MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025


Kommentar: Är detta slutet för Astrid Lindgrens landsbygd?

I en ny utredning deklarerar Elisabeth Nilsson att man bör slopa lagen om betesrätt för att stärka konkurrensen inom mjölkindustrin, trots att expertyttranden bedömer att förslaget har uppenbara svagheter. Om Astrid Lindgrens beteslag försvinner kommer både djur och människor att bli förlorare - samtidigt som ett kapitel av den folkkära författarinnans Sverige blir ett minne blott.

publicerad 6 september 2024
– av Sofie Persson
Sommarbete kommer inte längre att vara en självklarhet för svenska kor om förslaget går igenom.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige har ett fåtal djur inom livsmedelsindustrin rätt till utevistelse. För värphöns var det tidigare standard att hålla dem i burar, men i takt med att konsumenterna blivit mer medvetna är frigående höns nu en vanligare lösning. Däremot hålls de inte så sällan inomhus där sjukdomar ofta sprids, men trots det är det mestadels ekologiska producenter, snarare än konventionella, som låter sina höns gå ute. Ägg från frigående höns utomhus är därför vanligtvis betydligt dyrare än ägg från frigående höns inomhus.

För värphöns kan man ändå konstatera att det går framåt, om än långsamt, med djurhållningen. Men när det gäller kreatur är det nu dags att istället välja att gå bakåt.

I förslaget från regeringens utredare Elisabeth Nilsson vill man slopa den lag som idag kräver att mjölkkor får gå ute på sommarbete varje år. Notera att lagen endast tillåter mjölkkor att vara ute, inte kalvar eller tjurar.

Astrids arv kan försvinna

Bakgrunden till lagen ligger i Lex-Lindgren som kom 1988, som en födelsedagspresent från dåvarande statsminister Ingvar Carlsson till den folkkära författarinnan Astrid Lindgren. Astrid var drivande i djurrättsfrågor och särskilt om just hur illa grisar, höns och även kor behandlades i Sverige. Tillsammans med veterinären Kristina Forslund skrev hon åtskilliga artiklar där man kritiserade djurhållningen i Sverige, artiklar som sedan samlades i boken Min ko vill ha roligt. Astrid blev dock inte helt nöjd när lagen kom, eftersom hon ansåg att regeringen inte tagit i ordentligt när det gäller djurens välmående. ”Det var fisigt”, menade Astrid. ”Att lova en särskild födelsedagspresent och sen ta tillbaka hälften”.

Vad skulle Astrid Lindgren säga när hela lagen, som trots allt baserades på hennes insatser, nu kanske helt och hållet försvinner. Det går nästan att känna hur hon vrider sig bestämt i graven när regeringen vill ta bort ännu en bit av det som är Sverige. En bit som hon kämpade länge för.

För kor på en sommaräng är väldigt svenskt, måste man ändå säga. Det är idyllen av en svensk sommardag ute på landet, där man tänker tillbaka på det bondesamhälle Sverige är uppbyggt av. Också det som Astrid Lindgren berättat om i sina sagor som bygger mycket på hennes uppväxt. Som bygger på Sverige.

Det var väldigt viktigt för Astrid Lindgren att svenska djur hade det bra. Montage. Foto: Astrid Lindgren, Kim Hansen/CC BY-SA 3.0

Kritik från experter

Det är förvånande att regeringen, med Sverigedemokraterna, skulle välja att plocka bort en sådan viktig del av Sverige. Speciellt också när särskilda yttranden från en expertgrupp i utredningen pekar mot brister i förslaget om slopad betesrätt, där man bland annat betonar att nuvarande forskning tyder på att mjölkkor som får beta faktiskt är friskare.

Bland annat konstaterar Jordbruksverkets djurskyddschef, Helena Elofsson, att utredningen vill ha ”färre och mindre detaljerade djurskyddsregler” och att ”förslaget saknar fullständig analys”. Dessutom går det i motsatt riktning för EU:s nya förslag till djurskyddsregler, där det finns en ”tydlig koppling till vetenskap som utredningen saknar”.

Tilläggas kan att de nya förslagen inom djurskyddslagstiftningen i EU, som presenterades i slutet att förra året och som bland annat innebär ett ökat skydd av djur under transport och större skydd för hundar och katter inom kommersiell försäljning, kritiserades av den svenska regeringen för att vara ”otillräcklig” eftersom man endast levererade två förslag. Samtidigt vill regeringen ta bort en djurskyddslag i Sverige.

Experten Gunnela Ståhle, som yttrade sig i utredningen, kommenterar efteråt på sin blogg att det tydligt framgår att det finns svagheter i utredarens förslag från alla i expertgruppen, men att utredaren verkar ha ”slagit dövörat till” och ger Elisabeth Nilsson ett dåligt betyg som utredare.

Vilket Sverige vill vi ha?

Ingen mår bra av att aldrig få komma ut. Inomhus är luften sämre och vi alla, oavsett människa eller djur, är i behov av att andas lite renare luft och få solljus. Rent krasst blir vi sjuka av att vistas mycket inomhus. Ska kor hållas på lösdrift inomhus kan vi nog räkna med fler sjukdomar inom livsmedelsindustrin. Som om vi inte fått nog av all salmonella inom äggproduktionen.

Fler sjukdomar betyder mer mediciner som antibiotika, och mer misär inom livsmedelsindustrin. Sämre produkter för oss konsumenter.

Troligen kommer vi som konsumenter att kunna välja att köpa ladugårdsmjölk eller betesmjölk. Kommer då betesmjölk att bli, precis som ägg från frigående utehöns, dubbelt så dyr att köpa i butik? Konsumenten kommer troligen att bli utnyttjad och behöva betala mer för mjölk från betande kor, för det är ju den de flesta av oss vill köpa.

Vill vi verkligen att våra mjölkkor ska vara inomhus året om? Foto: Minvr.gov.ru

Enligt en undersökning ansåg exempelvis 95 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kor får beta, enligt initiativet Jag vill beta, där man kan skriva under för kornas betesrätt. Trots detta välkomnar Sveriges Mjölkbönder och Lantbrukarnas riksförbund LRF förslaget där man bland annat menar att lantbrukare kan ”stärka sin konkurrens”. Att korna kommer att må sämre verkar inte vara lika viktigt.

Är det dit vi vill att Sverige ska vara på väg?

En tröst är att både KRAV och Norrmejerier, oavsett om förslaget går igenom eller inte, kommer att fortsätta ha sina kor utomhus, då de anser att betande kor är viktigt. Frågan är vart förtroendet för regeringen kommer att landa hos konsumenterna. Eller ja, hos väljarna.

Fakta: Lagen om betesrätt

I Djurskyddsförordningen (2019:66) står att "Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid" och att "Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute". Det gäller dock inte djur som är yngre än sex månader, tjurar eller djur som hålls i karantän.

Vidare i Djurskyddslagen står bland annat att djur ska hållas så att de kan "utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende)" samt att man ska förebygga beteendestörningar.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har under en tid arbetat aktivt för att slopa betesrätten, där man bland annat står bakom en studie där 1500 kor hålls inomhus för att undersöka mjölkkors djurvälfärd förändras efter vistelse i lösdriftsstall under alla årstider.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad Igår 16:36
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lodjuren trivs i Finland

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.

Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.

Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.

En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.

Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.

Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.

I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön blir bättre – och sämre

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.

Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.

Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.

Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.

Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.

I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.

Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Splittringen i Ukraina – och hatretoriken här hemma

Kriget i Ukraina

Medan svenska medier snurrar vidare på narrativ om rysk propaganda och Trumps påstådda ondska, sker dramatiska förskjutningar på marken i Ukraina. Colombianska legosoldater, ökad splittring och ett samhälle på gränsen till inbördeskrig får dock knappt några rubriker alls.

publicerad 9 april 2025
– av Jenny Piper
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nyhetsflödet är för närvarande inte särskilt informativt utan kretsar kring tjatet om börsnedgången som främst drabbade multinationella företag inom Big Tech, Big Pharma, investmentbanker, energibolag och försvarsindustrin. Därtill bjuder svensk massmedia på käbblet om Trumps tullavgifter, Ukrainas påstådda nya framgångar i ett krig som de i praktiken redan förlorat, samt den gamla vanliga svenska hatretoriken mot Trump och Putin som man matar befolkningen med dygnet runt.

Nu på eftermiddagen gör man exempelvis en stor sak av att Zelenskyj påstår att man tillfångatagit kinesiska soldater, men man utelämnar att rapportera om att ukrainsk militär återigen slagit till mot ryska energianläggningar i Kursk- och Zaporizjzjaregionerna två gånger det senaste dygnet, samt att colombianska legosoldater hämtats in i Kurskregionen.

Den ukrainska publikationen Zerkalo Nedeli skriver att befälhavaren för den 47:e separata mekaniserade brigaden av Ukrainas väpnade styrkor, Hamlet Avagyan, bekräftat närvaron av legosoldater från Colombia i anfallskompaniet i Kurskregionen och att ytterligare 200 personer från Colombia förväntas anlända under april månad.

Den colombianska ambassadören i Moskva har i en intervju med RIA medgett att man inte har den exakta datan över hur många colombianska legosoldater som deltar i striderna, men det är känt att upp mot 80 personer har avlidit vid fronten.

”En akut psykos”

Med tanke på hur många månader MSM lagt på att rapportera om de påstådda nordkoreanerna som strider på Rysslands sida, hade det varit på sin plats att även informera om detta – men sin vana trogen avfärdas det som ”rysk propaganda”, medan alla påståenden som kommer från den ukrainska regimen av någon outgrundlig anledning aldrig får stämpeln desinformation.

Det är också intressant att notera att den ukrainske statsvetaren Konstantin Bondarenko, i en video publicerad på Telegram för publikationen Politnavigator, slår fast att det ukrainska samhället är djupt splittrat, med en ömsesidig fientlighet som växer mellan olika grupper av befolkningen samtidigt som sociopolitiska spänningar ökar – vilket medfört att landet inte är långt från inbördes konflikt.

Enligt Bondarenko visar sociologisk forskning mycket allvarlig fragmentering av det ukrainska samhället. Det nuvarande tillståndet kan beskrivas som en akut psykos, där riskerna för att motsättningar eskalerar till öppna civila konfrontationer blir allt mer sannolika.

Det finns en mycket allvarlig antagonism mellan grupper av människor. Och om det tidigare var en uppdelning i öst, väst, rysktalande, ukrainsktalande och så vidare, börjar de nu hata de som kämpar vid frontlinjen, de som är i bakgrunden, de som stannade, de som lämnade… Civila eller militärer och även desertörer. Det vill säga det finns många sådana ögonblick som kan läggas till en redan militär splittring.

Det ukrainska samhället är redo att neka rättigheter till landsmän som inte gick i krig och att betrakta dessa som andra klassens människor. Jag tror att vi i verkligheten nu bevittnar en akut psykos som finns i samhället. De kommer att leta efter en fiende bland sin egen sort – i regeringen, hos en granne som inte talar på rätt sätt, som går till fel kyrka etc. Och det här är en extremt svår situation, eftersom den är kantad av inbördeskrig, inbördeskonflikter”.

Avgångskrav på Zelenskyj

Så vad händer egentligen bakom kulisserna nu när fokus ligger på annat? USA och Ryssland är troligen fullt upptagna med att göra upp bakom ryggen på EU/Nato, och fler länder ingår tariffavtal med USA. Det ska bli intressant att se om de ror i land ett avtal om Ukraina i maj, som det tidigare spekulerats om – vilket hade varit en vinst för alla inblandade.

Troligen behöver Zelenskyj kliva av först, då han fortsätter sätta käppar i hjulet – något den finske universitetsprofessorn Tuomas Malinen skrev om på X, där han menar att USA:s president Donald Trump borde kräva att Zelenskyj kapitulerar och avgår för fredens skull.

I dag skrev för övrigt den amerikanske investeraren David Sachs – utsedd av USA:s president Donald Trump att vara ansvarig för AI- och kryptovalutapolitik – ett inlägg på X där han uttryckte att Ukraina rånar USA och att Washington borde ”göra sig av” med Kiev om Zelenskyj inte skriver på ett avtal.

Det råder tyvärr brist på liknande offentliga utspel i Sverige, där det verkligen hade behövts att någon satte ned foten – för här får bara de med ”rätt” åsikt höras i mediabruset.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.