MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 31 maj 2025

lördag 31 maj 2025


Bekämpa ohyra naturligt

publicerad 19 maj 2024
– av Sofie Persson
Persiljevatten, kisel och såpa är tre metoder för att få bort ohyran.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer ”husmoderliga” och naturliga knep att ta till.

Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.

Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först.

Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller.

På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran.

Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker.

En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården.

Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra.

Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna.

Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT.

Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula.

Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt.

Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter.

Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet lejon ökar i Indien

publicerad 23 maj 2025
– av Jan Sundstedt
asiatiskt lejon Indien
En asiatisk lejonunge i väntan på mat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år.

Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent.

Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda.

Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel.

Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden.

Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror.

Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen.

Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar.

Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen.

Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse.

Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

FAKTA: Gir National Park

  • Plats: Belägen i delstaten Gujarat, västra Indien
  • Grundad: 1965 (som nationalpark; reservatet grundades tidigare, 1913)
  • Yta: Cirka 1 412 kvadratkilometer (inklusive nationalpark och angränsande viltreservat)
  • Syfte: Bevara den sista vilda populationen av asiatiskt lejon (Panthera leo persica)
  • Ekosystem: Torr lövskog, savann och buskskog med inslag av halvöken
  • Djurarter: Förutom asiatiska lejon finns leoparder, fläckiga hyenor, indiska krokodiler (muggerkrokodiler), axishjortar (chital), sambarhjortar, samt över 300 fågelarter
  • Hot: Skogsbränder, torka, genetisk inavel, sjukdomar och mänsklig påverkan såsom habitatförlust och konflikter med människor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalier i elektronikavfall kan skada celler

publicerad 23 maj 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elektronikavfall innehåller cancerframkallande ämnen, enligt forskning från bland annat Örebro universitet. Kemikalierna i avfallet kan orsaka hormonstörningar och inflammation i mänskliga celler.

Det finns fortfarande begränsad forskning om hur plast och andra material i avfallet påverkar hälsan och miljön. Forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och forskningsinstitutet RISE har undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler. De använde tekniken ”cell painting”, där olika delar av celler färgades med fluorescerande markörer.

Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall. Vi gör också bildanalyser med mjukvaran CellProfiler, som detekterar cellförändringar som är för subtila för det mänskliga ögat, säger Andi Alijagic i ett pressmeddelande.

Studien, publicerad i Environmental Research, visar att elektronikavfall innehåller en blandning av farliga kemikalier. Forskarna fann bland annat polyaromatiska kolväten (PAH), organofosfater och ftalater – ämnen som sedan tidigare är kända för sina skadliga effekter på hälsan. PAH innehåller exempelvis cancerframkallande ämnen.

Exponering för kemikalierna visade sig kunna orsaka inflammatoriska reaktioner i cellerna, en process som ofta ligger bakom olika sjukdomar. Forskarna noterade också att kemikalierna påverkade hormonsignaler, vilket kan ha negativa effekter på den reproduktiva hälsan hos både kvinnor och män.

Forskarna betonar att kemikalierna måste hanteras vid återvinning för att förhindra spridning i miljön.

Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger Alijagic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isen på Antarktis har ökat

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Mellan 2021 och 2023 ökade ismassan i genomsnitt med 108 gigaton per år - sannolikt på grund av ökad nederbörd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antarktis har länge förknippats med smältande is – men mellan 2021 och 2023 visar ny forskning en oväntad tillväxt.

Med hjälp av satellitdata från NASA har forskare från Tongji-universitetet i Kina mätt ismassorna på Antarktis mellan åren 2002 till 2023. Främst fokuserade man på fyra glaciärområden i Östantarktis – Denman, Moscow, Totten och Vincennes Bay – som ligger i området Wilkes Land–Queen Mary Land.

Under perioden 2002–2010 minskade ismassan i Antarktis med i genomsnitt 74 gigaton per år, visar resultaten, som presenteras i Science China Earth Sciences. Vidare minskade ismassan ytterligare mellan åren 2011 och 2020, där tappet istället landade på 142 gigaton per år. Detta har bidragit till att havsnivån ökat kraftigt.

Trots den markanta minskningen vände trenden dramatiskt mellan åren 2021 och 2023. Då ökade istället ismassan i genomsnitt 108 gigaton per år. Den främsta anledningen tror man beror på att området hade en hög nederbörd jämfört med tidigare år. Detta har bidragit till att havsnivåerna ökat i genomsnitt med 0,3 millimeter per år.

Forskarna betonar att ökningen kan vara en tillfällig trend och inte nödvändigtvis innebär att ismassorna kommer att fortsätta öka.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.