MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 28 augusti 2025

torsdag 28 augusti 2025

Så bekämpar du ohyra på naturlig väg

publicerad 2 augusti 2025
– av Redaktionen
Persiljevatten, kisel och såpa är tre metoder för att få bort ohyran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer ”husmoderliga” och naturliga knep att ta till.

Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 19 maj 2024


Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först.

Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller.

På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran.

Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker.

En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården.

Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra.

Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna.

Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT.

Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula.

Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt.

Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter.

Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Björnjakten är igång: En fjärdedel har fällts

publicerad 22 augusti 2025
– av Redaktionen
Nära en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas, fördelat över sju län.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 100 björnar fälldes under årets första dag på björnjakten. Totalt ska över 400 björnar skjutas, något Naturskyddsföreningen starkt motsätter sig.

Under torsdagen började licensjakten på björn i Sverige. Närmare en femtedel av landets björnpopulation tillåts skjutas i sju län, vilket totalt är 456 djur. Det är färre än förra året, då man tilläts skjuta 649 björnar.

Första dagen fälldes totalt 117 individer, enligt Svensk Jakt.

Naturskyddsföreningen anser att siffran är alldeles för hög och menar att den bör vara lägre, för att stammen ska kunna återhämta sig.

Vi tycker inte alls att det här är bra, säger ordförande Beatrice Rindevall till TT och fortsätter:

Det har varit väldigt hård licensjakt på björn och nu får man skjuta ett av fem djur. Stammen kommer inte hinna återhämta sig, björnstammen har en återväxt på ungefär tio procent varje år. Det här är inget vi vill se.

Björnen är fridlyst i Sverige sedan 1927 då det endast fanns cirka 130 individer kvar efter att arten blivit hårt drabbad av jakt. Idag finns ungefär 2500 björnar.

Lockbete vanligt

När man jagar björn är det inte ovanligt att använda sig av så kallad åtel, vilket i korthet innebär att man placerar ut lockbete till björnen. För att använda åtel måste man ansöka om det vid Länsstyrelsen. I år har rekordmånga ansökningar om att anlägga åtel godkänts. Endast i Gävleborgs län, där man får fälla totalt 70 björnar, har 486 ansökningar om åtel godkänts, rapporterar Jägarnas riksförbunds medlemstidning.

I Värmland är björnjakten redan avhyst eftersom man fällt den enda hona som fick skjutas, rapporterar Svensk Jakt. Björnjakten får pågå till 15 oktober.

Fakta: Brunbjörn

Brunbjörnen (Ursus arctos) är Sveriges största rovdjur. Hanarna väger normalt mellan 100 och 300 kg, medan honor väger mellan 60 och 200 kg, där hanarna alltså är betydligt större än honorna. Den största vilda brunbjörnen som dokumenterats i Sverige vägde över 350 kg.

Brunbjörnarna kan bli mellan 100 och 280 cm långa med en mankhöjd på cirka 90 till 150 centimeter.. De lever i genomsnitt 20-30 år i det vilda, men kan bli upp till cirka 40 år i fångenskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mångfald i skogen bromsar skogsbränder

Den biologiska mångfalden

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare visar att mindre skogsbestånd med blandade träslag kan minska brandrisken med upp till 90 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det moderna skogsbruket skapar ofta gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Mångfald inom skogsbruket kan istället minska risken för spridning av bränder, visar en studie.

Under de senaste århundradena har skogsbränder i Sverige varit relativt ovanliga, men nu ökar de i antal över hela Europa. Eftersom skogsbränder skapar stora problem världen över blir det allt viktigare att förstå hur skogsskötseln kan anpassas för att begränsa brandspridningen. Problemet förvärras av att de flesta skogar sköts och planteras på liknande sätt, vilket kan accelerera brandspridningen.

Forskare har sedan tidigare känt till att så kallade brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för brandspridning. Nu presenterar forskare från svenska SLU och Naturresursinstitutet i Finland nya effektiva metoder för att motverka spridningen av skogsbränder.

Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på SLU, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i Ecological Modelling, testade forskarna hur olika skogsskötselmetoder påverkar brandspridning. Modellen analyserade tre faktorer: storleken på skogsbestånd (områden där träden har liknande trädslag och ålder), mångfald av trädslag samt dikning för att reglera markfuktighet.

Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Zelnik.

Mer mångfald behövs

Skogsbestånd är oftast trädplanteringar, vilket innebär att det är träd i både liknande ålder och täthet. Forskarna upptäckte att ju större sammanhängande områden med dessa homogena planteringar, desto större brandrisk. Att minska skogsbestånden från 10 hektar till 1 hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. När de minskade från 100 till 1 hektar reducerades brandrisken till en femtedel.

Spridningen minskade ytterligare när lövträd som björk blandades med barrträd. Att undvika dikning visade sig också effektivt eftersom fuktigare mark försvårar brandspridning.

Både ensartade trädplanteringar och dikning är vanliga metoder inom dagens skogsbruk – men kan alltså öka risken för omfattande skogsbränder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bästa råvarorna att äta i augusti

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sommaren går sakteligen mot sitt slut – men i augusti frodas det i både trädgårdar och natur. Nu skördas allt från äpplen och zucchini till kantareller och blåbär, och det är nu många råvaror är som allra bäst.

Augusti är skördemånaden framom andra i Sverige – trädgårdar, kolonilotter och skogsbryn dignar av frukt, grönsaker och bär. Det är nu smaken är som bäst, när råvarorna har fått mogna i sin egen takt under sommarens ljusa dagar. Här är några av alla svenska nyttigheter som skördas under augusti.

Äpplen

En del äpplen brukar man kunna skörda i augusti. Bland annat sorterna Discovery, Alice, Transparente Blanche, enligt Ica. Visst är det fint att köpa svenska äpplen i butik, men har en granne eller vän ett äppelträd kanske det är värt att fråga om det går bra att plocka hem lite utan extra omvägar…

Olika kålsorter

Kål kan lätt bli angripet av skadedjur vid odling, men har man lyckats undvika dem är det nu man brukar kunna skörda många kålsorter. Broccoli och blomkål är exempelvis näringstäta grönsaker som går att skörda i augusti. Broccoli innehåller mer C-vitamin, vitamin K, protein, järn och kalcium jämfört med blomkål, men båda är bra källor för fibrer och även B-vitaminer.

Det är i stort sett bara nu man kan hitta svenskodlad fänkål i butikerna. Det är en krispig grönsak med en distinkt smak av anis och lakrits, som används både rå och tillagad i matlagning. Ett tips är att använda den rå i salladen eller varför inte ugnsrosta den. Fänkålsfrön brukar också användas som brödkrydda.

Även bland annat vitkål, svartkål, salladskål och spetskål brukar skördas i augusti.

Gurka

Slanggurkan är populär att odla i svenska växthus, det är den man ofta hittar i butik och äter rå, exempelvis på en macka. Det är vanlig gurka, eller västeråsgurka, som man ofta använder för olika inläggningar. Slanggurkan är väldigt frostkänslig och skördas ofta i augusti månad.

Zucchini

Visst är det så att zucchini ofta kan skördas tidigare, redan i juli, men just under augusti brukar växterna producera extra mycket skörd. Zucchini är en utmärkt matlagninsgrönsak som passar ypperligt bra i exempelvis en lasagne. Bland annat innehåller den en hel del nyttiga fibrer och även mycket vitaminer och mineraler.

Körsbär

Just nu växer det körsbär i stort antal trädgårdar i Sverige, noterar bland annat tidningen Land. De säljs dock inte i stor skala i butik, men även i dessa fall kan det löna sig att höra efter med grannen om det är okej att plocka en näve eller två då de i många fall annars förblir oplockade. I kylskåp kan bären hålla i flera veckor. Körsbär är rika på antioxidanter och innehåller även en del C-vitamin samt även kalium.

Rättika och selleri

Rotfrukten rättika liknar rädisan väldigt mycket och kan användas i all form av matlagning, från att ha i grytor till att äta ugnsrostad. Det är också den som förekommer i den fermenterade koreanska rätten kimchi. Selleri skördas också under augusti och är rikt på vitaminer och mineraler, men också god att äta både rå och tillagad.

Ute i skogen…

Det är förstås inte bara i trädgårdar som det växer svenska råvaror, utan även ute i naturen. Just nu är det högsäsong för de smarriga gula kantarellerna, och även vildhallon som går att skörda just nu – kom bara ihåg att kolla efter larver som tycker om och ibland kan finnas i de mogna hallonen. Det är också säsong för den norrländska delikatessen hjortron och, tål det att påminnas om, även för blåbären.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya studien av nationalparken: Vargen fick naturen att läka

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen
Varg i Yellowstone National Park under 2016.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vargens återkomst till Yellowstone National Park har medverkat i en ekologisk återhämtning efter årtionden av skador på växt- och djurlivet. Nu visar en ny studie att parkens aspbestånd äntligen börjar återetablera sig – av allt att döma tack vare rovdjurets påverkan på ekosystemet.

Under 1930-talet utrotades vargarna helt från Yellowstone National Park i Klippiga bergen i USA. Det fick stora konsekvenser för ekosystemet – då hjortstammen ökade kraftigt och började beta intensivt i parken. Detta ledde till att träd som aspar minskade kraftigt. Just aspen ses som en nyckelart i parken, och minskningen påverkade andra arter som är beroende av lövträden, bland annat bävrar, insekter och fåglar.

På 1990-talet återintroducerades vargar i parken, vilket omedelbart förändrade hjortarnas beteende – inte bara genom att vissa togs som byte, utan främst genom att hjortarna slutade beta länge på samma platser. Resultatet blev att växtligheten återhämtade sig, vilket haft en stor effekt på den biologiska mångfalden.

Anmärkningsvärd förändring

Nu har forskare dokumenterat den första nya generationen av aspar i parken. I studien, som publicerats i Forest Ecology and Management, menar man att vargens återkomst har bidragit till att arten kunnat återhämta sig.

Återintroduktionen av stora rovdjur har satt igång en återhämtningsprocess som varit avstängd i årtionden, menar studiens huvudförfattare Luke Painter, som undervisar i ekologi och naturvård vid OSU College of Agricultural Sciences, i ett pressmeddelande. Cirka en tredjedel av de 87 aspbestånd som vi undersökte hade ett stort antal höga unga träd, en anmärkningsvärd förändring jämfört med 1990-talet, då undersökningar inte fann några alls.

Ytterligare en tredjedel av de undersökta bestånden hade partier med höga plantor som höll på att växa upp till nya träd i trädskiktet, medan resten fortfarande hölls tillbaka av betning. Detta menar man kan bero på att bisonoxar ökat i vissa delar av parken. Det faktum att bestånd med många höga plantor har låga nivåer av bete, medan andra fortsatt hålls tillbaka, tyder på att aspens återhämtning beror på en ekologisk kedjereaktion där rovdjur påverkar växtlivet genom att minska antalet betande djur – snarare än på faktorer som klimat eller markens bördighet.

Detta är ett anmärkningsvärt fall av ekologisk återställning, säger Painter. Återintroduktionen av varg ger långsiktiga ekologiska förändringar som bidrar till ökad biologisk mångfald och habitatdiversitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.