dränerat marken, och nu har det uppstått sex öar efter att man återställt vattenområdena. För att skapa mer biologisk mångfald har man också kor och hästar som betar i områdena året runt.

Nu har naturen kommit tillbaka till Knutshoved Odde. Området, som tidigare varit fattigt på växter, blommar nu färgstarkt på sommaren. Sedan våtmarkerna återställdes har allt fler häckande fåglar tagit sig dit varje år. Området är också en viktig livsmiljö för alla arter av Danmarks utrotningshotade amfibier, vars livsmiljöer tidigare hotades av översvämningar. Nu har grodorna en bättre förutsättning med de återställda vattenhålen.

Jordbruksmarken har nu gått tillbaka till sitt forna tillstånd – genom att återskapa marken och låta naturen få ett fritt spelrum har den på relativt kort tid tagit plats igen, där biologisk mångfald nu frodas.

Vid Saksfjed Vildmark betar korna fritt. Foto: Saksfjed Vildmark/FB

Domesticerade betande djur

Just de betande djuren är en central del av naturrestaureringen då de utför så kallade "naturliga störningar" som liknar de som fanns när fler större betesdjur levde fritt i Europa. Just området Knutshoved Odde är ett avslutat och lyckat projekt där man använt sig av betande djur, men långt ifrån det enda rewilding-projektet i Danmark.

Projektet Saksfjed Vildmark är ett pågående, och relativt nytt projekt – som startades 2023. Det är ett område på 800 hektar på södra Lolland, som även här tidigare var jordbruksmark. Där har man återställt våtmarker, sått vilda arter och även här infört betande boskap och hästar.

Området är ett Natura 2000-område och beskrivs vara ett av de största rewilding-projekten som pågår i Danmark. Jordbruksmarken är borta och nu är platsen rik på arter och biologiskt mångfald, något man menar gjorts möjligt till stor del från de betande djuren.

Vid Saksfjed Vildmark finns idag Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap. De betar ner växtligheten och därmed hindrar igenväxning, trampar upp jord och främjar den biologiska mångfalden.

Även om vi inte ser djuren så kan vi se att de har varit här. De har gjort en stig genom det här tidigare vasshavet. Hästarna har kliat sig på den här björken, de har skrapat med hovarna på marken så att det blivit sandblottor, och de har betat av de gröna löven upp till över en meters höjd vilket gör att det blir ett halvöppet landskap, berättar Jens Thorvig Andersen, som är naturförmedlare vid området, för Naturpodden.

Eftersom de ekologiska förutsättningarna har förändrats de senaste hundra åren har också koldioxid- och kväveutsläppen ökat dramatiskt. Detta medför att större och snabbväxande växter tar över landskapet, som exempelvis gräs, tistlar och nässlor. Men när stora djur betar påverkar det landskapet och ger små växter större fördelar att frodas.

Svältande djur skjuts

Det finns fler pågående rewilding-projekt i Danmark, där man använder sig av betande djur för att främja den biologiska mångfalden. Djuren får leva helt fritt inom invallade ytor och får ofta inget tillskott av foder, vilket i praktiken innebär att de måste klara sig själva. Djuren har heller inte samma krav om tillsyn som det normalt kräver och lever i princip sina liv utanför människans händer – som endast ser efter dem på avstånd.

Detta har väckt stark kritik, särskilt mot Molslaboratoriet, som är ett slags fältlaboratorium i nationalparken Mols Bjerge på sydöstra Jylland. Där har man sedan 2016 låtit boskap och hästar gå fritt året om i ett rewilding-projekt, men det har inte gått helt felfritt.

Under 2023 rapporterades det om svält hos djuren och att maten som fanns i naturen helt enkelt inte räckte till. En stor del av växtligheten är också giftig för hästar och kreatur, som exempelvis harginsten.

Alla djur som riskerade att svälta ihjäl sköts istället – totalt 67 procent av djuren mellan åren 2019-2020.

På Molslaboratoriet blir djuren aldrig äldre än sex år, sade hästveterinären Lotte Bøgedal till Djurskyddet under 2023.

Det är främst Molslaboratoriet som fått stark kritik gällande sina betande viltlevande djur, och det är oklart om alla rewilding-projekt har exakt samma förutsättningar för djuren. Däremot verkar en gemensam komponent vara just att djuren sköter sig själva, utan stödfodring, året runt.

Hästar som betar fritt i augusti i år vid Molslaboratoriet. Foto: Molslaboratoriet/FB

Djur- eller naturskydd

Alla dessa projekt som arbetar med naturrestaurering i Danmark kan se tydliga fördelar med de åretruntbetande djuren i form av en rik och varierad natur som återuppstått – men djurskyddsfrågan blir samtidigt komplex och utmanande, särskilt i ett samhälle där djurens rättigheter väger tyngre och tyngre. Risk för svält och lidande kan inte uteslutas när djuren lever i princip som vilda djur, men samtidigt kan de inte klassas som vilda eftersom de är både inhägnade och domesticerade.

Det blir helt enkelt en djurskyddslagsfråga, eftersom det i praktiken skulle vara olagligt för exempelvis en privatperson att hålla djur på liknande sätt. I Danmark har man djurskyddslagar, bland annat står där att djurens behov alltid ska tillgodoses, vilket inkluderar tillgång på föda. Däremot klubbade man igenom en ny lag under 2021 som kan tillåta djur som lever inhägnade i nationalparker att ”reglera sitt bestånd naturligt efter födotillgång”. För att implementera lagen måste man dock ansöka om dispens från djurskyddslagen. Enligt Bøgedal hade fältlaboratoriet åtminstone inte fått någon sådan dispens under 2023.

Morten DD Hansen, som arbetar på Molslaboratoriet, menar att kritiken inte är "oväntad" men pekar trots det mot att det inte är olagligt att hålla djur som man gör vid fältlaboratoriet.

"Det är många som tycker det är synd om djuren, men vi prioriterar att låta djuren leva så vilt som det alls är möjligt och interagera med den varierade naturen så oreglerat som möjligt. Det bedrivs forskning i djurens beteende och när detta arbete är färdigt publiceras det naturligtvis", skriver han till Djurskyddet.

Återintroducering av vilda djur

I Sverige och andra delar av Europa har man arbetat med att återintroducera visenter i skogarna i just naturvårdssyfte. Tanken är att det ska gynna biologiskt mångfald genom att bland annat motverka igenväxning och skapa livsmiljöer för många hotade arter. I Sverige är återintroduceringen fortfarande i en förstudiefas.

Skillnaden där är dock att visenter är en vild art som tidigare funnits i de svenska skogarna, samtidigt som djuren som hålls fria i Danmark är domesticerade djur. Argument från ett djurskyddsperspektiv kan därmed vara att visenter är skapade för det vilda, samtidigt som de andra djuren är allt för domesticerade för att klara sig själva. Dessutom överväger man i Sverige att stödfodra visenterna till en början, för att minska risken för svält.

Trots kritiken fortsätter de danska rewilding-projekten att utvecklas framgångsrikt. Medan resultaten för den biologiska mångfalden är tydligt positiva, kvarstår utmaningen med hur djurens välfärd ska garanteras i dessa halvvilda miljöer. Debatten speglar en större diskussion om var gränsen går mellan naturens egna processer och människans ansvar för de djur som människan en gång domesticerade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vindkraftverk står och förfaller i Storuman – kommunen larmar om miljörisker

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
Övergivna vindkraftverk kan innehålla olja och andra vätskor som riskerar att läcka ut i mark och grundvatten om de saknar daglig tillsyn. (Genrebild)

Vindkraftverket i Skarvsjöby har stått stilla och förfallit i flera år. Nu larmar Storumans kommun om miljörisker, men det råder oklarheter kring vem som egentligen har ansvaret för det övergivna verket.

Vindkraftverket fick sitt bygglov 2006 och var i drift under några år innan det stängdes ned. Sedan dess har det stått orört, och sedan 2022 har kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd ett öppet tillsynsärende efter klagomål från allmänheten.

Miljöinspektör Anna Svingfors beskriver situationen som mycket rörig.

— Det är lite oklart vem som är ansvarig och vad man har för avsikter med vindkraftverkets framtid, säger hon.

Annons:

Kommunen har fått motsägelsefulla uppgifter från tidigare ägare om planerna för verket.

— Det är väl att den ägare som har varit har uppgett att man har för avsikt dels att riva det men sen även att sälja det, och sen vet vi egentligen inte vilka ägarna är, säger Svingfors.

Risk för oljeläckage

Enligt fastighetsregistret kvarstår dock de ägare som fanns registrerade 2022. De köpte verket under stillaståndet i hopp om att kunna starta det igen, men projektet har strandat när tillverkarna gått i konkurs och reservdelar inte längre går att få tag i. Ägarna har därefter försökt sälja anläggningen.

— Vi hade någon som ville köpa men som har backat ur, säger den nuvarande ägaren till statstelevisionen SVT.

Företaget hävdar att en kontroll genomfördes för drygt ett år sedan, men kommunen har inte fått detta bekräftat. Det som oroar kommunen är framför allt miljöriskerna med ett övergivet vindkraftverk.

— Vissa vindkraftverk innehåller ju en hel del olja, olika vätskor som man inte vill ska läcka ut, och när ett vindkraftverk står så här så finns ingen som har en daglig tillsyn på det. Då bedömer miljökontoret att det finns en risk att det kan hända saker här, förklarar Svingfors.

Miljöfarlig verksamhet

Hon betonar att en eventuell läcka riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser.

— Skulle det läcka ut så når det ju först mark och sedan kan det gå vidare i grundvatten, och då kan det ju spridas ganska snabbt, säger Svingfors och påpekar att ansvaret är tydligt definierat i lagen.

— Det är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Då har man ju skyldighet att fortlöpande ha kontroll på sin verksamhet, säger hon.

Kommunen fortsätter nu att utreda ärendet för att säkerställa att verket inte utgör en fara för miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands vargstam växer kraftigt

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Vargar har observerats på nya platser, främst i sydvästra Finland.

Finlands vargstam ökade markant förra året – betydligt mer än under tidigare år. Den största tillväxten skedde i de västra delarna av landet.

I mars förra året uppskattades antalet vargar i Finland till 295 individer. I mars i år hade siffran växt till 430. Siffrorna är uppskattningsvis och bygger på registrerade observationer, DNA-övervakningar, samt data om dödlighet kring vargar. Antalet vargar kan därför vara mellan 413 och 465 individer.

Antalet individer har vuxit med hela 46 procent jämfört med i fjol, så det är en verkligt häftig ökning, säger forskaren Mia Valtonen vid finska Naturresursinstitutet till Yle.

Vargstammen har ökat främst i västra Finland, särskilt i de sydvästra delarna. Vargar har dock observerats i betydligt större områden än tidigare, även på platser där de aldrig setts förut.

Annons:

I Skandinavien har vargen länge ansetts hotad och haft ett starkt skydd, men i maj godkände EU-parlamentet en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det innebär att det nu kan bli tillåtet med stamvårdande jakt i Finland, något som jord- och skogsbruksminister Sari Essayah yrkat starkt på.

Utan stamvårdande jakt beräknas antalet vargar öka till 557 individer i november och 436 i mars nästa år. Med stamvårdande jakt skulle det förstås vara färre, säger Samu Mäntyniemi, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.