Ledare

11-åriga Ebba blev det importerade hatets yngsta offer

Ebba Åkerlund blott 11 år gammal var på väg hem från skolan när asylsökaren Rakhmat Akilov mejade ned henne tillsammans med Lena Wahlberg, Chris Bevington och Maïlys Dereymaeker som alla avled. Nu tackar Ebbas föräldrar det svenska folket för den kärlek och omtanke de fått efter dådet.

Men på våra gator vandrar tusentals individer med samma attityd som Akilov. De är utomeuropéer med en helt annan inställning till livet och samhället än vad vi européer har. Även om majoriteten inte är radikaliserade och våldsamma blir just själva mötet med det västerländska samhället och människor tillhörande en annan etnisk grupp med helt andra livsvärderingar ibland den utlösande faktorn för just våld och radikalisering.

163 000 migranter sökte asyl i Sverige bara under 2015. Man räknar på att ca hälften av dem kommer få avslag på sin asylansökan trots den liberala tolkningen av asylrätten, eftersom de flesta som kommit till Europa helt enkelt inte alls är flyktingar. När avslaget kommer har det visat sig att man hellre går under jorden än att lämna landet. För Ikea-mördaren Abraham Ukbagabir och många andra blir avslaget likställt med något av en krigsförklaring till Sverige och väcker ett hat mot det svenska samhället vars effekt gör en del av dessa människor till något av tickande bomber.

Den stora elefanten i rummet som ingen vågar prata om är i grunden européers inkompatibilitet med icke-européer. Det är inte vår sak att bestämma hur människor i Mellanöstern och Afrika ska leva sina liv. Problemet uppstår när människor ifrån olika folkgrupper med olika värderingar ska leva i ett och samma samhälle. Lika problematiskt blir det när man permanent försöker integrera människor som bara var här för att få ett tillfälligt skydd när de egentligen skulle återvända för att bygga upp en tillvaro i det land de kommer ifrån, som när vi med vapenmakt försöker förändra människor i tredje värdens sätt att leva.

Sverige har genom flera militära insatser bidragit till övergrepp och lidande i tredje världen. Inte minst har vi nyligen sett det i Libyen och Irak. Tillvägagångssätt som omedelbart måste upphöra.

Det naturliga och mest fredliga förhållningssättet förblir därför att inte lägga sig i andra människors och folkgruppers liv, inte värdera deras sätt att leva, inte blanda folk och kulturer utan istället arbeta för en fredlig samexistens mellan länder och folkslag. En sådan politik kallas för etnopluralism och det är just en sådan samexistens Nya Dagbladet verkar för.

 


Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se