MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 29 augusti 2025

fredag 29 augusti 2025

 

Vikingen som upptäckte Amerika

I stora delar av världen kopplas den europeiska upptäckten av Amerika fortfarande ihop med den italienske sjöfararen Christofer Columbus. Faktum är dock, som är mer känt i Norden, att europeiska upptäcktsresande satte sina fötter på den nya världens stränder mer än ett halvt årtusende tidigare. Leif Eriksson var pionjären från Grönland som ledde expeditionerna över Atlanten till dagens Kanada - det nordmännen kallade Vinland.

publicerad 17 juli 2025
– av Markus Andersson
Leif Eriksson landstiger i Amerika.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Enligt källorna föddes Leif Eriksson omkring år 970 på Island som son till Erik Röde – en norsk upptäckare som bland annat grundade den första nordiska bosättningen på Grönland. Under Leifs barndom och uppväxt var stora delar av världen fortfarande mystisk och outforskad men enligt Grönlänningasagan ska islänningen Bjarni Herlofsson redan 986 ha råkat ut för dimma och kommit ur kurs när han skulle segla från Island till sin far på Grönland. Enligt legenden siktade han tre okända länder som han kallade Helluland, Markland och Vinland – vilka långt senare identifierats som delar av östra Kanada. Han gick dock aldrig iland utan fortsatte istället sin färd mot Grönland, där han ska ha berättat om sina upptäckter.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 8 juni 2024.


Enligt sagan ska samme Bjarni 15 år senare ha sålt sitt skepp till just Leif Eriksson, som satte ut med 35 män för att söka efter det land islänningen beskrivit. Eriksson följde den beskrivna rutten och nådde slutligen Nordamerika – men först sannolikt den ö som idag kallas Baffin Island – eller Labradors norra delar.

Eriksson fortsatte utforskandet av den nya kontinenten och satte upp vinterläger i ett mildare klimat, samtidigt som han skickade ut sina män att utforska omgivningarna. Enligt legenderna upptäckte man att där växte vinrankor och druvor – varpå platsen passande nog också fick heta Vinland. På platsen byggde också Eriksson och hans besättning en mindre bosättning, Leifsbudir, som senare kom att nyttjas av andra nordbor som följde i hans spår.

Själv återvände Eriksson till Grönland efter övervintringen – enligt källorna med en last bestående av bland annat timmer och vindruvor. På vägen hem passade han dessutom på att rädda en skeppsbruten isländsk besättning – något som kan ha varit skälet till att han också fick smeknamnet ”Leif den lyckosamme”.

Staty över Leif Eriksson i Minnesota. Foto: Mulad

Eriksson återvände aldrig till den nyupptäckta kontinenten utan dog som hövding på Grönland mellan 1018 och 1025. Hans upptäckter blev dock mycket betydelsefulla och andra nordbor valde snart att söka upp de landområden han och hans besättning beskrivit. Leif Erikssons bror Torvald ska exempelvis senare ha seglat till det nyupptäckta landet, men snart hamnat i konflikt och dräpts av vad man vid tiden benämnde som ”skrälingar” – alltså indianer eller inuiter. Enligt Erik Rödes saga seglade också Torfinn Karlsämne tillsammans med 160 män och kvinnor, boskap och förnödenheter och satte upp läger vid just Leifsbudir och försökte där bygga upp ett samhälle. Efter olyckor och konflikter (interna såväl som med urinvånarna) övergavs dock slutligen planerna på en permanent nordisk bosättning i Nordamerika.

Hur mycket sanning det ligger i sagorna är idag svårt att säga med säkerhet. Det står dock definitivt klart att nordbor mellan år 990 och 1050 faktiskt bosatt sig i Nordamerika. Vid L’Anse aux Meadows, i de norra delarna av kanadensiska Newfoundland, upptäcktes redan på 1960-talet rester efter en vikingabosättning där bland annat minst åtta husgrunder, verktyg, metallrester, synålar och rester av en smedja påträffades. Det kunde också bedömas att bosättningen använts endast ett par år innan den övergivits – vilket också stämmer väl överens med de nordiska sagorna.

Rekonstruktion av vikingabosättning i L’Anse aux Meadows. Foto: Dylan Kereluk/CC BY 2.0

När fransmännen koloniserade Nordamerika på 1600-talet fick de höra en indianlegend där det berättades att det långt bort i norr funnits ett kungarike där blonda män satt på stora rikedomar av guld och pälsverk – men att det var nästan garanterat dödsdömt att försöka ta sig dit. Det har åtminstone lyfts fram hypoteser om att berättelserna haft sitt upphov i verkliga möten med nordmän hundratals år tidigare.

Även om Leif Eriksson och de nordiska upptäcktsresandena kanske inte orsakade någon långsiktig större förändring för den nordamerikanska kontinenten, har de definitivt bidragit till vår förståelse för världens utforskning. Vikingarnas upptäckaranda och sjöfartskunskaper var exceptionella och deras resor utvidgade världsbilden i Europa långt före renässansens upptäcktsresor.

Leif Erikssons upptäckt av Amerika. Målning: Christian Krohg (1893)

Dagen för Leif Erikssons landstigning i den nya världen, 9 oktober, firas idag i delar av USA med Leif Eriksson-dagen, som en hyllning till vikingarnas bedrift och de nordiska bidragen till världens historia. Firandet är heller inte bara ett erkännande av Erikssons prestationer utan också av utbytet och mötet mellan två världar.

Även om det fortfarande finns många obesvarade frågor om Erikssons tid i Vinland har hans arv på många sätt levt kvar. Intresset för vikingarnas resor och deras kultur har blivit ett område för såväl akademisk forskning som populär fascination över Leif Erikssons upptäckaranda, som drev honom och hans besättning hela vägen över Atlantens stormiga hav till platser där inga européer tidigare satt sina fötter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Woody Allen på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 10:04
– av Jan Sundstedt
Woody Allen
Woody Allen, 89.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanske regissören och skådespelaren Woody Allen har lagts till på Ukrainas kontroversiella Mirotvorets-lista. Orsaken sägs vara hans videomedverkan vid en filmfestival i Moskva.

Woody Allen, 89, har hamnat i Ukrainas omstridda Mirotvorets-databas – även känt som ”dödslistan”. Listan beskriver Allen som en ”fiende till Ukraina” och anklagar honom för att ha deltagit i ”ett ryskt propagandistiskt evenemang”.

Bakgrunden är att Allen nyligen deltog via videolänk i Moscow International Film Week. Där talade han framför allt om sin långa karriär och sina personliga erfarenheter som filmskapare.

Ukrainas utrikesministerium fördömde hans medverkan och beskrev den som ”en skymf och en förolämpning mot offren bland ukrainska skådespelare och filmskapare”.

Allen: ”Putin har fel”

Som konsekvens har Lviv National Academic Theatre ställt in planerade uppsättningar av Allens musikal Bullets Over Broadway.

Den Oscarsbelönade regissören har försvarat sitt deltagande och betonar att hans medverkan inte var politisk.

När det gäller konflikten i Ukraina tror jag starkt att Putin har helt fel, sade Allen, men underströk att konstnärliga samtal bör kunna fortsätta.

Mirotvorets har funnits sedan 2014 och listar personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller deltar i rysk propaganda. Sajten har länge kritiserats internationellt, eftersom flera personer som lagts till på listan har utsatts för hot, våld och även dödats.

Utestängd från Hollywood

Woody Allen har varit föremål för anklagelser om sexuella övergrepp mot sin adoptivdotter Dylan Farrow, som modern Mia Farrow menar ska ha skett år 1992.

De påstådda övergreppen utreddes då av sociala myndigheter och polis, men ärendet lades ner utan åtal på grund av brist på bevis.

I samband med den kontroversiella #MeToo-rörelsen fick anklagelserna nytt liv och väckte omfattande debatt, även denna gång dock utan att någon faktisk rättsprocess var aktuell.

Allen har sedan dess i praktiken varit utestängd från Hollywood, men har fortsatt att släppa filmer internationellt, bland annat Rifkin’s Festival (2020) och Coup de chance (2023).

Fakta: Mirotvorets "dödslista"

Mirotvorets, på svenska ungefär "fredsmäklaren" eller "fredsskiparen", är en ukrainsk databas som publicerar namn på personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller delta i rysk propaganda. Listan startades 2014 och är mycket kontroversiell, kritiserad för bristande transparens och kopplas till hot och våld mot listade personer.

Bland exempel på bekräftade och uppmärksammade namn på listan finns:

  • Alexander Ovechkin, rysk hockeyspelare, listad för sitt stöd till Putin.
  • Roger Waters, musiker och aktivist, efter uttalanden som stödjer Rysslands hållning om Krim.
  • Gerhard Schröder, tidigare tysk förbundskansler, listad för "pro-ryska" uttalanden.
  • Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, placerad på listan 2022.
  • Zoran Milanović, Kroatiens president, tillagd för "pro-ryska" kommentarer.
  • Vasyl Lomachenko och Oleksandr Usyk, ukrainska boxare, listade efter medverkan i ryska projekt.
  • Anatolij Shariy, ukrainsk oppositionspolitiker och journalist.

Källor: Wikipedia (”Myrotvorets”), UNIAN, OSSE, Human Rights Watch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artister uppmanar till bojkott mot Spotify: ”Kulturfientliga”

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Allt fler artister väljer nu att hoppa av musiktjänsten Spotify.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler artister lämnar nu musikplattformen Spotify och uppmanar till bojkott. Kritik riktas särskilt mot vd Daniel Eks privata investeringar i ett företag som utvecklar AI-drönare för militären.

Under de senaste månaderna har en ström av artister valt att lämna den populära musikströmningstjänsten Spotify, skriver Schibstedägda TV4. Missnöjet grundar sig bland annat i bolagets bristande ersättningar till artister och utvecklingen av AI-musik.

Framför allt riktas kritiken mot vd:n Daniel Eks privata investeringar i Helsing, ett företag som utvecklar drönare och AI-system för militära ändamål.

Dennis Lyxzén, sångare i hardcorebandet Refused, är en av de mest kritiska rösterna. Han anklagar Spotify för att ha varit ”kulturfientliga sedan dag ett” och menar att företaget satsar på vapenindustrin istället för kultur.

Indiebanden Xiu Xiu, Deerhoof och King Gizzard & the Lizard Wizard har alla tagit bort sin musik från plattformen i protest mot Eks investeringar.

Nya affärsmodeller

Musikbranschforskaren Daniel Johansson vid Universitetet i Innlandet i Norge påminner om att strömningsekonomin fortfarande är ung och att många artister har fått anpassa sig till nya affärsmodeller. Han betonar att Spotify också fått skulden för bristande lagstiftning kring AI och digital ekonomi.

När det gäller Eks investeringar i Helsing menar Johansson att företaget levererar drönare till Ukraina, vilket han säger är en fråga om försvar snarare än anfall.

Saxofonisten och skivbolagsägaren Jonas Kullhammar har aldrig lagt upp sin musik på Spotify. Han beskriver villkoren som ”slavliknande” och föredrar att folk laddar ner musiken illegalt än att streamingbolaget tjänar pengar utan att artisten får ersättning.

Daniel Ek, grundare av musiktjänsten Spotify. Montage. Foto: Spotify, Avid Photographer/iStock

Prishöjningar allt vanligare

Samtidigt har Spotify höjt priserna på flera marknader, inklusive den svenska marknaden. Fram till 2021 hade priset på premiumtjänsten till exempel legat stilla i 12 år.

År 2023 höjdes priset på samtliga abonnemang, vilket tillsammans med sparpaket samma år bidrog till att Spotify 2024 redovisade vinst på årsbasis. Vice vd Alex Norström flaggar dessutom för fler prisökningar när bolaget nu säger sig utveckla tjänsten.

Kritiken mot Spotify handlar i grunden således om två saker: otillräckliga ersättningar till artister och bolagets investeringar i krigsteknologi.

Debatten visar också på en kultur- och teknikvärld i snabb förändring, där många söker nya sätt att förena kreativitet med etik och ekonomi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Surströmming – en doftande tradition

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Surströmmingens stinkande saga – från saltbrist till världsberömmelse!

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tredje torsdagen i augusti är det traditionellt premiär för att äta den svenska – starkt doftande – rätten surströmming. Den fermenterade fisken, som är både hatad och älskad av svenskar, har en lång tradition – särskilt i Norrland.

Fermentering är en av mänsklighetens äldsta metoder för att behandla och konservera livsmedel. I Sverige har man exempelvis hittat arkeologiska fynd från fermenteringsanläggningar i södra Sverige som är 9000 år gamla.

Att just fermentera fisk är något som varit väldigt vanligt främst i de norra och västra delarna av Sverige, skriver Levande historia. Redan 1572 nämns surfisk, och det äldsta belägget för ordet surströmming är från 1732. Det var självfallet vanligt att göra surfisk av strömming, men andra typer av fisk användes också: mört, abborre samt även sik, öring och röding.

Även om surströmming har en mycket speciell doft betyder alltså inte ”sur” att den är skämd eller rutten, utan helt enkelt att den är syrad.

Salt- och surströmming

Att salta var också ett vanligt sätt att konservera fisk. Skillnaden mellan att salta och sura är just mängden salt, men även jäsning. När man gör saltströmming har man en hög mängd salt som förhindrar att bakterier i fisken jäser och därmed konserverar den. Vid surströmming har man istället en lägre mängd salt och man låter bakterierna jäsa, det vill säga fermentera.

Gustav Vasas saltbrist

Under 1500-talet drabbades Sverige av saltbrist eftersom dåvarande kung Gustav Vasa ska ha misskött sina krediter hos handelspartnern Lübeck, något som Strömmingsakademin skriver om. Som straff för detta ströps saltleveranserna till Sverige. Detta ledde i sin tur till att produktionen av surfisk och surströmming ökade markant eftersom det krävdes mindre salt.

Även under 1700-talet drabbades Sverige av ytterligare en saltbrist på grund av osämja med England. Saltbristen ledde till mindre produktion av saltströmming, och mer surströmming.

Näver och tunna

För att producera surströmming rensades fisken först, sedan saltade man den lätt i en tunna och täckte den med näver. Tunnan stängdes med ett tätt lock. Det finns belägg för att man ofta grävde ner tunnan och lät fermenteringsprocessen ske på detta vis, vilket gjort att fisken ibland kallas gravfisk. Annars förvarade man ofta tunnorna i en sjöbod. Fisken fermenterades under sommaren och åts sedan på hösten.

Surströmmingspremiär på restaurang Tennstopet 1950. Foto: Gunnar Lantz

Från vardag till delikatess

Surströmming var vanlig vardagsmat förr och åts ofta av de enkla och fattiga hushållen, främst längs Norrlandskusten. Från början såldes surströmming i de tunnor man gjorde den i eller i öppna kärl, men under Sveriges industrialisering började man sälja fisken på konservburk.

Under senare delen av 1900-talet började svenskar betrakta surströmming som delikatess. 1940 lagstadgade man att surströmmingspremiären skulle vara den tredje torsdagen i augusti. Detta var för att myndigheterna ville försäkra sig om att fisken hunnit fermentera tillräckligt innan den såldes och åts av allmänheten. Lagen fanns kvar ända fram till 1988, men trots det lever traditionen med surströmmingspremiären kvar i främst de norra delarna av Sverige.

Ulvön kallas ofta för surströmmingens ö eftersom det var platsen som fisken började tillverkas i större volymer. Idag sker ingen industriell produktion av surströmming på ön, men surströmmingens anda lever kvar bland befolkningen. 1999 grundades exempelvis Surströmmingsakademien i syfte att bibehålla kulturen. Idag finns ett museum och surströmmingspremiären är en traditionell högpunkt på ön.

Även i andra städer finns det traditionella firanden. Idag finns det nio salterier som producerar surströmming i Sverige.

Idag konsumeras hälften av all surströmming norr om Dalälven och den andra hälften söder om älven, särskilt i Stockholm. Fler än hälften av de som äter surströmming gör det bara en gång per år.

Brännvin hör till

Att äta surströmming är en festlig tillställning där man samlar familj och vänner för att äta den fermenterade fisken. Det är en tradition som lever kvar och inte mycket har förändrats när det gäller hur man äter den.

På grund av den starka lukten rekommenderas det att man öppnar den utomhus, men det gjorde man inte förr. Då var man inte en ”äkta surströmmingsätare”, enligt berättelser som tecknats ner av Institutionen för språk och folkminnen.

Man öppnade locket och det goda ”fnyse” fick sprida sig. Så tar man surströmmingen direkt ur burken och äter så”, berättade Karin Wedin (född 1884), Per Perssson (född 1891) och Anders Liiv (född 1881) i Hedesunda och Valbo, Gästrikland år 1973 (Isof Uppsala, ULMA 29063).

Efter att man tuggat i sig surströmmingen direkt ur burken var det också vanligt att äta den med tillbehör. Dessa tillbehör äter man fortfarande och består av kokt mandelpotatis, tunnbröd, hackad lök och gräddfil. Ofta läggs surströmmingen på tunnbrödet tillsammans med tillbehören, men man kan också göra en så kallad surströmmingsklämma där man också smörar brödet och viker ihop det till en macka.

Det serveras ofta med snaps, men också öl, något som också lever kvar sedan förr.

Hela tiden dricker man brännvin till. Man uppger att riktiga surströmmingsälskare äter ända upp till tjugo strömmingar”, har samma berättare som ovan vittnat om.

Klassisk servering av surströmming. Foto: Robert Anders/CC BY 2.0

”Surströmming Challenge”

Under 2010-talet har surströmming nått utländska bredder, inte på grund av sin delikatess-status i Sverige – utan på grund av dess ”stinkande” karaktär. På sociala medier, under hashtaggen ”stinkyfishchallenge” blev det populärt för personer att filma sig själva när de både öppnar surströmmingsburkar, men också äter den.

Den virala spridningen har gjort att surströmming gjort sig kändare i svensk matkultur och det lockar matentusiaster samt turister till surströmmingsarrangemang.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump delade ut kulturpris

publicerad 15 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
KISS John Rambo (Sylvester Stallone)
KISS och Sylvester Stallone tillhör årets mottagare av Kennedy Center Honors

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump presenterade årets mottagare av den amerikanska hedersutmärkelsen Kennedy Center Honors. Bland de fem som hyllas finns hårdrockbandet KISS och filmstjärnan Sylvester Stallone.

Den årliga galan Kennedy Center Honors i Washington D.C. räknas som en av USA:s mest prestigefyllda kulturutmärkelser. Priset hedrar livsgärningar inom scenkonst och musik, och delas ut till artister som gjort bestående bidrag till amerikansk kultur.

Årets mottagare är countryartisten George Strait, skådespelaren Sylvester Stallone, discodrottningen Gloria Gaynor, musikalsångaren Michael Crawford och legendariska hårdrockbandet KISS. De får samtliga ta emot utmärkelsen vid en ceremoni i december, som sänds av CBS.

Donald Trump, som tidigare i år utsågs till styrelseordförande för John F. Kennedy Center for the Performing Arts, uppger att han varit i hög grad involverad i urvalet av mottagare.

Han har sagt att flera namn valts bort för att de ansågs vara ”för woke”. Det är dessutom första gången som en sittande president både leder urvalsprocessen och fungerar som värd för ceremonin.

KISS och Stallone bland årets mottagare

KISS, som bildades i New York sent 1972, är känt för sin melodiösa hårdrock, ikoniska sminkade karaktärer, pyroteknik och högljudda arenashower.

Bandet har sålt över 100 miljoner skivor världen över och betraktas som ett av rockhistoriens mest inflytelserika liveakter. Medlemmarna har sedan starten kombinerat hårdrock med ett starkt visuellt koncept, vilket gjort dem till ett globalt varumärke.

Sylvester Stallone, som 1976 slog igenom med Rocky, har under decennier fortsatt vara en av Hollywoods mest igenkända profiler. Hans insatser i filmserierna om Rocky och John Rambo har definierat delar av 1980-talets amerikanska actionkultur och gett honom kultstatus bland filmfans världen över.

Kulturellt Hall of Fame

Gloria Gaynor, mest känd för hiten I Will Survive, Michael Crawford, som blev världsberömd i The Phantom of the Opera, och George Strait, kallad ”King of Country”, utgör tillsammans med KISS och Stallone årets breda blandning av musik- och filmlegender.

Trumpadministrationen har betonat att årets urval syftar till att hedra artister med långvarigt inflytande och publikt genomslag.

På bara några månader sedan jag tillträdde som styrelseordförande för Kennedy Center har vi helt vänt utvecklingen för denna uppskattade nationella institution. Den höll på att förfalla, pengarna användes inte på rätt sätt. De byggde saker som de inte borde ha byggt och som ingen ville ha, istället för att ta hand om den stora pärla som det är, sade Donald Trump i samband med annonseringen av mottagarna.

Kennedy Center Honors, som instiftades 1978, har tidigare tilldelats namn som Aretha Franklin, Led Zeppelin och Meryl Streep, och räknas av många som ett kulturellt Hall of Fame.

Kennedy Center Honors

  • Grundat: 1978
  • Plats: John F. Kennedy Center for the Performing Arts, Washington D.C.
  • Syfte: Att hedra artister och kulturpersonligheter som genom sin livsgärning haft en bestående påverkan på amerikansk kultur inom musik, scenkonst, film, dans och tv.
  • Ceremoni: En årlig TV-sänd gala med framträdanden och hyllningar från kollegor och vänner. USA:s president brukar närvara.
  • Exempel på tidigare mottagare: Aretha Franklin, Steven Spielberg, Led Zeppelin, Meryl Streep, Paul McCartney och U2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.