MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 juli 2025

onsdag 16 juli 2025

 

Bekämpa ohyra naturligt

publicerad 19 maj 2024
– av Sofie Persson
Persiljevatten, kisel och såpa är tre metoder för att få bort ohyran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer ”husmoderliga” och naturliga knep att ta till.

Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.

Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först.

Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller.

På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran.

Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker.

En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården.

Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra.

Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna.

Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT.

Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula.

Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt.

Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter.

Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Invasiva sammetsgetingen hotar nordiska honungsbin

publicerad Igår 14:13
– av Isac Boman
Sammetsgeting till vänster, europeiskt honungsbin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sammetsgetingen har nu observerats i Danmark. Oro finns för att europeiska honungsbin nu är alltmer hotade, inklusive i Norden.

Sammetsgetingen, Vespa velutina nigrithorax, tillhör familjen bålgetingar och förekommer naturligt i Asien. Den misstänks från början ha kommit till Europa med en sändning lergods från Kina till Frankrike år 2004, och har sedan dess snabbt spridit sig till Spanien, Schweiz och även Tyskland.

Observerad i Danmark

Nu har arten observerats även på ön Fyn i Danmark och spridningen betraktas som ett allvarligt hot mot binäringen, säger Astrid Bjerke Lund, kommunikationsansvarig i Norges Birøkterlag (Norges biodlarförbund) till den norska statskanalen NRK.

Det oroar oss. Det är ett hot mot bland annat våra honungsbin och därmed också frukt- och grönsaksproduktionen, säger Bjerke Lund.

Det östasiatiska honungsbiet har för vana att forma en boll kring invaderande Vespa velutina-individer och värma ihjäl dem, men det europeiska honungsbiet har inte lärt sig denna försvarsmetod. I Europa uppfattar europeiska honungsbin den asiatiska getingen som skrämmande så till den grad att de inte vågar flyga på samma sätt som annars.

Om honungsbiet inte kan komma ut för att samla nektar och pollen kommer de inte att överleva. Därför är det väldigt allvarligt om sammetsgetingen kommer till Norge, fortsätter Bjerke Lund.

Även Jordbruksverket varnar

Det svenska Jordbruksverket utesluter inte att den kan bli ett hot även för södra Sverige, både mot honungsbin genom predation, och vanlig bålgeting genom födokonkurrens.

Den asiatiska getingen är något mindre än den europeiska och mörk på bakkroppen, förutom en gul rand på bakdelen, medan den europeiska getingen har röda tecken på bakkroppen. Dessutom är den känd för att ha gula ben.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kråkbär – det anonyma superbäret

uppdaterad Igår 14:57 publicerad 12 juli 2025
– av Redaktionen
Redan på 1100-talet ska man ha gjort kråkbärsvin i Norden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svarta kråkbär är kanske inte lika smakrika som blåbär, men de är minst lika nyttiga. Med höga halter av fibrer, antioxidanter och c-vitamin är de kort sagt superbär som har ätits flitigt i Norden och även använts inom traditionell folkmedicin.

Kråkbär är ett svart bär som liknar blåbär, men är mindre och har hårdare samt större kärnor. Dess blad är barrliknande, vilket gör dem lätta att känna igen och inte förväxlas med andra växter. De finns i större delen av landet och i nästan lika stor utsträckning som blåbär. Till skillnad från blåbär färgar kråkbäret inte av sig lika mycket på händer och kläder. Bäret kan plockas från juli tills den första snön faller. Det går även att plocka överåriga bär på våren.

Inte mat till kråkan

Kråkbär ska vara en av de tidigare växter som tillkommit efter istiden, enligt Arkeologerna. De äldsta spåren man hittat i avföringsrester är 10 00 år gamla och hittades i Balltorp utanför Göteborg. I Sverige har det dock skiljt sig åt mellan var man ätit dem mest. I de nordiska delarna, med en gräns vid Gävle och Falun, ska man ha ätit mycket kråkbär. Däremot inte lika mycket i de sydligare delarna. Anledningen kan vara att det finns två olika sorters kråkbär, en nordlig variant och en sydlig variant. De nordliga bären har ansetts vara mer välsmakande, men däremot är det svårt att skilja dem åt med blotta ögat.

Namnet innebär inte att det är ett bär som kråkan äter, utan är istället något björnen gillar att äta tillsammans med blåbär. Historiskt har dock kråkan ansetts olycksbringande och ofta trodde man förr att mörkare bär kunde vara oätliga, vilket skulle kunna vara orsak till namnet ”Kråkbär”. Kråkan förekommer också i bärets namn i engelskan, crowberry, finskans variksenmarja samt även tyskans krähenbeere.

Även om kråkan kanske inte äter bären i första hand, gör andra fåglar det. Eftersom bären inte blir dåliga under vintern är de en viktig föda för återvändande flyttfåglar. Även mindre djur som hermelin äter gärna bäret.

Bären har varit väldigt viktiga i samisk kultur där de ätits i soppor eller med varmt renfett. Även mosade kråkbär i mjölk eller vassle ska ha varit vanligt, enligt finska statskanalen Yle. I en bok om de finska skolterna, som skrivits av den nu framlidne etnografen Samuli Paulaharju, ska just kråkbär ha varit det enda bär den samiska befolkningen samlat inför vintern.

Även i Finland och Norge ska bären ha ätits flitigt. I Norge kan de också kallas för ”tystnadsbär” eller ”tröstbär”, troligen för att de kan ha varit en källa till tröst när det inte fanns något annat att tillgå för en torr hals vid vandringar i skogen, enligt norska Helsemagasinet. Bären ska också ha varit vanliga att använda för att göra bläck eller färg till kläder eller fiskenät.

Inom folkmedicinen

Kråkbär har använts som urindrivande och laxerande inom folkmedicinen, där de exempelvis i Norge kallats ”pissbär”. Barn ska ha varnats för att äta dem på kvällarna på grund av risken för sängvätning. De har även använts mot skörbjugg och orala sår, som man kan behandla genom att exempelvis gurgla avkok på bären. Ett te gjort på omogna, gröna bär ska ha använts för behandling av njursten, enligt Skogsskafferiet.

De ska även ha används mot huvudvärk, feber och trötthet.

Hälsa

Tillsammans med blåbär innehåller kråkbär de högsta halterna antocyanin, vilket är en antioxidant och även det ämne som ger den mörka färgen på bären. I en japansk studie från 2008 identifierades tretton olika antocyaniner i kråkbär. Forskarna analyserade det totala innehållet av antocyaniner i kråkbär, blåbär och åtta andra vanliga bärsorter och fann att innehållet var högst i just kråkbär.

De innehåller också flavonoider, vilket också fungerar som antioxidanter. Antioxidanter kan skydda mot exempelvis oxidativ stress som orsakas av fria radikaler.

Enligt en finsk studie ska kråkbär som växer i områden utsatta för tidig frost ha högre halter antocyanin. De ska också innehålla mer c-vitamin än lingon.

Kråkbär innehåller också mycket fibrer, mer än de flesta importerade frukter. Bären sägs också ha antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper.

Användning

Kråkbär kan smaka lite strävt, beskt och syrligt, men kan med fördel ätas färska i skogen, de är perfekta om man behöver lite extra energi på vandringen. Däremot ska de smaka bättre om de syltas eller saftas. De ska också göra sig bra i sylt eller saft tillsammans med andra bär, som exempelvis vinbär. Bladen ska man kunna koka te av. Vill man bevara bärets nyttigheter lite extra kan man göra ouppvärmd saft, som Anu Tossavainen. Hon gör saft utan att koka upp den och sötar med honung istället för socker.

Dagen kan inte gå åt pipan, om man börjar med att hälla i sig ett glas kråkbärssaft, säger hon enligt Yle.

Det går också fint att torka bären och sedan använda i fil, gröt eller i en smoothie. Det går också bra att frysa in bär för att använda vid senare tillfällen. Likt lingon, kan man också förvara färska bär i vatten i en burk i kylen, där de håller sig fräscha under längre tid.

Kråkbärsvin

I Norge ska man ha gjort kråkbärsvin sedan 1100-talet, under kung Sverre Sigurdssons tid. Det berättas att tyska köpmän importerade så mycket vin till Norge att det blev lika billigt som öl, vilket också ökade antalet fyllerier i landet. Kung Sverre ansåg att detta var problematiskt och meddelade norrmännen att det var folkets plikt att ta hand om sig själva och upprätthålla den allmänna ordningen, vilket befolkningen lyssnade på och de tyska köpmännen fick inte längre importera vin. Kungen, som ska ha haft god kunskap om naturen efter att ha växt upp på Färöarna, föreslog att man istället för att importera det tyska vinet skulle skapa eget av kråkbär. Detta håller i sig än idag då flera norska företag tillverkar kråkbärsvin. Kråkbär kan också användas för att smaksätta sprit.

Recept: Kråkbärssaft

1,5 liter kråkbär (färska eller frysta)
1 liter vatten
Citronsaft
Honung/socker

Mosa bären. Lägg till vatten och citronsaft från ungefär en halv citron. Förvara blandningen svalt i en vecka. Rör om nu och då. Sila saften genom ett tyg och söta med lite honung eller socker. Skumma av ytan och lägg på flaskor. Saften förvaras svalt.

Receptet kommer från Anu Tossavainen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sommarens blomster att hålla utkik efter

publicerad 8 juli 2025
– av Redaktionen
Mjölke, även kallad skogsbloss, är en vanlig blomma i Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I den svenska sommaren finns en hel del blommor som står ut med sin skönhet, men också är hälsosamma att äta eller kan användas medicinskt på olika sätt. Varför inte plocka hem en bukett med blommor från det jenkadoftande älggräset, eller strössla ut lite rödklöver i salladen? I Sverige finns även den kända växten kamomill, som är utmärkt att göra te av.

Här är några av sommarens härliga blomster som du med fördel kan kasta ett extra öga på.

Fåglarna kvittrar vilt intill de nygröna blad träden stoltserar med och solens strålar glittrar ner mot havets yta. Sommaren har äntligen kommit med sitt hopp om ljusa nätter, kärleksfulla skratt och färger av alla dess slag. Det är nu de flesta växter står som högst och visar sin absolut bästa sida.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 25 maj 2024.


På sommaren regerar blommorna i naturen med sina mjuka, livfulla färger och en hel del vildväxande blommor i Sverige är faktiskt ätbara. Kom samtidigt ihåg att aldrig plocka mer än nödvändigt och respektera alltid naturen. Lämna också blommor till pollinatörerna. För den som har gröna fingrar kan man också bidra med att sätta lite egna blommor i trädgården för att ge bin och humlor lite extra gott.

För din egen del är det såklart också alltid viktigt att aldrig äta något från naturen som känns osäkert, då Sveriges marker också bosätter många giftiga växter. Titta noga och läs på ordentligt.

Viol (Viola spp.)

Skördas: Mars till oktober

I Norden finns ett tjugotal violarter som växer vilt och alla är ätliga, enligt Skogsskafferiet. Skördetiderna varierar dock mellan arterna, därav den långa skördetiden. Den mest vanliga att använda i matlagning är dock luktviol (Viola odorata), som börjar blomma redan under våren. Det går fint att äta blommor, blad och rot.

Viol används ofta som dekoration i maträtter eller efterrätter, samt som komplement i sallad. Eller varför inte pröva att dekorera pizzan med blommor? Det går också att koka både saft och sirap. Olika violarter smakar dock lite olika, vissa har en mer gräsig smak och kan luta åt lakritshållet samtidigt som andra har en söt, ärtliknande smak. Just luktviolen ska vara enkel att känna igen eftersom det är den enda som doftar viol, den smakar också lätt lakrits.

Hela växten innehåller mycket antioxidanter samt c-vitamin. De ska också vara bra för sömnen och att lindra huvudvärk. Grekerna ska ha använt viol för att stärka hjärtat, men också lindra ilska. Viol ska också ha används traditionellt för att lindra hosta, torrhosta och inflammatoriska besvär i luftvägarna. Vidare ska man kunna använda viol mot psoriasis och eksem, samt även kunna lindra vid reumatiska besvär.

Det har också forskats kring att just viol ska kunna ha tumörhämmande substanser i sig, något som bland annat Uppsala universitet forskat kring, men det är inget som bekräftats ännu.

Luktviol. Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0

Rödklöver (Trifolium pratense)

Skördas: Juni till augusti

Rödklöver är Sveriges mest odlade baljväxt som växer i hela landet på gräsmattor, ängar, vägkanter även i skogen. Den kan bli en halvmeter hög och blommorna kan vara rosa eller röd, men kan ibland också vara vita.

På grund av sitt rika innehåll av vitaminer, proteiner och mineraler ska rödklöver under svältår ha malts ner till mjöl, enligt sajten Läkeörter. Idag odlas den mest som foder till hästar och kor och det sägs att växten gör att korna mjölkar bättre.

Blomman kan man använda i sallader för garnering, då kan det vara bättre att dra bort blombladen och strössla ut. Det kan man exempelvis också göra i ris för att få en fin färgklick. Vidare kan man göra te på blomman.

Traditionellt har den använts medicinskt mot eksem och psoriasis, och ska även vara slemlösande och urindrivande. Vidare ska växten innehålla isoflavoner, som liknar östrogen, och vara verksam mot klimakteriebesvär som nattsvett, vallningar och torra slemhinnor. Gör en infusion på blomman och drick.

Rödklöver ska även verka renande på nervsystemet och stärka skelettet, eftersom den innehåller kalcium, och dessutom vara bra vid stress och trötthet. Växten sägs också öka fertiliteten och hjälpa leverns reningsarbete.

Den kan lätt förväxlas med skogsklöver, som har smala och långspetsiga stipler, medan rödklövern har äggrunda stipler med kort spets.

Foto: Rüdiger Stehn/CC BY-SA 2.0

Groblad (Plantago major

Skördas: Juni till september

De violetta till gulbruna långsmala blommorna växer ofta på gräsmattor, gårdsplaner och grusvägar i hela landet. Blommorna sitter i ett långt, smalt ax där bladen sitter som en rosett vid basen. Unga blad går fint att ha i salladen, även äldre blad går bra att äta men kan vara mer svårtuggade. Bladen kan också passa utmärkt att använda när man ska göra kåldolmar. På hösten kan man samla in fröna från blommorna genom att repa av dem med fingrarna. Dessa är sedan goda att rosta och ha i exempelvis müsli eller gröt.

Det är också en medicinalväxt som används traditionellt för att läka sår eftersom de innehåller ämnen som är både antiinflammatoriska och drar ihop sår. Har man exempelvis fått skavsår kan man ta ett blad och linda in, och kan med fördel också användas vid insektsbett. Om man ska använda groblad till sår när man är ute är det dock viktigt att se till att bladet är rent och inte legat på marken där jord och annat kan infektera såret. Tvätta därför bladet innan det används. För att få ut det mesta av växtsaften kan man bulta bladen så att bladnerven krossas innan de läggs på såret.

Vidare kan man torka bladen och använda som te vid rethosta och luftvägsproblem.

Groblad förväxlas ofta med rödkämpe och svartkämpe, som är i samma släkte. Dock kan man faktiskt även använda dessa blad på liknande sätt.

Foto: liesvanrompaey/CC BY 2.0

Älggräs (Filipendula ulmaria)

Skördas: Juni till augusti

Älggräs ingår i rossläktet och finns i hela Sverige där den ofta växer på fuktig ängsmark samt i diken. Den har små, vita blommor och kan bli omkring 1,5 meter hög. Något som är speciellt med älggräs är dess egendomliga doft, som kan beskrivas som rootbeer eller jenka-tuggummi. Dess söta doft drar till sig mycket insekter, så det är bra att skaka av ordentligt innan man tar hem växten för att äta. Förr var det vanligt att man använde blommorna i buketter och som potpurri i hemmet eftersom doften blir starkare när de torkas.

Växten innehåller salicylsyra, som ofta ingår i exempelvis smärtstillande tabletter. Den har också antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Älggräs ska vara för matsmältning, halsbränna, mot diarré och även verka förebyggande mot magsår. Vissa menar också att den har en antiinflammatorisk verkan som kan vara bra vid exempelvis IBS. Blommorna och bladen ska dessutom vara rika på C-vitamin.

Vid höga koncentrationer kan däremot extrakt av älggräs verka irriterande på magens slemhinnor, så man bör därför inte överkonsumera den.

Det går fint att göra te på både blad och blommor, vilket ska ge en mandelaktig smak. Vidare ska älggrässaft eller sirap vara en riktig höjdare. Traditionellt har älggräs även använts som ölkrydda.

Vill man använda älggräs vid förkylning eller influensa bör man lägga två teskedar med torkade blommor i ett glas vatten och sedan låta dra över natten. Sedan kan man sila bort blommorna på morgonen och dricka under dagen.

Den kan förväxlas med brudbröd, som också ingår is rossläktet och är ätlig.

Älggräs har vita blommor. Foto: Joost J. Bakker/CC BY 2.0

Mjölke/Mjölkört (Chamaenerion angustifolium)

Skördas: Juli till augusti

Växten kan även kallas för bland annat älgmecke, rävsvans, skogsbloss och rallarros och växer i hyggen, vägrenar och fjällskog i hela Sverige. Det tidigare vetenskapliga namnet som användes var Epilobium angustifolium. Den blir mellan 70 till 160 centimeter och har rosaröda blommor. Det går att äta hela växten, från rot till blomma. Stjälken är stärkelserik och kan exempelvis kokas och tillsättas i såser som redning. Bladen kan med fördel användas som te.

Skotten kan ätas råa eller kokta som sparris, men har en beska i smaken.

Växten har visats ha antiinflammatoriska egenskaper och inom folkmedicinen har växten använts vid kikhosta, astma, svullnader, spikbölder och finnar. Av bladen gjorde man även omslag till sår.

Foto: Øyvind Holmstad/CC BY-SA 2.0

Gatkamomill (Matricaria matricarioides) och kamomill (Matricaria chamomilla)

Skördas: Juni till oktober

Gatkamomill skiljer sig från vanlig kamomill gonom att den saknar de vita kronbladen och att knappen är mer grön än gul. Gatkamomill växer också i hela Sverige, till skillnad från kamomill som växer mer i södra och mellersta Sverige. Den är också vanligt förekommande i städer där den kan växa kring trottoarkanter, som namnet vittnar om.

Hos båda ska det gå att äta hela växten från stjälk till blad och blomma. Gatkamomill beskrivs som godare och ska ha en ananaston i smaken. Det vanligaste sättet att använda kamomill är att göra te. Gatkamomill rekommenderas att göra sirap på och passar bra i desserter.

Däremot bör man inte dricka för stora mängder kamomill eftersom det kan ge upphov till allergier.

Kamomillens blommor innehåller eteriska oljor och ska vara bra mot förkylning samt mag- och tarmbesvär, enligt Skogskafferiet. De ska även gå att använda som antibakteriellt munvatten och även fungera bra mot illamående på morgonen.

Gatkamomill och kamomill. Montage. Foto: Matt Lavin, rykerstribe/CC BY-SA 2.0

Den ska också verka milt lugnande och vara bra för att hjälpa till med sömnen. Örten har också använts som desinfekterande, milt laxerande och även antiinflammatoriskt. Förr i tiden ska den även ha använts mot astma, tandvärk, huvudvärk och sår.

Den ska också vara bra att ha i ångbad för ansiktet, kunna verka bakteriedödande och vara bra för både hud och luftvägar.

Särskilt kan vanlig kamomill ofta förväxlas med prästkragar, där skillnaden är att kamomillens blomblad är mer småflikiga. Kamomill kan också förväxlas med baldersbrå, som inte är giftig men däremot saknar kamomillens egenskaper. Det går att se skillnaden genom att kamomillens gula blomhuvud år mer toppigt och baldersbrå är mer platt.

Knölklocka (Campanula rapunculoides)

Skördas: Mars till november

Här är en växt som kan skördas på olika vis under stora delar av året. Under våren kan man plocka dess blad, sedan under sommaren blommorna. På hösten kan man skörda rötterna.

Även om knölklocka räknas som ett rätt besvärligt ogräs odlade man växten redan på vikingatiden som köksväxt. Sedan har den spridit sig markant och är svårbekämpad, då den sprider sig både genom rotsystemen och frön.

Rotknölarna påminner om rättika och kan ätas råa samt tillagas. Det går fint att riva ner i sallad eller koka som potatis. Bladen kan också användas råa i sallad eller som spenat. Blommorna smakar sött och växten är rik på c-vitamin. Knölklocka liknar flera arter inom blåklockorna, men ingen av dessa ska vara giftiga, enligt Skogsskafferiet.

Foto: Lorie Shaull/CC BY 2.0

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Extinction Rebellion: Den totalitära aktivismens gröna förpackning

Klimatöverdrifterna

Extinction Rebellion utmålar sig som en folklig motståndsrörelse - men stöttas i verkligheten av hedgefund-miljardärer och Hollywoodkändisar. Nya Dagbladet har granskat den obskyra rörelsen som har täta band även till svenska Miljöpartiet.

publicerad 4 juli 2025
– av Markus Andersson
Extinction Rebellions aktioner har hyllats och kritiserats.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Extinction Rebellion är en av de mest profilerade klimatalarmistiska aktivistgrupperna internationellt och är även aktiva i Sverige. Det som går som en röd tråd genom gruppens krav är radikal utvidgning av statsmakten och totalitär kontroll av medborgarna.

Bland annat har aktivisterna som målsättning att ”pressa” världens regeringar att utlysa undantagstillstånd – ett ”klimatnödläge” – och att de framöver vägleds av vad man benämner som ”medborgarråd för klimaträttvisa”.

Extinction Rebellion, förkortat XR, har sedan oktober 2018 genomfört olika former av uppmärksammade aktioner i Sverige i syfte att skapa press på makthavare att införa radikala klimatpolitiska åtgärder. Aktionerna innefattar bland annat blockader mot vägar och byggnader, hungerstrejker och olika former av ockupationer. Många av gruppens aktivister har också gripits för att ha stört den allmänna ordningen.

På sin hemsida deklarerar svenska XR ett krav på att regeringen omedelbart utlyser ett ”klimatnödläge” och ”ändrar alla politiska beslut som inte är i linje med detta”.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 23 juli 2022.


Man kräver även att regeringen ”fattar rättsligt bindande beslut för att minska koldioxidutsläppen till nettonoll” redan innan 2025 och driver även på för globalistiskt inriktade lösningar som ska säkerställa att ”den globala ekonomin inte överbelastar planetens resurser”.

Masker och ”konstnärliga uttryck” är vanliga inslag i XR:s aktioner. Foto: Pressbild

XR vill även att regeringen i Sverige inrättar och ”vägleds av” ett särskilt ”medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet” för att ”möjliggöra de djärva och omedelbara förändringar som är nödvändiga”. Man menar att Sverige bär på en ”historisk skuld” för utsläpp och att man måste stötta andra länder utan sådan skuld.

Sverige har en historisk skuld av höga utsläpp av växthusgaser som måste kompenseras genom en snabb omställning till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt måste Sverige stötta länder som inte haft samma historiska utsläpp i att utvecklas mot fossilfri välfärd… Sverige måste erkänna att klimatkrisen drabbar ojämlikt, motverka dessa orättvisor och arbeta för ursprungsbefolkningars rättigheter och människor i det globala syd”, skriver man vidare.

Nära band till Miljöpartiet

Extinction Rebellion grundades i maj 2018 i Storbritannien av molekylärbiologen och miljöpartisten Gail Bradbrook och tio andra aktivister. Bradbrook har varit engagerad i miljörörelsen sedan tidiga tonåren men har också varit i återkommande blåsväder för en hycklande livsstil – bland annat efter att det framkommit att hon kör en dieselbil och åkt på lyxresa med flyg till Costa Rica. Bradbrook menar själv att hon fick idén till XR efter psykedeliska upplevelser.

Grundaren Gail Bradbrook anklagas för att vara en hycklare. Foto: faksimil/The Sun

Även i Sverige tycks XR till stor del locka radikala tidigare miljöpartister och stöttas även av aktiva högt uppsatta företrädare för partiet. Riksdagsledamoten Rebecka Le Moine – som också var den kandidat som efter Märta Stenevi fick flest röster till posten som partiets kvinnliga språkrör, menar exempelvis att Miljöpartiet måste vara mer ”lyhörda” gentemot Extinction Rebellion. Angående gruppens krav om att utlysa klimatnödläge och införa ett medborgarråd för klimaträttvisa menar hon att ”det är jättebra budskap som jag tar till mig”. Hon menar även att Miljöpartiet har det gemensamt med XR att man stödjer civil olydnad som politisk metod.

XR använder civil olydnad för att ligga på och påminna regeringen om att mer måste göras. Jag kan förstå många utav mina partivänners frustration, för vi lägger ner vår tid och vår själ i att förändra politiskt, och det är inte vi som är de politiska bromsklossarna. Men i grunden är vi positiva till civil olydnad och som regeringsparti i rådande miljökriser måste vi kunna tåla att miljörörelsen ställer höga krav och ger kritik. Som miljörörelsens parlamentariska gren har vi mycket att vinna på att vara lyhörda”, skriver hon.

MP:s riksdagsledamot Rebecka Le Moine. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Sverigedemokraten Thoralf Alfsson vittnar också om etablissemangspartiernas koppling till organisationen och hur miljöpartistiska lokalpolitiker lagt ut XR:s informationsfoldrar till alla politiker inför kommunfullmäktigemöten. Han berättar också att en lokal socialdemokratisk politiker deltar i Extinction Rebellions aktiviteter iklädd officiella partikläder.

2020 bjöd Miljöpartiet också in företrädare för Extinction Rebellion till riksdagen för att diskutera partiets ”politik och strategi” utifrån aktivistgruppens krav. Enligt XR stöttar Miljöpartiet deras kamp i stort, och vill arbeta tillsammans även med den radikala klimatrörelsen, men att man ”sitter fast i det politiska spelet” och därför inte kan göra allting så snabbt som aktivisterna från XR vill.

Miljöpartiets tidigare språkrör i Höganäs, Barbro Stigsdotter, är en av XR:s mer framträdande aktivister och har bland annat dömts till böter efter att under en klimataktion ha blockerat trafiken i Stockholm. Hon har också så sent som i februari tillsammans med en yngre aktivist kopplad till nätverket, Josefin Eidrup Dahlberg, försökt stoppa ett flygplan från att lyfta från Malmö flygplats. Enligt Samnytt hade de båda bokat biljetter på SAS avgång från Malmö till Stockholm och ställde sig plötsligt upp i flygplanet innan detta skulle lyfta och läste upp en ”klimatprotest”. De vägrade sätta sig ner och vakter måste larmas. Till slut eskorterades de ut av vakter och kabinpersonal och åtalades för brott mot luftfartslagen.

Stigsdotter lämnade sitt uppdrag som lokalt MP-språkrör så sent som i augusti 2021 – eftersom vissa av hennes partikamrater inte tyckte att hennes aktivism var förenlig med hennes officiella partiroll.

– Jag har inte tyckt att det varit någon konflikt… det blev diskussioner och det var mitt i sommaren. Folk var på semester och till slut tröttnade jag och avsade mig allting, berättar hon.

Barbro Stigsdotter.

Återkommande sabotage

Samma helg som de två kvinnorna hindrade planet i Malmö att lyfta genomfördes ett antal snarlika aktioner på flygplatserna i Arlanda, Bromma, Landvetter, Sturup, Umeå och Ängelholm-Helsingborg där aktivister vägrade sätta sig ner när flyget skulle lyfta eller gav sig ut på landningsbanan för att hindra flygtrafiken. I regel har aktivisterna försvarat sabotagen med att de handlat i ”nödläge” med hänvisning till ”klimatkrisen”.

Gruppens medlemmar har tidigare också limmat fast sig på landningsbanor och även om man själva hävdar att det man gör inte utsätter någon annan för fara så håller experter inte med om den analysen.

– Det är svårt att gradera det i nuläget, men att det utgör ett hot, den saken är klar. Men kan inte bortse från att sådana här saker är allvarliga… Flygplanet befinner sig i ett sådant läge att om man befinner sig i startfasen kan man eventuellt köra över den där stackars aktivisten. Men man riskerar också att skada flygplanet så svårt att man kanske måste nödlanda och orsakar ett haveri och riskerar livet på dem ombord, säger flygsäkerhetsexperten Hans Kjäll.

Aktion mot Landvetter flygplats.

En annan frekvent typ av aktioner som XR ägnar sig åt är att på olika sätt stoppa och blockera trafiken i storstäderna – något som leder till stora förseningar och kostnader för de drabbade.

– Vi befinner oss i en enorm kris. Sverige har lovat att stoppa subventionerna till fossilindustrin till 2023, men det har de inte gjort. Istället har det ökat och det kan ju inte fortgå. Så därför gör vi detta, för att det här är sista vägen ut, hävdar aktivisten Emelie Ribeiro.

Vägblockad i Umeå.

Marscherade med partiledare

I takt med XR:s allt mer frekventa aktioner har även andra grupper som ägnar sig åt mer direkt sabotage etablerat sig i Sverige. Nya Dagbladet har bland annat uppmärksammat hur klimataktivister i maj saboterade minst 142 bilar i Göteborg, där man tömde ut luften i däcken för vanliga svenskar.

Vi har tömt ut luften på ett eller flera av dina däck. Du är säkert arg, men ta det inte personligt. Det är inte du, det är din bil”, skrev gruppen The Tyre Extinguishers på lappar som man lämnade kvar på vindrutorna

Extinction Rebellion har ett nära samarbete med olika välkända svenska vänsterorganisationer och projekt och deltog den 17 juni i en gemensam ”miljömarsch” med bland annat Ung Vänster, Syndikalistisk ungdom och Allt åt Alla. Miljöpartiets språkrör Per Bolund fanns också på plats vid sidan av Grön Ungdom, Greta Thunbergs Fridays For Future och Naturskyddsföreningen.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund har inga problem att marschera med Extinction Rebellion. Foto: Miljöpartiet/CC BY-NC-ND 2.0

Ökänd mångmiljardär sponsrar

2020 tilldelades gruppen Martin Luther King-priset som finansieras primärt genom crowdfunding-kampanjer och donationer från privatpersoner, stiftelser och företag. Bland  dessa märks bland annat den norske näringsministern Jan Christian Vestres familjeföretag Møbelfabrikken Vestre, som skänkt minst 300 000 norska kronor till organisationen. När medlemmar i XR limmat fast sig i det norska parlamentets åhörarbänkar tog han dem dock i örat.

– Att förlama landets nationalförsamling är verkligen inte rätt väg att gå tillväga.

Extinction Rebellions största enskilde finansiär är hedgefund-managern och mångmiljardären Chris Hohn som ligger bakom ett flertal högprofilerade klimatprotester runt om i världen.

– Mänskligheten förstör aggressivt världen med klimatförändringar och det finns ett brådskande behov för oss alla att vakna upp inför detta faktum, deklarerade han i samband med att det uppdagades att han var XR:s största donator.

Mångmiljardären hade 2020 en uppskattad förmögenhet på cirka 50 miljarder kronor och är känd som en av de mest ”aggressiva investerarna” i branschen, men är också involverad i flera skandalomsusade bolag.

Chris Hohn har pekats ut som XR:s främste finansiär. Foto: faksimil/Youtube

Trots att Hohn ger sken av att vara en förkämpe för miljön och klimatet har de företag han varit delägare i samtidigt varit inblandade i grov miljöförstörelse. Canadian National Railway Company, där Hohns hedgefund TCI är delägare, har bland annat erkänt sig skyldiga till att ha spillt ut stora mängder diesel i en flod. Av åklagare beskrevs man som grovt vårdslösa och dömdes i samband med detta till att böta 2,5 miljoner kanadensiska dollar.

Ett annat av bolagets tåg spillde 2005 ut tiotusentals liter kaustiksoda i en flod och dödade över en halv miljon fiskar i området. TCI är också den största enskilda investeraren i Canadian Pacific Railway som också dömts till böter för avfallsrelaterade förseelser och vars tåg i slutet på 2019 spårade ur och spillde ut drygt en miljon liter råolja.

Ett amerikanskt järnvägsföretag, som hans hedgefund också backar upp, är under utredning och misstänks också ha brutit mot miljölagstiftningen och där cancerfall tros ha orsakats av företagets kontaminering med den cancerogena substansen kreosot.

Även politiskt finns en nära koppling till det yttersta maktetablissemanget, där vd:n för hedgefonden TCI (The Children’s Investment Fund Management) Kate Hampton är mycket framträdande inom den ökände ultraglobalisten Klaus Schwabs maktnätverk World Economic Forum och tidigare deltagare i Schwabs ledarskapsprojekt ”Young Global Leaders” – som enligt Schwab själv ”penetrerat världens regeringar”.

Teknokraten och globalisten Klaus Schwab. Foto: WEF-McCrickard/CC BY-NC-SA 2.0

XR sponsras också av ”klimatfonden” CEF (Climate Emergency Fund) som även tagit emot stora summor pengar från oljeindustrin.

– Oavsett om mina resurser kommer från olja eller inte så känner jag att det är brådskande och det är ett privilegium att ge av de resurser man har, kommenterade Aileen Getty, barnbarn till oljemagnaten J Paul Getty i samband med att man sponsrat fonden.

Ett stort antal kändisar har också i ett öppet brev uttryckt sitt stöd för XR, deras mål och aktioner – bland andra skådespelarna Jude Law, Benedict Cumberbatch, artisten Mel B och musikern Bob Geldof. De förmögna profilerna erkänner att de mycket riktigt är hycklare som inte lever som de förespråkar att andra ska leva – men att detta beror på att de är ”fast i den fossildrivna ekonomin” precis som alla andra.

Kritiker av rörelsen har pekat på att XR försöker framstå som en organisk rörelse för folkligt inflytande, men att man i praktiken agerar systematiskt till stöd för ökad globalism och överstatlighet, där statens makt ska expanderas och i ännu högre utsträckning användas för att kunna inskränka medborgerliga fri- och rättigheter.

Många av XR:s aktioner har udda inslag och estetik.

Centralt för alla gruppens krav är en radikal utvidgning av statens makt. Att reducera växthusgaser till nettonoll som en statsledd insats skulle ge regeringen makten att begränsa eller helt enkelt förvägra medborgarna deras friheter att resa, att välja sina egna dieter och friheten att bygga sina hus hur de vill”, skriver den samhällsanalytiska bloggen The Millenium Report.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.