MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 31 maj 2025

lördag 31 maj 2025

Kommentar: Är detta slutet för Astrid Lindgrens landsbygd?

I en ny utredning deklarerar Elisabeth Nilsson att man bör slopa lagen om betesrätt för att stärka konkurrensen inom mjölkindustrin, trots att expertyttranden bedömer att förslaget har uppenbara svagheter. Om Astrid Lindgrens beteslag försvinner kommer både djur och människor att bli förlorare - samtidigt som ett kapitel av den folkkära författarinnans Sverige blir ett minne blott.

publicerad 6 september 2024
– av Sofie Persson
Sommarbete kommer inte längre att vara en självklarhet för svenska kor om förslaget går igenom.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige har ett fåtal djur inom livsmedelsindustrin rätt till utevistelse. För värphöns var det tidigare standard att hålla dem i burar, men i takt med att konsumenterna blivit mer medvetna är frigående höns nu en vanligare lösning. Däremot hålls de inte så sällan inomhus där sjukdomar ofta sprids, men trots det är det mestadels ekologiska producenter, snarare än konventionella, som låter sina höns gå ute. Ägg från frigående höns utomhus är därför vanligtvis betydligt dyrare än ägg från frigående höns inomhus.

För värphöns kan man ändå konstatera att det går framåt, om än långsamt, med djurhållningen. Men när det gäller kreatur är det nu dags att istället välja att gå bakåt.

I förslaget från regeringens utredare Elisabeth Nilsson vill man slopa den lag som idag kräver att mjölkkor får gå ute på sommarbete varje år. Notera att lagen endast tillåter mjölkkor att vara ute, inte kalvar eller tjurar.

Astrids arv kan försvinna

Bakgrunden till lagen ligger i Lex-Lindgren som kom 1988, som en födelsedagspresent från dåvarande statsminister Ingvar Carlsson till den folkkära författarinnan Astrid Lindgren. Astrid var drivande i djurrättsfrågor och särskilt om just hur illa grisar, höns och även kor behandlades i Sverige. Tillsammans med veterinären Kristina Forslund skrev hon åtskilliga artiklar där man kritiserade djurhållningen i Sverige, artiklar som sedan samlades i boken Min ko vill ha roligt. Astrid blev dock inte helt nöjd när lagen kom, eftersom hon ansåg att regeringen inte tagit i ordentligt när det gäller djurens välmående. ”Det var fisigt”, menade Astrid. ”Att lova en särskild födelsedagspresent och sen ta tillbaka hälften”.

Vad skulle Astrid Lindgren säga när hela lagen, som trots allt baserades på hennes insatser, nu kanske helt och hållet försvinner. Det går nästan att känna hur hon vrider sig bestämt i graven när regeringen vill ta bort ännu en bit av det som är Sverige. En bit som hon kämpade länge för.

För kor på en sommaräng är väldigt svenskt, måste man ändå säga. Det är idyllen av en svensk sommardag ute på landet, där man tänker tillbaka på det bondesamhälle Sverige är uppbyggt av. Också det som Astrid Lindgren berättat om i sina sagor som bygger mycket på hennes uppväxt. Som bygger på Sverige.

Det var väldigt viktigt för Astrid Lindgren att svenska djur hade det bra. Montage. Foto: Astrid Lindgren, Kim Hansen/CC BY-SA 3.0

Kritik från experter

Det är förvånande att regeringen, med Sverigedemokraterna, skulle välja att plocka bort en sådan viktig del av Sverige. Speciellt också när särskilda yttranden från en expertgrupp i utredningen pekar mot brister i förslaget om slopad betesrätt, där man bland annat betonar att nuvarande forskning tyder på att mjölkkor som får beta faktiskt är friskare.

Bland annat konstaterar Jordbruksverkets djurskyddschef, Helena Elofsson, att utredningen vill ha ”färre och mindre detaljerade djurskyddsregler” och att ”förslaget saknar fullständig analys”. Dessutom går det i motsatt riktning för EU:s nya förslag till djurskyddsregler, där det finns en ”tydlig koppling till vetenskap som utredningen saknar”.

Tilläggas kan att de nya förslagen inom djurskyddslagstiftningen i EU, som presenterades i slutet att förra året och som bland annat innebär ett ökat skydd av djur under transport och större skydd för hundar och katter inom kommersiell försäljning, kritiserades av den svenska regeringen för att vara ”otillräcklig” eftersom man endast levererade två förslag. Samtidigt vill regeringen ta bort en djurskyddslag i Sverige.

Experten Gunnela Ståhle, som yttrade sig i utredningen, kommenterar efteråt på sin blogg att det tydligt framgår att det finns svagheter i utredarens förslag från alla i expertgruppen, men att utredaren verkar ha ”slagit dövörat till” och ger Elisabeth Nilsson ett dåligt betyg som utredare.

Vilket Sverige vill vi ha?

Ingen mår bra av att aldrig få komma ut. Inomhus är luften sämre och vi alla, oavsett människa eller djur, är i behov av att andas lite renare luft och få solljus. Rent krasst blir vi sjuka av att vistas mycket inomhus. Ska kor hållas på lösdrift inomhus kan vi nog räkna med fler sjukdomar inom livsmedelsindustrin. Som om vi inte fått nog av all salmonella inom äggproduktionen.

Fler sjukdomar betyder mer mediciner som antibiotika, och mer misär inom livsmedelsindustrin. Sämre produkter för oss konsumenter.

Troligen kommer vi som konsumenter att kunna välja att köpa ladugårdsmjölk eller betesmjölk. Kommer då betesmjölk att bli, precis som ägg från frigående utehöns, dubbelt så dyr att köpa i butik? Konsumenten kommer troligen att bli utnyttjad och behöva betala mer för mjölk från betande kor, för det är ju den de flesta av oss vill köpa.

Vill vi verkligen att våra mjölkkor ska vara inomhus året om? Foto: Minvr.gov.ru

Enligt en undersökning ansåg exempelvis 95 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kor får beta, enligt initiativet Jag vill beta, där man kan skriva under för kornas betesrätt. Trots detta välkomnar Sveriges Mjölkbönder och Lantbrukarnas riksförbund LRF förslaget där man bland annat menar att lantbrukare kan ”stärka sin konkurrens”. Att korna kommer att må sämre verkar inte vara lika viktigt.

Är det dit vi vill att Sverige ska vara på väg?

En tröst är att både KRAV och Norrmejerier, oavsett om förslaget går igenom eller inte, kommer att fortsätta ha sina kor utomhus, då de anser att betande kor är viktigt. Frågan är vart förtroendet för regeringen kommer att landa hos konsumenterna. Eller ja, hos väljarna.

Fakta: Lagen om betesrätt

I Djurskyddsförordningen (2019:66) står att "Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid" och att "Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute". Det gäller dock inte djur som är yngre än sex månader, tjurar eller djur som hålls i karantän.

Vidare i Djurskyddslagen står bland annat att djur ska hållas så att de kan "utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende)" samt att man ska förebygga beteendestörningar.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har under en tid arbetat aktivt för att slopa betesrätten, där man bland annat står bakom en studie där 1500 kor hålls inomhus för att undersöka mjölkkors djurvälfärd förändras efter vistelse i lösdriftsstall under alla årstider.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad 28 maj 2025
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet lejon ökar i Indien

publicerad 23 maj 2025
– av Jan Sundstedt
asiatiskt lejon Indien
En asiatisk lejonunge i väntan på mat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Asiatiska lejon har de senaste åren haft en stark återväxt i Indien. En ny räkning visar att stammen ökat med över 30 procent på bara fem år.

Antalet asiatiska lejon i delstaten Gujarat i västra Indien har stigit från 674 individer år 2020 till 891, enligt den senaste officiella räkningen (10–13 maj 2025), rapporterar The Independent. En ökning med 32 procent.

Lejonen lever huvudsakligen i och omkring Gir National Park – det enda område i världen där denna underart av lejon förekommer i det vilda.

Den nya siffran offentliggjordes nyligen av Gujarats chefsminister Bhupendra Patel.

Antalet lejon i delstaten har gradvis ökat, inte bara på grund av gynnsam geografi och klimat, utan också tack vare vår regerings konsekventa och noggranna strategi för bevarande av vilda djur, menar Patel.

Växande population

Under det senaste decenniet har populationen stadigt vuxit, och lejonen har nu spridit sig till elva distrikt i regionen Saurashtra i Gujarat där de kan observeras i skogar, gräsmarker, jordbruksområden och till och med kustområden.

Av de 891 individerna är 196 vuxna hanar, 330 vuxna honor, 140 unga vuxna (sub-adults) och 225 ungar, enligt delstatsregeringens siffror.

Gujarat tillskriver framgången flera insatser: regelbunden övervakning, förstärkt veterinärvård, vatten- och foderresurser i naturen samt program för att minska konflikter mellan människor och rovdjur.

Man använder även drönare, sensorer och kamerafällor i ett omfattande övervakningsnätverk.

Sårbarheten kvarstår

Trots ökningen är dock lejonen fortfarande sårbara. Arten klassas som sårbar på den internationella rödlistan och hoten inkluderar genetisk inavel, sjukdomar som kan spridas snabbt i den tätt koncentrerade populationen samt bränder och översvämningar i Girskogen.

Sanjeev Kumar, chefssekreterare för skog och miljö i Gujarat, förklarar.

Kapaciteten i nationalparken och reservaten kommer att ökas genom insatser och förbättringar av livsmiljön. Det finns fortfarande utrymme att öka kapaciteten, och skogs- och miljödepartementet arbetar aktivt i den riktningen.

Gujarat har tidigare motsatt sig förslag om att transplantera delar av populationen till andra delar av Indien – bland annat till delstaten Madhya Pradesh – vilket har lett till debatt inom landets miljörörelse.

Asiatiska lejon (Panthera leo persica) är genetiskt och fysiskt distinkta från sina afrikanska släktingar. De är något mindre till storleken, har kortare man hos hanarna och lever i mindre flockar.

FAKTA: Gir National Park

  • Plats: Belägen i delstaten Gujarat, västra Indien
  • Grundad: 1965 (som nationalpark; reservatet grundades tidigare, 1913)
  • Yta: Cirka 1 412 kvadratkilometer (inklusive nationalpark och angränsande viltreservat)
  • Syfte: Bevara den sista vilda populationen av asiatiskt lejon (Panthera leo persica)
  • Ekosystem: Torr lövskog, savann och buskskog med inslag av halvöken
  • Djurarter: Förutom asiatiska lejon finns leoparder, fläckiga hyenor, indiska krokodiler (muggerkrokodiler), axishjortar (chital), sambarhjortar, samt över 300 fågelarter
  • Hot: Skogsbränder, torka, genetisk inavel, sjukdomar och mänsklig påverkan såsom habitatförlust och konflikter med människor

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalier i elektronikavfall kan skada celler

publicerad 23 maj 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elektronikavfall innehåller cancerframkallande ämnen, enligt forskning från bland annat Örebro universitet. Kemikalierna i avfallet kan orsaka hormonstörningar och inflammation i mänskliga celler.

Det finns fortfarande begränsad forskning om hur plast och andra material i avfallet påverkar hälsan och miljön. Forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och forskningsinstitutet RISE har undersökt hur kemikalier från plast i elektronikavfall påverkar mänskliga celler. De använde tekniken ”cell painting”, där olika delar av celler färgades med fluorescerande markörer.

Med hjälp av avancerad mikroskopi kan vi ta tusentals bilder på en cell och jämföra den med en cell som exponerats för kemikalier från elektronikavfall. Vi gör också bildanalyser med mjukvaran CellProfiler, som detekterar cellförändringar som är för subtila för det mänskliga ögat, säger Andi Alijagic i ett pressmeddelande.

Studien, publicerad i Environmental Research, visar att elektronikavfall innehåller en blandning av farliga kemikalier. Forskarna fann bland annat polyaromatiska kolväten (PAH), organofosfater och ftalater – ämnen som sedan tidigare är kända för sina skadliga effekter på hälsan. PAH innehåller exempelvis cancerframkallande ämnen.

Exponering för kemikalierna visade sig kunna orsaka inflammatoriska reaktioner i cellerna, en process som ofta ligger bakom olika sjukdomar. Forskarna noterade också att kemikalierna påverkade hormonsignaler, vilket kan ha negativa effekter på den reproduktiva hälsan hos både kvinnor och män.

Forskarna betonar att kemikalierna måste hanteras vid återvinning för att förhindra spridning i miljön.

Vi slänger enorma mängder elektronik varje dag, och kemikalierna skulle kunna påverka människors hälsa om de hamnar i mark och vatten, säger Alijagic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Isen på Antarktis har ökat

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Mellan 2021 och 2023 ökade ismassan i genomsnitt med 108 gigaton per år - sannolikt på grund av ökad nederbörd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antarktis har länge förknippats med smältande is – men mellan 2021 och 2023 visar ny forskning en oväntad tillväxt.

Med hjälp av satellitdata från NASA har forskare från Tongji-universitetet i Kina mätt ismassorna på Antarktis mellan åren 2002 till 2023. Främst fokuserade man på fyra glaciärområden i Östantarktis – Denman, Moscow, Totten och Vincennes Bay – som ligger i området Wilkes Land–Queen Mary Land.

Under perioden 2002–2010 minskade ismassan i Antarktis med i genomsnitt 74 gigaton per år, visar resultaten, som presenteras i Science China Earth Sciences. Vidare minskade ismassan ytterligare mellan åren 2011 och 2020, där tappet istället landade på 142 gigaton per år. Detta har bidragit till att havsnivån ökat kraftigt.

Trots den markanta minskningen vände trenden dramatiskt mellan åren 2021 och 2023. Då ökade istället ismassan i genomsnitt 108 gigaton per år. Den främsta anledningen tror man beror på att området hade en hög nederbörd jämfört med tidigare år. Detta har bidragit till att havsnivåerna ökat i genomsnitt med 0,3 millimeter per år.

Forskarna betonar att ökningen kan vara en tillfällig trend och inte nödvändigtvis innebär att ismassorna kommer att fortsätta öka.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.