Annons:

Kommentar: Är detta slutet för Astrid Lindgrens landsbygd?

I en ny utredning deklarerar Elisabeth Nilsson att man bör slopa lagen om betesrätt för att stärka konkurrensen inom mjölkindustrin, trots att expertyttranden bedömer att förslaget har uppenbara svagheter. Om Astrid Lindgrens beteslag försvinner kommer både djur och människor att bli förlorare - samtidigt som ett kapitel av den folkkära författarinnans Sverige blir ett minne blott.

Uppdaterad september 6, 2024, Publicerad september 6, 2024 – av Sofie Persson
Sommarbete kommer inte längre att vara en självklarhet för svenska kor om förslaget går igenom.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige har ett fåtal djur inom livsmedelsindustrin rätt till utevistelse. För värphöns var det tidigare standard att hålla dem i burar, men i takt med att konsumenterna blivit mer medvetna är frigående höns nu en vanligare lösning. Däremot hålls de inte så sällan inomhus där sjukdomar ofta sprids, men trots det är det mestadels ekologiska producenter, snarare än konventionella, som låter sina höns gå ute. Ägg från frigående höns utomhus är därför vanligtvis betydligt dyrare än ägg från frigående höns inomhus.

För värphöns kan man ändå konstatera att det går framåt, om än långsamt, med djurhållningen. Men när det gäller kreatur är det nu dags att istället välja att gå bakåt.

I förslaget från regeringens utredare Elisabeth Nilsson vill man slopa den lag som idag kräver att mjölkkor får gå ute på sommarbete varje år. Notera att lagen endast tillåter mjölkkor att vara ute, inte kalvar eller tjurar.

Astrids arv kan försvinna

Bakgrunden till lagen ligger i Lex-Lindgren som kom 1988, som en födelsedagspresent från dåvarande statsminister Ingvar Carlsson till den folkkära författarinnan Astrid Lindgren. Astrid var drivande i djurrättsfrågor och särskilt om just hur illa grisar, höns och även kor behandlades i Sverige. Tillsammans med veterinären Kristina Forslund skrev hon åtskilliga artiklar där man kritiserade djurhållningen i Sverige, artiklar som sedan samlades i boken Min ko vill ha roligt. Astrid blev dock inte helt nöjd när lagen kom, eftersom hon ansåg att regeringen inte tagit i ordentligt när det gäller djurens välmående. ”Det var fisigt”, menade Astrid. ”Att lova en särskild födelsedagspresent och sen ta tillbaka hälften”.

Annons:

Vad skulle Astrid Lindgren säga när hela lagen, som trots allt baserades på hennes insatser, nu kanske helt och hållet försvinner. Det går nästan att känna hur hon vrider sig bestämt i graven när regeringen vill ta bort ännu en bit av det som är Sverige. En bit som hon kämpade länge för.

För kor på en sommaräng är väldigt svenskt, måste man ändå säga. Det är idyllen av en svensk sommardag ute på landet, där man tänker tillbaka på det bondesamhälle Sverige är uppbyggt av. Också det som Astrid Lindgren berättat om i sina sagor som bygger mycket på hennes uppväxt. Som bygger på Sverige.

Det var väldigt viktigt för Astrid Lindgren att svenska djur hade det bra. Montage. Foto: Astrid Lindgren, Kim Hansen/CC BY-SA 3.0

Kritik från experter

Det är förvånande att regeringen, med Sverigedemokraterna, skulle välja att plocka bort en sådan viktig del av Sverige. Speciellt också när särskilda yttranden från en expertgrupp i utredningen pekar mot brister i förslaget om slopad betesrätt, där man bland annat betonar att nuvarande forskning tyder på att mjölkkor som får beta faktiskt är friskare.

Bland annat konstaterar Jordbruksverkets djurskyddschef, Helena Elofsson, att utredningen vill ha ”färre och mindre detaljerade djurskyddsregler” och att ”förslaget saknar fullständig analys”. Dessutom går det i motsatt riktning för EU:s nya förslag till djurskyddsregler, där det finns en ”tydlig koppling till vetenskap som utredningen saknar”.

Tilläggas kan att de nya förslagen inom djurskyddslagstiftningen i EU, som presenterades i slutet att förra året och som bland annat innebär ett ökat skydd av djur under transport och större skydd för hundar och katter inom kommersiell försäljning, kritiserades av den svenska regeringen för att vara "otillräcklig" eftersom man endast levererade två förslag. Samtidigt vill regeringen ta bort en djurskyddslag i Sverige.

Experten Gunnela Ståhle, som yttrade sig i utredningen, kommenterar efteråt på sin blogg att det tydligt framgår att det finns svagheter i utredarens förslag från alla i expertgruppen, men att utredaren verkar ha ”slagit dövörat till” och ger Elisabeth Nilsson ett dåligt betyg som utredare.

Vilket Sverige vill vi ha?

Ingen mår bra av att aldrig få komma ut. Inomhus är luften sämre och vi alla, oavsett människa eller djur, är i behov av att andas lite renare luft och få solljus. Rent krasst blir vi sjuka av att vistas mycket inomhus. Ska kor hållas på lösdrift inomhus kan vi nog räkna med fler sjukdomar inom livsmedelsindustrin. Som om vi inte fått nog av all salmonella inom äggproduktionen.

Fler sjukdomar betyder mer mediciner som antibiotika, och mer misär inom livsmedelsindustrin. Sämre produkter för oss konsumenter.

Troligen kommer vi som konsumenter att kunna välja att köpa ladugårdsmjölk eller betesmjölk. Kommer då betesmjölk att bli, precis som ägg från frigående utehöns, dubbelt så dyr att köpa i butik? Konsumenten kommer troligen att bli utnyttjad och behöva betala mer för mjölk från betande kor, för det är ju den de flesta av oss vill köpa.

Vill vi verkligen att våra mjölkkor ska vara inomhus året om? Foto: Minvr.gov.ru

Enligt en undersökning ansåg exempelvis 95 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kor får beta, enligt initiativet Jag vill beta, där man kan skriva under för kornas betesrätt. Trots detta välkomnar Sveriges Mjölkbönder och Lantbrukarnas riksförbund LRF förslaget där man bland annat menar att lantbrukare kan ”stärka sin konkurrens”. Att korna kommer att må sämre verkar inte vara lika viktigt.

Är det dit vi vill att Sverige ska vara på väg?

En tröst är att både KRAV och Norrmejerier, oavsett om förslaget går igenom eller inte, kommer att fortsätta ha sina kor utomhus, då de anser att betande kor är viktigt. Frågan är vart förtroendet för regeringen kommer att landa hos konsumenterna. Eller ja, hos väljarna.

Fakta: Lagen om betesrätt

I Djurskyddsförordningen (2019:66) står att "Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid" och att "Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute". Det gäller dock inte djur som är yngre än sex månader, tjurar eller djur som hålls i karantän.

Vidare i Djurskyddslagen står bland annat att djur ska hållas så att de kan "utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende)" samt att man ska förebygga beteendestörningar.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har under en tid arbetat aktivt för att slopa betesrätten, där man bland annat står bakom en studie där 1500 kor hålls inomhus för att undersöka mjölkkors djurvälfärd förändras efter vistelse i lösdriftsstall under alla årstider.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lägre lön – mer liv i trädgården

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 27, 2025 – av Redaktionen
Forskare ser trädgårdar som ett potentiellt verktyg för att bevara biologisk mångfald i takt med att den globala mångfalden minskar.

Hushåll med lägre inkomst tenderar att ha mer biologisk mångfald i sina trädgårdar, enligt en studie från North Carolina State University. Personer med högre inkomst föredrar i stället kortklippta gräsmattor.

I studien, som publicerats i HortScience, har forskare undersökt attityder kring biologisk mångfald i USA. Där frågade man över 2 000 personer och tittade på huruvida de hade någon medfödd uppskattning till biologisk mångfald, något som kallas biofili.

Resultaten visade att långt ifrån alla människor hade en medfödd uppskattning till biologisk mångfald och det varierade kraftigt mellan individer. Däremot var det inte ovanligt att den kunde uppstå tidigt i livet.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och klimatmålen nås ofta inte. Därför har forskare börjat se trädgårdar som ett verktyg för att bevara växt- och djurliv. Men för att lyckas måste man först förstå vilka som är villiga att låta sina trädgårdar växa vildare.

Annons:

En enskild persons trädgård kommer inte att göra mycket individuellt, men som kollektiv kan de utgöra en stor del av bevarandet av den biologiska mångfalden. Frågan blir då: hur får man dessa människor att förändra sina trädgårdar på det sättet? säger Vanessa Woods, doktorand vid NC University i ett pressmeddelande. För att göra det måste man först identifiera de människor som är mottagliga för dessa mer naturliga trädgårdar med större biologisk mångfald.

Inkomst spelar roll

Den viktigaste faktorn för biofili var inkomstnivån, konstaterar forskarna. Ju högre inkomst desto mindre benägna var människor till att ha mer biologisk mångfald i sin trädgård, och föredrog renklippta gräsmattor.

Ju lägre inkomstnivån var, desto mer positivt inställda var man till en mer vildvuxen trädgård. Hushåll med en inkomst under 25 000 dollar, eller 237 000 svenska kronor, om året visade störst intresse för biologisk mångfald. Dessutom var personer som levde mer miljövänligt också mer öppna för en trädgård som gynnar biologisk mångfald.

Melinda Knuth, ledande forskare och biträdande professor vid North Carolina State University, menar att det är viktigt att identifiera dem som attraheras av biologisk mångfald för att överbrygga klyftan mellan avsikt och bevarandeåtgärder.

Genom att få en bättre förståelse för vilka som kan vara mottagliga för biologisk mångfald i trädgården kan vi göra vårt utåtriktade arbete mer effektivt och fokusera våra insatser där de har störst effekt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Leopardsälar sjunger vaggvisor

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 24, 2025 – av Redaktionen
Leopardsälhanar sjunger upp till 13 timmar per dag under parningssäsongen för att locka honor

Lockropen, eller sångerna, från leopardsälar påminner om mänskliga barnramsor och vaggvisor, visar nya analyser. Bland annat påminner sången om "Bä, bä vita lamm".

Leopardsälar lever i Antarktis där de mestadels tillbringar sin tid med att jaga pingviner eller tar det lugnt på den flytande havsisen. De kan bli närmare fyra meter långa och väga mellan 300 och 500 kilo. Hanarna har också en annan repetitiv sysselsättning – och det är att leta reda på en hona att para sig med. För att göra detta "sjunger" hanarna när de är under vattnet. Det gör de varje dag från slutet av oktober till början av januari.

Hanarna kan sjunga i upp till 13 timmar per dag. Även honor sjunger, men endast några få dagar på året då de är brunstiga.

De är otroligt engagerade. De är som Antarktiska oceanens sångfåglar. Om du släpper ner en hydrofon i vattnet någonstans i regionen under parningssäsongen, kommer du att höra dem sjunga, säger professor Tracey Rogers, från University of New South Wales (UNSW), i ett pressmeddelande.

Annons:

Nu har forskare analyserat inspelningar av sälhanarnas sånger för att bättre förstå deras struktur och mönster. Där upptäckte man att strukturen i leopardsälarnas sång påminner om ramsor eller vaggvisor.

"Bä, bä vita lamm"

Totalt studerades sånger från 26 olika hanar och man fann att ljuden var mycket lika i tonhöjd och längd, men att ordningen och mönstret i vilka ljuden avges varierade avsevärt mellan individer.

"Vi tror att detta är en medveten strategi. Leopardsälar är ensamma djur, men hanarna behöver sina läten för att höras över de vidsträckta isiga havsområdena för att locka till sig en partner", skriver forskarna i Science Direct.

Forskarna jämförde sången med flera olika stilar av mänsklig musik och upptäckte att den bestod av fem viktiga toner. Det som också stack ut var likheterna mellan förutsägbarheten hos barnramsor och leopardsälarnas läten. Barnramsor karaktäriseras av att de är enkla, repetitiva och lätta att komma ihåg, något som också sälarnas sång var.

Bland annat fann man likheter med de kända ramsorna "Blinka lilla stjärna", "Bä, bä vita lamm" och den klassiska "Rockabye baby". Sannolikt gör de enkla melodierna det möjligt för leopardsälhanen att fortsätta sjunga sin unika locksång under flera dagar, vilket är viktigt för att undvika förändringar i tonhöjd eller frekvens eftersom det skulle kunna skapa missförstånd hos andra leopardsälar.

Det är ordningen och mönstret som är viktigt. De har stiliserat det till en nästan tråkig grad, vilket vi tror är en medveten strategi, så att deras läten hörs långt över isen, säger professor Tracey Rogers.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nytt vargrevir har hittats i Uppland

Publicerad oktober 21, 2025 – av Redaktionen
Vid förra årets inventering identifierades fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Nu har ett nytt revir upptäckts i länet.

Ett nytt vargrevir har hittats i Uppland, visar inledningen av årets varginventeringen. DNA-analyser visar att minst tre valpar fötts i det nya reviret.

Varje år gör man en så kallad varginventering i Sverige, där man registrerar revir, familjegrupper och vargpar. Den pågår mellan 1 oktober och 31 mars. Förra årets inventering konstaterade att Sverige hade cirka 355 vargar, vilket var en minskning mot de 375 vargar som hittats året innan.

Vid förra årets inventering hittade man också totalt fyra vargrevir i Uppland – Siggefora, Tinäset, Ingsjön och Florarna. Om dessa är kvar i år återstår att se, men nu har man hittat ett helt nytt revir i länet.

Reviret hittades mellan västra Uppland och östra Västmanland, mellan länsväg 70 och 72, söder om Heby. Hur stor Lapphällarna, som man döpt reviret, är ännu inte klarlagt. Däremot kan man se att vargparet som vandrat dit fått valpar.

Annons:

Man hittade spillning som visar att det har fötts minst tre valpar, säger Anders Johannesson, vilthandläggare på länsstyrelsen, till skattefinansierade SVT.

Försvunna vargar

Under 2019 grundades Siggeforareviret av en hane som är avkomma till en finsk-rysk varg, som vandrat från Närke. Där mötte han en tik som vandrat från Värmland, och 2020 fick de en valpkull. Två år senare försvinner tiken spårlöst, hanen får då en ny kull med sin dotter - och kort därefter försvinner även han.

Vargparet hade tidigare kopplats till dödliga fårattacker i Uppsala. Siggeforareviret styrs idag av deras avkommor och är fortfarande det största i länet.

I Florarna, som ligger öster om Tierp, har en vargtik drivit reviret ensam till stor del sedan 2016. Flora, som vargtiken kallas, fick dock sällskap av en norsk varg 2023 men däremot har man ännu inte kunnat se att vargparet fått några valpar.

Han tycks ha satsat på fel tik när det gäller det, hon är gammal nu. Men det kanske är skönt för henne att ha någon som hjälper till att jaga mat på ålderns höst, säger Johannesson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 16, 2025 – av Redaktionen
Leklådan består av omkullfallna träd fyllda med sand och humus. Om testet lyckas kan konceptet spridas till fler lekplatser.

En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar.

Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen.

Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem.

Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1.

Annons:

Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat.

— Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande.

Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.