MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 20 juni 2025

fredag 20 juni 2025

Kommentar: Är detta slutet för Astrid Lindgrens landsbygd?

I en ny utredning deklarerar Elisabeth Nilsson att man bör slopa lagen om betesrätt för att stärka konkurrensen inom mjölkindustrin, trots att expertyttranden bedömer att förslaget har uppenbara svagheter. Om Astrid Lindgrens beteslag försvinner kommer både djur och människor att bli förlorare - samtidigt som ett kapitel av den folkkära författarinnans Sverige blir ett minne blott.

publicerad 6 september 2024
– av Sofie Persson
Sommarbete kommer inte längre att vara en självklarhet för svenska kor om förslaget går igenom.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige har ett fåtal djur inom livsmedelsindustrin rätt till utevistelse. För värphöns var det tidigare standard att hålla dem i burar, men i takt med att konsumenterna blivit mer medvetna är frigående höns nu en vanligare lösning. Däremot hålls de inte så sällan inomhus där sjukdomar ofta sprids, men trots det är det mestadels ekologiska producenter, snarare än konventionella, som låter sina höns gå ute. Ägg från frigående höns utomhus är därför vanligtvis betydligt dyrare än ägg från frigående höns inomhus.

För värphöns kan man ändå konstatera att det går framåt, om än långsamt, med djurhållningen. Men när det gäller kreatur är det nu dags att istället välja att gå bakåt.

I förslaget från regeringens utredare Elisabeth Nilsson vill man slopa den lag som idag kräver att mjölkkor får gå ute på sommarbete varje år. Notera att lagen endast tillåter mjölkkor att vara ute, inte kalvar eller tjurar.

Astrids arv kan försvinna

Bakgrunden till lagen ligger i Lex-Lindgren som kom 1988, som en födelsedagspresent från dåvarande statsminister Ingvar Carlsson till den folkkära författarinnan Astrid Lindgren. Astrid var drivande i djurrättsfrågor och särskilt om just hur illa grisar, höns och även kor behandlades i Sverige. Tillsammans med veterinären Kristina Forslund skrev hon åtskilliga artiklar där man kritiserade djurhållningen i Sverige, artiklar som sedan samlades i boken Min ko vill ha roligt. Astrid blev dock inte helt nöjd när lagen kom, eftersom hon ansåg att regeringen inte tagit i ordentligt när det gäller djurens välmående. ”Det var fisigt”, menade Astrid. ”Att lova en särskild födelsedagspresent och sen ta tillbaka hälften”.

Vad skulle Astrid Lindgren säga när hela lagen, som trots allt baserades på hennes insatser, nu kanske helt och hållet försvinner. Det går nästan att känna hur hon vrider sig bestämt i graven när regeringen vill ta bort ännu en bit av det som är Sverige. En bit som hon kämpade länge för.

För kor på en sommaräng är väldigt svenskt, måste man ändå säga. Det är idyllen av en svensk sommardag ute på landet, där man tänker tillbaka på det bondesamhälle Sverige är uppbyggt av. Också det som Astrid Lindgren berättat om i sina sagor som bygger mycket på hennes uppväxt. Som bygger på Sverige.

Det var väldigt viktigt för Astrid Lindgren att svenska djur hade det bra. Montage. Foto: Astrid Lindgren, Kim Hansen/CC BY-SA 3.0

Kritik från experter

Det är förvånande att regeringen, med Sverigedemokraterna, skulle välja att plocka bort en sådan viktig del av Sverige. Speciellt också när särskilda yttranden från en expertgrupp i utredningen pekar mot brister i förslaget om slopad betesrätt, där man bland annat betonar att nuvarande forskning tyder på att mjölkkor som får beta faktiskt är friskare.

Bland annat konstaterar Jordbruksverkets djurskyddschef, Helena Elofsson, att utredningen vill ha ”färre och mindre detaljerade djurskyddsregler” och att ”förslaget saknar fullständig analys”. Dessutom går det i motsatt riktning för EU:s nya förslag till djurskyddsregler, där det finns en ”tydlig koppling till vetenskap som utredningen saknar”.

Tilläggas kan att de nya förslagen inom djurskyddslagstiftningen i EU, som presenterades i slutet att förra året och som bland annat innebär ett ökat skydd av djur under transport och större skydd för hundar och katter inom kommersiell försäljning, kritiserades av den svenska regeringen för att vara ”otillräcklig” eftersom man endast levererade två förslag. Samtidigt vill regeringen ta bort en djurskyddslag i Sverige.

Experten Gunnela Ståhle, som yttrade sig i utredningen, kommenterar efteråt på sin blogg att det tydligt framgår att det finns svagheter i utredarens förslag från alla i expertgruppen, men att utredaren verkar ha ”slagit dövörat till” och ger Elisabeth Nilsson ett dåligt betyg som utredare.

Vilket Sverige vill vi ha?

Ingen mår bra av att aldrig få komma ut. Inomhus är luften sämre och vi alla, oavsett människa eller djur, är i behov av att andas lite renare luft och få solljus. Rent krasst blir vi sjuka av att vistas mycket inomhus. Ska kor hållas på lösdrift inomhus kan vi nog räkna med fler sjukdomar inom livsmedelsindustrin. Som om vi inte fått nog av all salmonella inom äggproduktionen.

Fler sjukdomar betyder mer mediciner som antibiotika, och mer misär inom livsmedelsindustrin. Sämre produkter för oss konsumenter.

Troligen kommer vi som konsumenter att kunna välja att köpa ladugårdsmjölk eller betesmjölk. Kommer då betesmjölk att bli, precis som ägg från frigående utehöns, dubbelt så dyr att köpa i butik? Konsumenten kommer troligen att bli utnyttjad och behöva betala mer för mjölk från betande kor, för det är ju den de flesta av oss vill köpa.

Vill vi verkligen att våra mjölkkor ska vara inomhus året om? Foto: Minvr.gov.ru

Enligt en undersökning ansåg exempelvis 95 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kor får beta, enligt initiativet Jag vill beta, där man kan skriva under för kornas betesrätt. Trots detta välkomnar Sveriges Mjölkbönder och Lantbrukarnas riksförbund LRF förslaget där man bland annat menar att lantbrukare kan ”stärka sin konkurrens”. Att korna kommer att må sämre verkar inte vara lika viktigt.

Är det dit vi vill att Sverige ska vara på väg?

En tröst är att både KRAV och Norrmejerier, oavsett om förslaget går igenom eller inte, kommer att fortsätta ha sina kor utomhus, då de anser att betande kor är viktigt. Frågan är vart förtroendet för regeringen kommer att landa hos konsumenterna. Eller ja, hos väljarna.

Fakta: Lagen om betesrätt

I Djurskyddsförordningen (2019:66) står att "Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid" och att "Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute". Det gäller dock inte djur som är yngre än sex månader, tjurar eller djur som hålls i karantän.

Vidare i Djurskyddslagen står bland annat att djur ska hållas så att de kan "utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende)" samt att man ska förebygga beteendestörningar.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har under en tid arbetat aktivt för att slopa betesrätten, där man bland annat står bakom en studie där 1500 kor hålls inomhus för att undersöka mjölkkors djurvälfärd förändras efter vistelse i lösdriftsstall under alla årstider.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturum – portar till naturens liv

publicerad 16 juni 2025
– av Redaktionen
Tv: Naturum Vattenriket i Kristanstad. Th: Pyssel med tassavtryck i Naturum Färnebofjärden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att besöka ett av Sveriges 32 naturum passar perfekt för dem som vill hitta tillbaka till naturen och som kanske inte har råd att spendera alltför mycket pengar på nöjen. Naturum är ofta uppskattat av barnen och även en upplevelse för de vuxna.

Naturum skapades 1973 på initiativ av Naturvårdsverket. Det var i samband med invigningen av Ölandsbron som de tre första öppnades på Öland i form av enklare husvagnar där man informerade om öns natur. Vid senare tillfälle flyttades en av husvagnarna till den norra sidan av ön, till Trollskogen, och en av de övriga till Ottenby söder om ön.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2023.


Naturum är i korthet besökscentrum där man kan lära sig om det lokala områdets flora och fauna samt även inspireras att tillbringa mer tid i naturen. De drivs av en länsstyrelse, en kommun eller en stiftelse. Idag finns 32 naturum i hela Sverige från Abisko till Öresund. Flest finns i södra delen av landet.

Den ursprungliga tanken att ge allmänheten mer grundläggande information om naturen ligger fortfarande kvar som en stark grund där man också lagt till en familjevänlig puts. Besökscentren är väldigt lärorika, men på ett roligt och upptäckande vis som passar barn och vuxna. Ofta bjuds det på guidade turer, naturutställningar, föreläsningar och filmvisningar. Det finns även möjlighet för stora och små att vara kreativa med diverse pyssel där naturen ger gnista till inspiration.

De har öppet året om i viss mån, främst under sommaren och under skollov. Inträdet är gratis på alla besökscenter. På Naturvårdsverkets hemsida kan man hitta alla 32 naturum i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Schimpanser ”festar” på frukt tillsammans

publicerad 14 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången har man dokumenterat vilda schimpanser som äter och delar frukt innehållande alkohol. Forskarlaget spekulerar om beteendet ska beskrivas som ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Forskare från universitetet i Exeter i England satte ut tio separata kameror med rörelsesensorer i en nationalpark i Guinea-Bissau i Västafrika. Där fångade man schimpanser som tillsammans delade på frukten Treculia africana, som var jäst. Frukten innehöll en alkoholhalt på upp till 0,61 procent. Beteendet väcker frågor kring huruvida och varför schimpanser medvetet söker sig till alkohol.

Vi vet att alkohol leder till frisättning av dopamin och endorfin hos människor, vilket resulterar i känslor av glädje och avslappning, säger Anna Bowland, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande, och fortsätter:

Vi vet också att delning av alkohol – inklusive traditioner som fest – bidrar till att skapa och stärka sociala band. Nu när vi vet att vilda schimpanser äter och delar alkoholhaltiga frukter är frågan: får de samma glädje av det?

Mängden som observerades är troligen inte tillräcklig för att schimpanserna skulle bli berusade, men forskarna uppskattar att de filmade episoderna bara ger en liten inblick i hur mycket fermenterade frukter djuren äter på en dag, eftersom deras kost består av 60-85 procent frukt.

Forskare menar att det krävs mer forskning kring varför schimpanserna äter fermenterad frukt tillsammans, men spekulerar kring att beteendet kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Schimpanser delar inte alltid mat, så detta beteende med fermenterad frukt kan vara viktigt, säger Dr Kimberley Hockings, från University of Exeter. Om så är fallet tyder det på att den mänskliga traditionen av festmåltider kan ha sitt ursprung djupt i vår evolutionära historia.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad 9 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss ”surfar” i vinden

publicerad 7 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fladdermöss använder stormars varmfronter för att ”surfa” på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor.

Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i.

Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt.

Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje.

Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössens migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att ”surfa” på.

De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det.

Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall.

Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.