Nordiska Museets utställning Nordbor tog över fem år att färdigställa och resultatet är snudd på häpnadsväckande. Detaljrikedomen är enastående och artefakterna unika. En extra krydda är det faktum att man storsatsat på hittills okända levnadsöden, som samsas med mer välkända karaktärer.
Nordiska Museets senaste utställning, Nordbor, har sett dagens ljus efter över fem års noga planering och förberedelser. Fokus är Nordens historia under de senaste 500 åren med start år 1500, det århundrade då många historiker beskriver att den moderna svenska staten grundlades.
Nordbor tar besökarna på en tidsresa över ett helt våningsplan inklusive hela 27 rum och visar upp över 4 000 föremål och bilder. Varje historisk period, från 1500-talet till 2000-talet, belyses med specifika teman och händelser som format Nordens utveckling. Resultatet överträffar förväntningarna med enastående detaljrikedom och unika artefakter.
Barnmorskor, konditorer och kungar
Den storslagna utställningen, som passande nog markerar avslutningen av Nordiska Museets 150-årsjubileum (2023), introducerar oss dessutom till 22 verkliga personer vars levnadshistorier tidigare varit förbisedda i litteraturen och på museerna.
Bland dessa finner vi bland annat resenären Samuel Kiechel från 1500-talet, godsägaren Maria Sofia De la Gardie från 1600-talet, barnmorskan Catharina Koberg från 1700-talet och konditorn Wilhelm Davidson från 1800-talet, som alla delar scenen med mer välkända figurer som Gustav Vasa, Karl XII, Gustav III och August Strindberg.
Särskild uppmärksamhet ägnas åt den samiska kulturen vilken fungerar som en röd tråd genom utställningen. Med omkring 300 samiska föremål från museets samlingar visas en mångfald av artefakter, inklusive unika teckningar av författaren och konstnären Johan Turi (1854-1936).
Under 1500-talet (Äldre Vasatiden) utforskar utställningen inte bara den samiska kulturen utan även Gustav Vasas regeringstid, kyrkans ställning i landet och Sveriges inblandning i olika krig.
1600-talet (Stormaktstiden) kastar ljus över folkets lidande på grund av krigen. Krig som tvingar staten att höja skatter och påföra ytterligare bördor på redan hårt ansatta människor.
1700-talet (Frihetstiden) fokuserar på Gustav III:s regeringstid och spridningen av borgerligheten, samtidigt som upplysningstidens idéer om jämlikhet och välfärd börjar få fäste. Här märks även Karl XII:s öde år 1718. 1800-talet (Union och Industrialisering) belyser upplysningstidens framsteg, acceptansen av religionsfrihet och ökningen av nykterhetsrörelsen. Samtidigt som folket lider av sviterna efter århundraden av krig, tar SAP form år 1899 och kafékulturen blir en populär fritidssyssla.
Hoa-Hoa tillbaka
Vad 1900- och 2000-talet anbelangar – århundraden som mången besökare själv upplevt och upplever – får man vackert bege sig till Nordiska Museet själv för att veta vad som där väntar. Jag törs lova så mycket som att man blir inte besviken. Den som hade pojk- och flickrum under senare halvan av 1900-talet får en tripp längs med minnenas väg som heter duga.
Nordbor på Nordiska Museet lyckas skapa en mångfacetterad och engagerande resa genom Nordens och i synnerhet Sveriges rika historia. Besökarna får uppleva inte bara de välkända gestalterna utan även de dolda hjältarna och vardagshjältarna som format vår gemensamma historia.
Ett extra plus för att de ansvariga bakom utställningen lagt fokus på just historiska händelser och inte hamnat i samtidens boja av politisk korrekthet, som exempelvis en missvisande mångfaldsbild och vår tids modefluga woke.
Den som besöker utställningen- vilket varmt rekommenderas – får i stort sett ta del av historiska skeenden. Något som torde vara själva drivkraften bakom dylika projekt.
